Sången dånade hela vägen från Warszawa till soffan i Umeå. Spelarna slöt ögonen för en stund. Total fokusering. Koppla bort sig från verkligheten för någon minut.
Bara vråla: ”Itaaaaaaaaliaaaaaaaa, Itaaaaaaaaaaaaaaaaliaaaaa”
Och tagga igång.
Det är något med det här italienska landslaget. Något utomordentligt älskvärt. Prandelli tog över ett landslag som ingen riktigt visste var de befann sig. Ett lag som sedan VM-guldet 2006 inte riktigt funnit sig själv. Sedan Prandellis ankomst har Gli Azzurri inte förlorat en endaste tävlingsmatch. Ett fantastiskt facit för Prandelli vars huvudsakliga uppgift inte var just resultaten. Han skulle ge dem en ny identitet. Och han skulle göra det här landslaget älskvärt igen.
En minnesvärd banderoll från Fiorentinasupportrar under Prandellis tid i Florens visade en gång: ”Först lärde du oss om fotbollen – sedan lärde du oss om livet”. Ganska talande faktiskt. Och det var just därför som det italienska fotbollsförbundet anställde Prandelli.
Den nya identiteten, en kombination av gammal italiensk mönsterdefensiv som kryddas i en modern 2012-version av ett kompakt, komplett mittfält och en rörlig, finurlig anfallsduo. Det är offensivt och glatt. Det är nytt och älskvärt och identiteten är funnen. Check!
Just mittfältet är bland det bästa jag sett ett italienskt lag ställa upp med. Vi skådar en sagolik kombination med slitvargarna De Rossi och Marchisio samt finliraren Montolivo som tillsammans ackompanjeras av den store dirigenten Andrea Pirlo. Hur de står sig i den stora finalen på söndag mot modern tids kanske främsta centrala mittfält återstår att se. Det blir slutprovet för Prandellis elever.
Det var sannerligen inte tyskarnas natt. Jogi Löw gjorde enligt mig ett stort misstag redan i laguttagningen. In med Kroos och ut med Müller vilket förflyttade Özil till kanten. En begränsad Özil och en Kroos som inte kunde skära av den Pirlo han i uppgift skulle skära av. Och med en backlinje som inte agerade på Kaiser Franz-manér blev det återigen ett falla på mållinjen-ögonblick för Tyskland. Snöpligt såklart. Men Tyskland reser sig. Var så säker.
Och vad ska vi säga om denne Balotelli då? Börjar pusselbitarna falla på plats? Fokuserar han på fotbollen nu? Det finns inga svar. Mario Balotelli kommer alltid att fortsätta förvåna, kritiseras och hyllas. Bilden av hur han på Hulken-manér spänner sig över hela Warszawa är redan en modern klassiker.
På söndag avslutas EM. Regerande mästarna Spanien tar emot Italien som alltså besegrade Tyskland med 2-1. Och oavsett om Italien vinner finalen eller inte så har Il mister Cesare Prandelli lyckats med sitt jobb. Jag fullkomligen älskar det här italienska landslaget och njuter av varje sekund.
Betyg på dagen: 4/5 Berbatovnedtagningar
