månadsarkiv: november 2012

”Bagarn” om årets säsong

av

Sandåkern har fått en tung start i årets Allsvenskan Norra. Efter fem omgångar parkerar laget på sista plats med noll poäng. – Vi måste plocka poäng mot bottenlagen, säger Sandåkerns Joakim Hagenmalm.

Under de senaste två åren har Sandåkern gått som en jojo genom seriesystemet. Våren 2011 åkte man ur Allsvenskan – men sejouren i division 1 blev kortvarig. Förra säsongen joggade man bekvämt genom division 1 norra Norrland med tio poängs segermarginal, endast en förlust och en fantastisk målskillnad på hela +105 mål. Trots överlägsenheten ifjol står man dock fortfarande på noll poäng fem matcher in i årets serie. Ett bevis på att klasskillnaden mellan serierna är stor.

– Tempot är förstås högre, vilket gör att man straffas på ett helt annat i Allsvenskan. I division 1 kunde man tappa bollen på mittplan utan att det behövde bli mål bakåt medan det smäller direkt i Allsvenskan. I power play och box play är skillnaden kvalitetsmässigt också stor, menar Hagenmalm.

Ett av glädjeämnena för Sandåkern i år stavas Joakim Hagenmalm. En snart 26-årig forward som förutom ett år i Norge varit klubben trogen en lång tid, och som ifjol stod för 41 poäng över 22 matcher i division 1. I år har han hittills skrapat ihop sju poäng på fem matcher, ett bra facit med tanke på var laget ligger i tabellen. Med det är han näst bäst i laget efter Niklas Blomberg.

– Jag skulle väl inte påstå att det är några direkt bländande insatser jag stått för. Det är förra matchen mot Gävle (fyra poäng av Hagenmalm, egen anmärkning) som det gick riktigt, riktigt bra. Det är bara hoppas att formen hållit i sig till helgen nu när vi haft speluppehåll.

De uteblivna poängen för laget kan till viss del tillskrivas den tuffa inledningen på säsongen. Under de tre första matcherna fick man möta tre av seriens bästa lag – Sirius, Thorengruppen och Balrog.

– Vi fick en väldigt tuff lottning av serien, och de tre första matcherna var det egentligen inget att säga om; vi förlorade med ganska klara siffror mot topplagen. Men det är något som vi var förberedda på när vi sett spelschemat. Jag tror det är få lag som kommer ta poäng av dem, säger han.

I den senaste matchen mot Gävle GIK på bortaplan var det nära att det blev en poäng för jumbon, trots underlägen med såväl 6-1 som 9-6.

– Det var synd att vi inte lyckades ta tre poäng mot Gävle för där kändes det som att vi var bättre. Vi har fem-sex minuter i andra perioden där vi spelar riktigt dålig och tappar in allt för många bollar. Jag tycker att vi är bättre matchen igenom, förutom då den där perioden i början av andra. Vi skulle haft tre poäng, jag tycker inte Gävle var vidare bra.

Till helgen väntar ytterligare ett topplag i form av KAIS Mora på bortaplan. Ett Mora som ligger på fjärde plats i tabellen efter förra omgångens förlust mot Thorengruppen, och som är ett erkänt bra innebandylag. Åter en tuff match för bottenlaget således.

– Det är en tuff match för oss på pappret, helt klart. För att vi ska kunna knipa poäng där krävs att vi sätter försvarsspelet och sedan kriga in några bollar på chanserna vi får. Vi ska försöka störa deras keeper och förhoppningsvis lyckas i försvarsspelet. KAIS Mora gillar att spela anfallsspel, så det är försvaret som är nyckeln för oss till helgen, spår han.

Hagenmalm menar att för att Sandåkern ska klara sig kvar krävs det att man är starka i matcherna mot bottenkonkurrenterna.

– Vi måste plocka de viktiga poängen mot bottenlagen. Exempelvis mot Gävle hade vi behövt tre poäng, för de kommer förmodligen ligga där nere. Matchen mot Haninge nästa helg blir otroligt viktig för oss. Det och och knipa några bonuspoäng mot seriens bättre lag, förhoppningsvis mot KAIS Mora redan nu till helgen, avslutar Joakim Hagenmalm.

The king is still alive (but hurt)

av

Ryktena spreds i samma tempo som när Refused skulle göra en oannonserad spelning på Scharinska.

I kväll hände nämligen det som vi spekulerade om i vårt radioprogram:

Den store, gamle, legenden Erik Zakrisson spelade innebandy igen.

Att comebacken kom i en intern företagsmatch spelar mindre roll.

Jag sket i Refused. Försökte inte ens. Brydde mig inte ens.
Men ikväll var givetvis bloggen på plats för att bevittna sagan om konungens återkomst.

Hur gick det då?

Jag kom lite sent och då var ”Zacke” hårt lindad kring baksida lår.
Besvikelsen sköljde över mig. Skulle jag inte få se honom lira?

Men när han såg i ögonvrån att bloggen var på plats var han givetvis tvungen att bita ihop och köra ett par byten för min skull.
Hans kraftigt haltande löpsteg imponerade förstås inte – men inställningen är fortsatt grym och de sammetsmjuka handlederna sitter sannerligen kvar där de ska.

Matchen då?

Zackes lag förlorade faktiskt mot de bemanningsföretagsanställda undersåtarna.
Tydligen var detta första gången i historien som dessa underdogs tar hem denna tillställning. Det var heta känslor på banan!

Nu får vi hoppas att skadan är lindrig (så lindrig som en baksidalår-skada kan vara på en man i sina bästa år) och att vi får se honom i en riktig comeback snart.

Ett intressant seriesystem

av

Det jag nu storögt ska berätta för er kommer nog knappast som en nyhet för den invigde, men själv blev jag imponerad och intresserad av vad jag fick höra.

Under helgen som var så hade merparten av stadens lag ett tomrum i sin kalender. Så visst, vad gör man då tänkte jag – och hamnade till slut på EXEL Arena och kollade in en match mellan Sandåkerns SK P99/00 (tränat av Thorengruppens coach Örjan Lindberg) och Umeå Citys P98. Väl där fick jag berättat för mig om det ytterst intressanta seriesystem som Västerbottens innebandyförbund i år till hundra procent applicerat på sina ungdomsserier.

Västerbottens innebandyförbund har i år börjat att arbeta med svensk innebandys utvecklingsmodell. Det här innebär att den klassiska åldersindelningen går i graven och att lagen istället får spela på en nivå där de ligger utvecklingsmässigt, vilket gör att möjligheterna för spelarna får spela på sin egen lämpliga nivå istället för var man ligger åldersmässigt. Något som visserligen i många fall är liktydigt med åldern – men för yngre duktiga lag, som exempelvis Sandåkerns pojkar 99/00, så innebär det här att man får möta äldre lag, och som mest med upp till tre års skillnad åldersmässigt (1997-2000).

Så här ser exempelvis pojkarnas serieindelning ut (länk). (Varför divisionerna är döpta efter bilmodeller övergår dock mitt förstånd)

Då fungerar det så här:

Samtliga lag deltar i två parallella seriesystem där matcherna fördelas mellan serierna under säsongen. Den ena serien har udda divisionsnummer (exempelvis 1, 3 eller 5), och den andra serien har jämna divisionsnummer (2, 4, 6)

Lagen är i de allra flesta fall indelade tre och tre där lagen bedöms ha ungefär samma
slagstyrka. I den ena serien, udda eller jämn division, möter man tre lag som bedöms ha lägre nivå. I den andra divisionen möter man tre lag som rankas något högre än de tre lag som följs åt i bägge divisionerna. Syftet är att man ska få möta lag som är rankade något högre, något lägre samt lag rankade på ungefär samma nivå som det egna laget.

Med denna indelning hoppas man på jämnare serier där inget lag blir överlägsna i sin serie, eller motsatt förlorar nästan samtliga sina matcher. De lag man placerats tillsammans med möter man en gång hemma och borta, men resultatet rapporteras dubbelt i bägge divisionerna. Så om exempelvis Vindeln, Sävar och Dalen har parats ihop så möts man en gång hemma och borta men resultaten rapporteras i bägge divisionerna man deltar i, exempelvis division 7 och 8.

Allt i syftet med att genom konkurrens på spelarens egna individuella nivå utveckla spelare och lag såväl individuellt som på lagnivå. Teoretiskt ett väldigt intressant system. Det återstår dock fortfarande att se hur väl det kommer slå ut. Att ungdomslag trixat med laguppställningar har ju skett förut, för att nämna något…

Hur kan det här komma att utveckla innebandyn i länet? Diskutera gärna i kommentarsfältet varför det här är bra eller dåligt.

Källa: www.innebandy.se/vasterbotten

Helgsummering i radioform (H2)

av

I går kväll gick vi ut med att vi testar något helt nytt och kör helgsummeringen i radioformat.
Det känns riktigt kul att testa detta nya format. Hoppas ni uppskattar det!

Det finns även fler radiofiler att lyssna på. En om damtvåan och en lite mer allmän kring herrettan. Se separata inlägg.

Lyssna och njut (inte minst av Jakobs fantastiska orgelintro):

Bloggen skapar historia!

av

Daniel Nygren, TBS Umeå, fanns med som gäst under våra inspelningar. 

***

Nu är det dags att testa något nytt.

I kväll har vi, för första gången i bloggens historia, spelat in lite radiosnack!
En sådan där ”podcast” eller vad det nu heter. Man vill ju hänga med i svängarna.

Det inspelade materialet ska nu bara redigeras lite grann innan vi är redo för publicering. Håll utkik imorgon kväll här på bloggen.

Kom gärna med feedback kring denna idé. Vi tycker att det var riktigt kul att testa på detta men det är ju för er skull vi gör det i så fall.
Vill ni hellre läsa istället för att lyssna så är det bara att ryta till…

 

Linns landslagstankar

av

Som ni vet är våra landslag ute på äventyr just nu. Linn Lundström är en av våra lokala spelare som tagit plats i landslaget. Hon skrev i går en lägesrapport på Dalens blogg. Jag tar mig friheten att kopiera in det hon har skrivit här på bloggen:

Då går vi in på fjärde dagen av blågula aktiviteter, en dag som faktiskt fick starta med sovmorgon. Härligt! Sovmorgonen följdes upp av en frukost bestående av mycket kaffe, bergsmüsli (som blivit lite av en favorit för mig), den inhemska stoltheten gruyereost, grapefruktjuice, blåbärsmuffins och en massa annat gott. Nu väntar en ledig förmiddag i vågrätt viloläge innan uppladdningen för match två startar.

Jag vill medan jag har chansen även berätta att jag hittills inte har tappat bort en endaste sak, och då har jag ju (som Katta så frispråkigt berättat) faktiskt möjligheten att slösa med en vattenflaska. Ja, då räknar jag inte den gången när jag halvt råkade glömma skorna i bussen. Eftersom jag inte ens hunnit ur bussen innan Katta sa (med en sådan där ton som får mig att känna mig som 4 år yngre än henne och inte tvärt om) ”ska du ha dina skor eller?” så tycker jag inte att den räknas. Det är lite skönt att jag har henne vid min sida, både när det gäller nycklar, skor och att orientera sig här på vårt mansion till hotell. Och självklart även för sällskapets skull. Den optimala kombinationen av nytta och nöje helt enkelt.
Någonting om gårdagens match då. Jag och Katta delar faktiskt inte bara rum utan även femma med varandra. Man kan väl säga att det gick både upp och ner för femman som helhet. Kul att vi fick göra tre kassar, men tråkigare att vi också skulle till att släppa in två. Hur som helst, matchbilden som sådan utgjordes av en ganska slarvig förstaperiod med mycket felpass och hafsigt spel. Det här blev dock mycket bättre ju längre matchen led. För mig egen del så är den nya vänsterforwardspositionen fortfarande lite ovan och jag jobbar väldigt mycket med att släppa det trygga som centerspelet innebär – du får vara i mitten med en massa spelare runt omkring dig (läs möjligheter att passa bollen var som helst och därmed undvika att skjuta).
Jag har dessutom fått som egen utvecklingspunkt, håll i er nu, att jag ska skjuta mer. Hela tre skott per period för att vara exakt. Det här är stora siffror för en sorkdödande Lundström. Men som sagt, jag jobbar på mycket nytt just nu, så varför inte lägga på ett skott också. Man kanske ska hooka bladet också när man ändå håller på?
Jag får i alla fall en ny chans att uppfylla de tre skotten per period då både jag och Katta startar matchen idag också. Även den tredje Dalenrepresentanten Sofie ska starta dagens match. Så håll tummarna för oss!
/Linn Lundström

Inspiration från andra sporter

av

Var på hockey ikväll. Björklöven malde till sist ner tunga Vännäs HC med 3-1.
Känns faktiskt overkligt att vår stads kära ishockeylag tvingas spela seriematch mot lag i denna kaliber. Den enda vägen är upp…

Nåja. Kom i alla fall att tänka på en regel som jag tycker borde anammas i innebandy. Nämligen den att man kan döma mål även fast bollen aldrig passerat mållinjen.

När en spelare kommer fri mot tom bur i hockey och hindras från att lägga in den med bryska medel så döms det mål.  Genialiskt.

När Dalen mötte Jönköping hände det faktiskt en klockren sådan sekvens. En Jönköping-lirare skojade med Dalens försvar och rundade sedan målvakten.
Han skulle bara raka in en backhand från en dryg meter mot ett helt öppet mål – men en Dalen-klubba stoppar honom med bryska medel och det blir straff.
Johan Anderson bränner straffen och det blir inget mål på det numerära överläget som följer.
I det läget hade jag gärna sett att domarna blåser mål från början.
Ett givet mål blev inget mål. Jönköping straffades trots att de fick chansen att lägga straff + powerplay.

Visst, det här är ingen regel som kommer behöva användas ofta precis, men jag tycker ändå det är bra om regeln finns där. Den är läcker att ta till när sådana situationer uppstår.

Jag får helt enkelt ta och skriva en motion till Svenska Innebandyförbundet.

***

Har även kollat runt lite hur andra sporter gör när det kommer till gnälla-på-domaren-problematik.
I basket är det näst intill nolltolerans mot detta. Det blir teknisk foul direkt – och motståndaren får börja med bollen. Kan vår kära sport hämta någon inspiration från det?

Handbollen har också lyckats bra med det faktum att spelarna släpper bollen direkt det är avblåst. Alltid lika underhållande att se spelarna frustrerade samtidigt som de jobbar hem järnet till försvaret. Det blir dessutom ett ruskigt bra flyt i spelet.

Just det är väl orosmolnet kring innebandyn. Att diskussionerna ges för stor plats i matcherna. Vissa tekningar kan ta över en minut på grund av löjliga petitesser. Det är frustrerande för både spelarna och publiken.
Här måste förbundet komma fram till en lösning.

Mitt förslag är: Rock’n’roll-tekningar. Inga regler förutom att bladet ska vara i golvet.
Låt alla fuska hur mycket som helst. Det är ändå det alla gör just nu.

Karlsson: ”Det sticker i ögonen”

av

Som utlovat kommer här en intervju med Anders ”Kazzi” Karlsson. Det var ett trevligt samtal där han än en gång fick uttala sig om helgens händelser med lite mer perspektiv på det hela.

– Jag har aldrig lagt fokus på något annat än det sportsliga tidigare i tidningen men den här gången blev jag irriterad. Vi visste om att Thorengruppen har ett bra powerplay och skulle därför spela vårdat. När vi då åker på utvisningar emot oss som jag och vi inte förstår så blir vi bara mer och mer frustrerade under matchen, säger han.

– Sedan sticker det lite extra i ögonen då det är lokala domare. Jag har själv dömt och fick då hoppa in som reserv till att döma Mora i JAS och då var förbundet väldigt noga med att kolla upp så det var okej med motståndarlaget att jag dömde. Nu åker vi upp till Umeå för en toppmatch i Norra Allsvenskan. Det borde vara lika noggrant där kan jag tycka. Jag kan inte se någon annan sport där det skulle hända att lokala domare skulle döma en toppmatch. fortsätter han.

Men den ekonomiska problematiken kvarstår. Matchen skulle bli fem gånger dyrare att genomföra med andra domare – eftersom man måste leta sig ända till Stockholm eller Ludvika för att hitta ett annat lämpat domarpar (vilket i sig är ett jätteproblem).

– Då får det vara så. Såna grejer tycker jag ändå måste vara på rätt nivå. Det var mest det jag reagerade på. Jag ville skicka en känga till förbundet för att höra hur de tänker. Det är klart att man har ett högt tryck på sig som domare när man dömer i sin egen stad, och det var ju likadant mellan City och Balrog, konstaterar han.

Efter ett tag lämnar vi domarproblematiken och siktar istället framåt. I nästa omgång väntar Sandåkern.

– Det är ingen kris att torska borta mot Thorengruppen. Det kommer fler lag göra. Bara vi vinner hemmamatcherna mot topplagen och även någon på bortaplan så är det lugnt. Sandåkern har vi mött en gång förut men jag kommer inte ihåg så mycket av dem. De har fått en tung start. Men vi kommer fokusera på vårt eget och se till att köra järnet, säger Karlsson.