Ska du bara gå på bio en gång den här veckan, låt det bli ”Nawals hemlighet”.
Det är en film av den där sorten där man hämtar andan och tänker ”så här bra kan film vara”. Man kan ju glömma det när man går och ser svensk skolteater á la Hobert eller en romantisk komedi som är så förväntad att man ser slutet medan förtexterna pågår. Men ”Nawals hemlighet” är både grym, humanistisk och spännande utan att förlora sitt mål.
Och tillräckligt välgjord för att det ska bli riktig film.
Det är en kanadensisk film om ett par tvillingar som i mammans testamente får höra att de ska leta upp sin far, som de trodde var död, och en bror, som de inte visste om. Spåren leder till ett anonymt arabiskt land där barnen får lära sig mer om sin mamma.
Det är en annorlunda upptäcksfärd där man får lära sig mer om vad som kan hända människor i konflikter och ställer frågor om ens egen moral. Men framför allt är det oupphörligt spännande.
Den går på Folkets bio i Umeå till och med söndag, ingen visning på torsdag, och jag rekommenderar den med största uppriktighet.
