Megakändis redan som foster

De blivande föräldrarna, kronprinsessan Victoria och prins Daniel. FOTO: JAN-ERIK HENRIKSSON/SCANPIX

Torsdag 18 augusti kl 14.10
Förmodligen är det rätt behagligt att vara kunglig.
Ändå är jag tacksam över att jag inte är det.
Redan nu tycker jag nästan synd om kronprinsessan Victorias och prins Daniels ofödda barn.
Att födas in i en kunglig familj innebär att man inte direkt behöver oroa sig över skenande elräkningar, svajiga räntor och höjda elpriser. Man behöver inte heller oroa sig över bostadsbristen och liknande världsliga ting.
Men alla dessa vardagsproblem känns trots allt som en lättare bris med tanke på hur det måste vara att leva som kunglig.
Gårdagens stora nyhet att kronprinsessan Victoria och prins Daniel väntar sitt första barn är förstås väldigt rolig. När människor som vill ha barn har förmånen att bli gravida är det alltid lika vackert och underbart.
Men i regel är detta främst en angelägenhet för de blivande föräldrarna och deras släkt.
I det här fallet är det ofödda barnet hela Europas angelägenhet. Det kungliga barnet är megakändis redan som foster.
Tidningen Mama kommer till exempel i början av nästa år att göra ett temanummer kring det kommande kungabarnet.
– Det är klart att det kommer bli ett stort intresse för vilken vagn Victoria väljer till exempel, säger Mamas chefredaktör Anna Zetrhaeus till Resume.se.
Jag bryr mig föga om vilken vagn Victoria och Daniel väljer.
Jag hoppas däremot innerligt att det kommande barnet får vara så mycket barn som möjligt.
Jag hoppas att det får känna sig älskat för sin egenart och får känna att det är värdefullt för sin personlighet och inte för sin kunglighet.
Jag hoppas att detta barn inte ständigt måste le och vinka, utan att det också får vara en underbar, jobbig och tjurig skitunge vid både jämna och opassande tillfällen.
Jag hoppas att detta barn inte får orimliga krav på sitt utseende och personliga utveckling och att det ständigt tvingas bedömas ännu hårdare än andra barn.
Jag inser att detta blir svårt. För det här är ett kungligt barn, ett barn som föds in i en rikedom som få barn ens kan drömma om – men samtidigt också ett barn som föds in i ett liv som få barn förmodligen skulle känna sig bekväma med.
Så på ett sätt tycker jag synd om dig, lilla kungliga barn.
Du har fått en rivstart i livet – långt innan du ens har fötts.