Om att stimulera hjärnan

På sista tiden har jag återupptäckt en förkärlek för dokumentärer. Jag hade glömt hur bra de är efter att ha matats med Discovery Channel Sweden – den kanalen vet inga gränser när det gäller att alienera mig som tittare. Jag uppfyller i stort sett inga av kriterierna för deras målgrupp.

Jag är inte intresserad av hur jobbigt det är att vara elitsoldat.
Jag tycker att den senaste utrustningsteknologin och ”det moderna slagfältet” bör problematiseras och inte bara demonstreras.
Jag ställer mig frågande till hur en dokusåpa om machomän som bygger choppers och bråkar ska, som reklamen säger, ”stimulera min hjärna”.
Jag blir inte imponerad av att någon halar upp stora fiskar i olika miljöer och visar dem för kameran.
Ross Kemp får åka till farliga ställen hur mycket han vill. Om det enda han har att säga om dem är att de är farliga så lägger jag gärna min tid på något mer engagerande (det är dock ett program som jag har missat helt, de andra i promon har jag sett).
Jag är inte man. Men att det här är en kanal för män får jag veta på en mängd sätt. Tydligast och mest irriterande är alla interna män-emellan-blinkningar i Discoverys reklamfilmer (exempel). Ett tag hade de till och med hur-man-får-ut-kvinnan-ur-huset-så-att-man-får-titta-på-Discovery-i-fred-tips vill jag minnas.

Förutom allt det här så har jag extremt svårt att ta en kanal på allvar som så uppenbart spelar på könsstereotypa antaganden om vad män är intresserade av.  Män verkar inte vara intresserade av program med kvinnor. Inte en enda kvinna överlever i vildmarken, fiskar torsk eller avfyrar intelligenta missiler i reklamen. De enda kvinnor jag kommer på i programmen som visas är Kari och Jessi i Mythbusters. I reklamen får vi nöja oss med att illustrera statisk elektricitet med vårt långa hår. I stället flödar kanalen över av muskelbilar, motorcyklar, vapen (störst? minst? starkast? smartast?), Riktigt Stora Saker, explosioner, spektakulära gester, män som ”lurar döden” i olika kvalificerade enmansvarianter av Robinson, äter äckliga saker, visar att de inte är ”rädda att skita ner sig” och har uppseendeväckande, farliga jobb som gör sig bra på TV. Det är stötande hur lite fördjupning och kritiskt tänkande Discovery Channel Sverige antar att män behöver för att bli intellektuellt stimulerade. Men kanske är det inte intellektet som Discovery vill stimulera när de säger att de vill stimulera ens hjärna.

Förstå mig rätt – jag har ingenting emot att titta på en och annan dokumentär om krig/choppers/fisk/fiskare/ovanliga yrken/områden där det är farligt att vara. Men jag vill att det ska säga mig något, hjälpa mig tänka mer, djupare, även när programmet är slut. Jag skäms lite för att säga att jag hade gett upp. Men efter att av slump och olika sammanträffanden ha fastnat, helt fascinerad, framför ett antal dokumentärer de senaste veckorna så vet jag att de fortfarande finns där. Tack och lov för public service!

Heta tips är SVTs programserier Dox och K Special, och Kunskapskanalens Människans planet

1 kommentarer

  1. så jäkla rätt – något av det mest klartänkta jag läst på 7an. Dock har/hade discovery ett överlevnadsprogram med en kvinna och en man i huvudrollen. Dock blev kontentan allt som oftast: nu är det extrem överlevnad som gäller och då måste allt arbete delas upp efter traditionella könsrollsmönster.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *