Sveriges bästa spelare byter lag

johan

Ja, ni läste rätt.

 Johan Samuelsson har under mycket kontroversiella former lämnat Lars Lindbergs röda grabbar (som numera tränas av Johan Flinkfelt) till förmån för Jacke Arvidssons blåklädda lag.

– Det känns givetvis fantastiskt bra att Johan har bytt sida. Rött är sedan gammalt en fulare färg än blått och med den här värvningen visar vi att vi vill ta tillbaka titeln, säger blåa lagets sportchef/tränare/materialare Jakob Arvidsson.

Vi pratar naturligtvis om Allstarmatchen där Johan Samuelsson var en del av det röda laget som ifjol besegrade det blå på grund av bättre utdelnings i skills competition.

innebandyn

Längst till höger ser en man i fel kläder.

***

– Jag har en titel att försvara. Det här ska bli en rolig avslutning på en fantastisk säsong. Det blir kul att komma upp och träffa alla och spela lite boll, konstaterar Johan per telefon.

När jag först hörde av mig till Johan sa han att ”Om jag platsar i laget så kommer jag gärna upp”.

– Jag kollade upp hans CV mycket väl och såg att han var lagkapten i Sverige, stöttepelare i Granlo och utsedd till årets spelare i SSL. Efter det var det ganska lätt att ta emot honom med öppna armar i mitt lag. Jag tror att han kommer att platsa i laget. Värvningen är frukten av gedigen scoutning från min sida, säger Arvidsson belåtet.

Men när jag ber honom tippa matchen blir det tvärstopp.

– Jag vaktar min tunga numera eftersom jag dubbel-jinxade i SM-finalen. Efter första perioden mellan Iksu och Rönnby sa jag att det skulle ”rinna iväg” till Iksus fördel, och efter första perioden av Dalen – Falun sa jag till Nilsberth och Åman att Dalen ”lätt kommer att vinna detta”. Så nu är jag försiktig med att tippa matcher ett tag framöver, säger han.

***

Intervjun övergår till slut i lite mer seriösa frågor. Jag frågade bland annat om hans syn på de båda finalerna.

– Iksu började ju jättebra. I första perioden var det inget snack om saken. Men Rönnby växte in i det hela och i slutet hade Iksu svårt att borra sig igenom Rönnbys försvar.

– Herrfinalen höll ett väldigt högt tempo, framförallt i första perioden. Båda målvakterna måste lyftas fram för fantastiska insatser. Rehns räddning på Peder höll förstasidan-på-Buster-klass. Sedan måste man fascineras över Galante som gör tre av målen, säger han.

***

Självklart känns det riktigt kul att Johan kommer upp och spelar den här matchen. Han har varit saknad i innebandy-Umeå hela året så jag räknar med att han får ett varmt välkomnande.

Själva matchen spelas den elfte maj klockan 14.00.
Boka redan nu in detta i din kalender!

Reflektioner från finalhelgen

Så var jag tillbaka i Umeå efter en fantastisk finalhelg i Skåne och Malmö. Visserligen något febrig, men vad gör väl det?

Nåja, tänkte summera lite saker jag noterat under helgen:

Börjar med det obegripliga faktum att finalen spelas i Malmö – en åsikt vi inte verkar vara ensamma om att ha. Vi är fullt införstådda att förbundet vill sprida innebandyn, men att finalerna spelas så långt söderut som Malmö är oförståeligt.

Klubben som geografiskt låg närmast Malmö var Rönnby (Västerås). Hur långt det är mellan Malmö och Västerås? 60 mil. Trist för supportrar till klubbarna. De får ett extremt hinder framför sig om de vill se sitt lag spela final.

***

… av de geografiska anledningarna ska supportrarna som trotsade det långa avståndet hyllas. 15 timmar i buss är inte jätteroligt.

Dalensupportrarna höll igång rejält under herrfinalen – bra jobbat!

***

Men hur många var det som såg matchen – egentligen? Enligt innebandy.se var det 10 111 åskådare på herrmatchen, något färre på dammatchen. Det såg dock väldigt glest ut, så själv tar jag den siffran med en nypa salt.

***

Vi är lite besvikna på Kim Lundström. En fantastisk målpassning i all ära, men ingen bild på Instagram under matchen. Han bad dock snabbt om ursäkt till oss.

***

Så klart besviket i såväl Iksu- som Dalenlägret efter att lagen förlorat finalerna. Christian Hjort talade med Sportnus Markus Isacson efter matchen – och resultatet blev fantastiskt. Klicka här för att se intervjun med Hjort.

En annan intressant intervju var den med Rönnbys hjälte Backlund. Den var dock inte lika skön…

***

Man måste böja sig för Galante Carlström som höjer sig ett snäpp precis när det behövs för Falun. Tillsammans med Umeå-bekantingen Johan Rehn var han skillnaden mellan lagen igår. Vilket målsinne karln besitter!

***

Till sist: Hur rolig lördagen än var så fick den ett tråkigt eftermäle med nyheterna om Tomasiks anhörigas bortgång. Våra tankar hos Milan och anhöriga.

Galante Alexander sänkte Dalen

Dalen gjorde allt som krävdes – utom mål. En omutlig Johan Rehn och en snajper vid namn Alexander Galante Carlström gör att Dalen får vända hem med en silverpeng för andra året i rad.
– Vi har våra lägen men gör inte mål. Då är det svårt att vinna matcher, konstaterar en besviken Alexander Bodén.

Falun började bäst och tog rättvist en 2-0-ledning i den första perioden. Men innan periodens slut hann Dalen med att replikera dubbelt. Först rullade man upp motståndarna så Andreas Berglund bara behövde sätta klubban till, och sedan sköt Mikael Harrysson ett välplacerat skott som Rehn kanske skulle tagit. Sedan gjorde däremot målvakten allt rätt – trots massiv Dalenpress vid ställningen 3-2 till Falun lyckades man inte överlista Falumålvakten.

Istället var det Falun och Alexander Galante Carlström som fick sista ordet. 3-2 sköt han  distinkt på halvvolley, 4-2 drog han upp i krysset efter en pet-variant då Dalen stod och sov – och sedan fullbordade han sitt hat trick genom att hänga dit bollen i öppet mål när Dalen chansade med sex utespelare.

Dalen ska vara stolta över sin säsong, trots att det slutar med en snöplig förlust i en match där man i mina ögon var bättre (åtminstone stora delar av matchen, i början var det bara Falun).

– Just nu känns det tungt – man vill bara gå och gömma sig. Om någon dag kommer man kunna se tillbaka och vara stolt över vad vi har gjort, men just nu är det bara tungt, säger Alexander Bodén när säsongen kommer på tal.

Det är förstås en självklarhet att de är besvikna just nu. När laget tittar i backspegeln om några veckor kommer man verkligen kunna slå sig för bröstet. INGEN trodde att Dalen skulle spela final i år. Det är en bragd att man tagit sig så långt som man gjort. Med lite studsar med sig (Johan Eriksson hade en i stolpen, Peder Bodén missade öppet mål) hade man mycket väl kunnat vinna det här.

Hatten av för er Dalen. Galet bra jobbat.

Och grattis Falun (framförallt till Umeå-sönerna Jakob Lundmark och Emil Johansson).

Finaltankar i lugnet före stormen

I dag när vårsolen sken som allra bäst var det svårt att tänka sig att SM-finalerna i innebandy närmar sig.

Men det är ju precis så det är.

Dessutom har tydligen IBK Dalen gått till final. Den meningen känns fortfarande osannolik att skriva.

***

På tal om det. Så här skrev jag om Dalens säsong den 16 augusti från Arlanda flygplats av alla ställen:

Dalen har haft en rekordtung sommar och det känns nästan tjatigt att påminna om alla de spelartapp som klubben fått vara med om. Tränaren Ulf Hallstensson har också lämnat skutan. Men liksom i Caperiotäbys fall får man heller inte glömma bort den kvalité som finns kvar i laget.
Ketil Kronberg, bröderna Bodén, Fredrik Hörnkvist, Johan Alm, Filip Stenmark, Johan Eriksson, för att nämna några.
Att tro att Dalen ska åka ur, som vissa gör, är bara löjligt. Truppen är på tok för rutinerad för att lyckas med något sådant. Dessutom kommer laget som vanligt väl förberedda till seriespelet.
Jag tror Dalen kan komma att överraska många i vinter. Inte minst hemma i Gammlia Arena.
Väl i slutspelet önskar jag att jag kunde hålla med om devisen ”allt kan hända”. Där tror jag nämligen att det blir tvärstopp oavsett motståndare.

***

I dagsläget är dessa ord ”offside” men å andra sidan ska vi komma ihåg att den där läsningen var den snällaste du kunde hitta om IBK Dalen under den tidsperioden.

Jag ångrar bara att jag inte skrev ”väl i slutspelet kan allt hända”…

Fast då hade jag ju inte varit ärlig!

***

Många frågar om bloggen kommer att vara på plats i Malmö och så blir fallet. Men tyvärr blir vi inte två. Det blir kollegan Johan Flinkfelt som skickas ner för vår räkning.

Bittert att missa finalen såklart. Det är helt klart trevligt att vara på plats och jag önskar total njutning till alla som vallfärdar till Malmö.

*

Iksu får alltså möta Rönnby. Jag försökte i dag komma på något som talade för Rönnby i den matchen. Det var lättare sagt än gjort. Man skulle kunna säga att de har bra stjärnor i laget – men Iksu har ju ändå större stjärnor. Man skulle kunna säga att de har ett finurligt anfallsspel – men Iksu har ju ändå ett finurligare anfallsspel. Man skulle kunna säga att de har rutin från dessa sammanhang – men Iksu har ju ändå mer rutin. Osv osv.

Det enda jag kom på var det psykologiska spelet. Den delen av spelet lever alltid på förhand. Iksu kan komma helt fel in i matchen och Rönnby kan sväva på moln. Det där vi brukar kalla ”momentum” kan komma att avgöra i och med att det bara handlar om en match.

I bäst av fem vinner inget lag mot Iksu. Så enkelt är det.

*

Mer förhandssnack kommer såklart. Detta var bara en liten, liten teaser.

 

Den omtalade bilden

Under periodpausen igår mellan Dalen och Storvreta la Kim Lundström upp följande bild på Instagram:

instakimbi

Det är alltså en bild från omklädningsrummet i Fyrishov med bildtexten ”Periodpausen ssl”.

Bilden blev en stor snackis på Twitter. Både hyllningar och toksågningar florerar hejvilt. Jag ringde upp Kim för att höra vad han har att säga om detta.

– Jag tog bilden redan innan uppvärmningen och skickade den till min vän och sa åt honom ”Lägg ut den i pausen från mitt konto så ser vi vad som händer”. Under själva matchen kan jag ju inte använda mobilen själv. Det här var helt enkelt en rolig grej bara, skrattar huvudpersonen.

Den som kritiserat bilden allra mest är hockeyspelaren Fredrik Lindblom som representerar Kiruna IF i division I. Han skriver bland annat ”Fy fan så bedrövligt”, ”Skäms” och ”Avgå” riktat mot Kim Lundström.

Kim tar denna kritik med ro.

– Han får tycka vad han vill om mig. Jag får väl utmana han på en hockeymatch. Det vore kul, säger Lundström.

Den självklara frågan jag hade då jag ringde, som jag inte ens hann ställa under intervjun innan han sa det själv, handlade om en eventuell fortsättning på ”Instagrammandet” nere i Malmö.

– Självklart tänker jag fortsätta nu. Jag funderar även på att öka dosen och köra en bild i varje paus, skrattar han, uppenbart oberörd av det efterspel som blivit av bilden.

Jag frågar också vad lagkamraterna har tyckt om bilden.

– Jag har inte hört så mycket. Kanske får man sig någon gliring på träningen imorgon. På väg hem från Malmö hade vi ju en hel del annat att fokusera på, skrattar han.

Och visst var det så. Dalen vann ju som bekant mot Storvreta under bragdartade former.

– Det är helt sjukt. Man fattar knappt vad vi har gjort. Det var skönt att få sätta dit Storvreta för en gångs skull. Dom är värda att bli ditsatta av någon och att det var just vi som gjorde det är en stor bonus, säger han.

– Men det var små marginaler. Hannes Öhman missade öppet mål i match fyra med i sista minuten och sedan kvitterar vi med sekunder kvar. Nu avgör vi på ett riktigt slumpmål. Det jag menar är att Storveta har haft marginalerna på sin sida de senaste åren, nu var det någon annans tur, fortsätter han.

Nu ser han och IBK Dalen optimistiskt på lördagens final mot Falun.

– Nu är det bara en match kvar och allt kan hända. Det är bara att gå in och köra, fastslår Lundström.

***

Personligen känner jag någon slags hatkärlek till den här omtalade bilden.
Den sprider såklart ingen seriös bild av hur innebandyn är – och det är väl just den vanliga fördomen som många av oss engagerade strävar mot att döda ut.
Då hjälper det knappast att det dyker upp självporträtt på SSL-spelare under en pågående SM-semifinal (oavsett om det var han eller inte som lade upp den).
En sådan bild lämnar snarare ett öppet mål till kritiker att spinna vidare på sina fördomar mot innebandy.

Samtidigt anser jag mig själv vara hyfsat humoristisk och om det här var tänkt som en ”rolig grej” från start till mål så är det väl bara att konstatera att han har lyckats med tanke på den uppståndelse som råder.

Sedan brukar man ju säga att all publicitet är bra publicitet…

Vad tycker ni läsare om denna bild? Är den ”okej”? Tyck till i kommentarsfältet nedan.

 

Allmänt

Jakob Arvidsson var visst före på bollen, men jag konstaterar det ändå.

Idag bekräftades ryktet. Erik Nilsson, Umeå Citys speedkula, är officiellt klar för mina gamla lagkamrater i Wibax Patriots i division 1. En övergång som varit på gång ett tag enligt mina källor. Klart Nilsson kommer att saknas för City – och oj, oj oj!! vad jobbigt det blir att vara försvarare i division 1 när han sätter fart.

***

Jobbigt blir det även för Iksu ikväll. Hittills har man inte kommit segrande från Unihoc Arena, och gör man inte det ikväll så är det ett litet väl tidigt sommarlov för de regerande svenska mästarna som gäller. Det ska bli intressant att se huruvida Josefina Eiremo, som hoppade in sist, får någon istid idag (vilket beror på den skada hon dragits med under våren och inget annat). Hon behövs!

För den som inte ska på Umeå Open, Björklöven eller Dalen går matchen att följas via följande länk: https://kaismoralive.solidtango.com/. Det kostar 59 kronor och matchen börjar 19.00.

***

Även för Dalen är det dagen med stort D. 8-2-förlusten sist innebär att det vid förlust är respass med 3-1 i matcher mot Storvreta från Uppsala. Ingen skam i det med tanke på att Storvreta i mina ögon är Sveriges bästa lag, men visst vore det kul ifall Dalen kunde ordna en femte match. Och på hemmaplan – där man varit hur bra som helst – är allt möjligt!

Klart är i alla fall att en av Storvretas stjärnor – Rasmus Sundstedt – missar fajten på grund av skada. I Sundstedts frånvaro får Dalen istället räkna med att Berggren eventuellt gör comeback. I mina ögon en underskattad back – hur konstigt det än låter.

19.00 kickar den matchen igång på EXEL Arena. Går även att se på svenskaspel.se och att följa på sportnu.se (rekommenderas för den som ska på Björklöven!)

Ska bli intressant att se hur publiksiffran kommer se ut. Det känns som att många potentiella åskådare (däribland jag själv) kommer vara på hockeymatch då Björklöven kan fixa avancemanget till Hockeyallsvenskan. Det är beklagligt att matcherna spelas samtidigt. Ur en allmän synvinkel kan man dock lugnt konstatera att det råder hockeyfeber i stan vilket förmodligen lär påverka Dalens publiksiffra negativt.

Matchen jag höll på att missa

Lars Johansson får fortsatt förtroende som gästbloggare. Han är tvåbarnsfar, Spurs-supporter med allt vad det innebär, expert på snurrfinten på ”gubbinnebandyn” och en hyggligt bra discgolfare.

***

Sedan plattmatchen i första semifinalen (jo jag tycker det var en plattmatch även om man gjorde en upphämtning) har jag längtat efter semifinal 2, då jag var övertygad att man skulle ha bättre inställning och att hemmaplansstabiliteten skulle visa sig igen.

Jag visste dock att jag inte skulle kunna se matchen på plats då jag med fru och barn skulle till släkten i Piteå. Men ingen större fara, matchen skulle ju sändas på TV4 Sport.

Men igår (torsdag) säger min fru att fredag kl fem ska vi på middag hos svärmor.
Ajdå, prick samma tid som matchen, hur kunde du boka in det tänker jag.
Sånt måste man väl ha familjeråd om. Med slutspel i alla sporter just nu och Champions League och allt är det ju som att gå på ett minfält att boka in middagar utan att fråga sportnörden i familjen.

Men problem är till för att lösas.
Middagen var 17.00 och matchen börjar 17.10. Kommer alla i tid och vi äter direkt sitter jag i soffan senast 17.15 tänker jag. Själva kommer vi 45 min innan och jag ska bara snabbt kolla så att svärmor har kanalen. Men, NEJ, hon har inte den!
Hinner bli nedstämd och ser att min fru tycker lite synd om mig (inte sarkastiskt utan äkta, det är kärlek det), men kommer snabbt på en lösning – livestream.
Lånar svärmors dator, loggar in och allt funkar.

Då var det bara det här med det sociala. Man vill inte missa matchen men inte heller uppfattas så egoistisk och osocial att man struntar i allt utom matchen.
Lösningen blir följande: jag äter förrätt och varmrätt på samma gång, sitter kvar tills barnen gått från bordet (brukar ta ca 7 minuter) och sätter mig och ser. Ser matchen och är samtidigt lagom delaktig i det sociala runtomkring. Med efterrätten föll det sig att den inföll i andra periodpausen. Perfekt.

Och vilken match sedan. Det är något speciellt med Exel Arena för Dalen, har inte sett dem göra en enda dålig match hemma i år. Nu spelade man så pass bra att man besegrade Storvreta för första gången sedan oktober 2010 (!). Det kommer dock inte att dröja lika länge till nästa gång, det är jag säker på. Jag tycker detta slutspel har visat att Storvreta är rätt mänskliga. När den överdrivna respekten är borta, när man vågar utmana Sundstedt i en löpduell, när man trashtalkar med Stenberg och när man inte drar sig för att gå in axel mot axel med Kanebjörk (även om Stenmark förlorade duellen rätt rejält), då är mycket vunnet. När sedan Storvreta har skador och sjukdomar på några viktiga backar, så är de helt klart sårbara.

Dalen gjorde en helgjuten insats idag, tre femmor som producerar, rätt unikt i en slutspelsmatch faktiskt. Och spelare som tidigare haft anonyma roller spelar avgörande roller idag. Kim Lundström är det bästa exemplet, vilken form han hittat senaste matcherna.

Mer spelarkritik:

Adam Berglund – vilket psyke den killen har. Efter att ha gjort en dålig match senast med flera indianare, går han ut och spelar lika kyligt som vanligt. Inte bara spelar safe utan fortsätter vara konstruktiv.

Fredrik Hörnqvist – ännu en grym match. Kanske släppte in något billigt mål i början men i tredje perioden spikade han igen med grymma tv-räddningar.

Peder Bodén – Liksom förra matchen var han kreativ, och passningen till Hjorts mål var snygg, alla som sett Peder spela några år såg att den passningen skulle komma, men Vretas backar såg den inte.

Avslutar med att säga att TV-sändningen var bra. Efter ha sett flera web-sända matcher med klubbarnas egna kommentatorer, var jag glad över proffssändning med repriser och sånt. Och kul att se att min förra elev  Lars Lindberg har blivit så duktig. I klassen var han en sällan skådad sportnörd med enormt driv. Försökte få honom intresserad av samhällskunskap för att ge hans sportjournalistkarriär en inriktning åt Erik Niva-hållet.
Vet inte hur det gick, om han gör några stora samhällsanalyser utifrån SAIK- och Dalen-matcher men vet i alla fall att han utvecklats mycket sedan den där första kommentatorsinsatsen på SDF-SM.

På måndag är det semifinal 3 och vi har haft familjeråd och beslutat att ingen bjudning planeras in mellan 17-19.30. Blir jag hungrig äter jag slicad pizza framför TV:n.

/Lars Johansson

Dalen kvitterade till 1-1!

Vi är nog många som ångrar att vi inte la in en slant på Dalen-seger till oddset 3,20.

Dalen tog nämligen en Franz Jäger-säker seger på hemmaplan mot ett förhållandevis svagt Storvreta.

Listar upp några punkter nedan;

isglassar

 

 

 

 

 

 

*Denna bild skulle lika gärna kunna föreställa några av Storvretas stjärnor.
Alla utom Mika Kohonen (av de etablerade namnen) var i princip iskalla.
Tänker inte minst på Joel Kanebjörk, Matte Samuelsson (som i och för sig hade migrän) och Fredrik Holtz.
Öhman och Stenberg var också långt ifrån så bra som de kan vara.

*Rasmus Sundstedt. Sveriges dyraste spelare skötte sig helt okej innan han klev av med en rejäl stukning. Han haltade precis ut ur hallen mitt framför bloggens ögon med hjälp av två lagkamrater. Det såg långt ifrån bra ut. Om han missar fortsättningen återstår att se.

*Backsidan. Med Sundstedt och Jesper Berggren på skadelistan börjar Storvretas backsida se väldigt mänsklig ut! Victor Andersson agerade väldigt juniormässigt i dag och Winroth spelar med lite för små marginaler. Backar är jätteviktigt i innebandy och här har Storvreta en tydlig svaghet just nu.

*Kristoffer Svensson. Den rivige forwarden var ljuset i Storvretas mörker. Nu börjar han spela som när han dominerade i dåvarande Allsvenskan. Han besitter enorma lirarkunskaper men har främst sett ut som en nyttig ”gnuggare” under sina säsonger i SSL.

Om vi tar och går in på IBK Dalen då…

*Hemmaformen. Ingen som bor här är väl speciellt förvånad över att Dalen matchar vilket lag som helst på hemmaplan. Det är svårt att säga vad det beror på – men här hemma spelar Dalen alltid bra.

*Hörnkvist. Det är inte första gången som Fredrik Hörnkvist överglänser en landslagskeeper här i Exel Arena. Tyvärr har nog den ödmjuke keepern toppat sin form under fel tid av karriären. Han borde få chansen i landslaget så som han spelar just nu.

*Andrafemman. Nästan allt snack har handlat om Dalens förstafemma. I dag var det främst andraformationen som grejade segern. Kim Lundström spelade precis som det står i skolboken och Andreas Berglund slet som en sårad i vanlig ordning. Lägg till att Milan Tomasik agerade hur kyligt som helst med bollen. Då förstår man att den trion hittade sin kemi.

*Tredjefemman. Förtjänar nästan en lika stor hyllning som andra. Peder Bodén latjade på och hittade två läckra assist. Christian Hjort och Simon Sedin hittade målet och Anton Ermling var som en igel på Storvretas backar.

*Men förstafemman då? De gör en reko insats men vi behöver inte ösa några superlativ över dem ikväll.

*Fortsättningen. På måndag spelas nästa match. Då i Fyrishov. Dalen måste vinna minst en match där nere för att gå till final och det tror jag tyvärr inte att man mäktar med. Fast om Storvretas backproblem fortsätter så kan det finnas en möjlighet…  Matchen visas inte på TV4 Sport men kanske att Svenska Spel sänder?

*Helg. Nu tar Innebandybloggen lite välförtjänt påskledighet.

En av tolv

Storvreta gick vidare med nöd och näppe mot Granlo.
Ruskigt imponerande av Granlo att pressa mästarna så pass långt.
Granlo var bara ett straffavgörande ifrån att slå ut Storvreta.
Dessutom ledde de gårdagens match med 2-3 en bit in i tredje perioden.
Men den bänkade Holtz återuppstod och Hannes Öhman hatar inte att avgöra matcher.

Storvreta gick vidare och valde som väntat IBK Dalen till sin motståndare.

***

Ingenting talar i det här läget för IBK Dalen.
Det är väl just det som talar för Dalen – om man nu kan säga så. De gillar att slå ur underläge och har en arbetsmoral just nu som få lag kan matcha. Dessutom har ju Ketil rätt i det han säger att Dalen bör vara minst lika bra som Granlo (och se hur nära Granlo var).

En annan grej som skulle kunna tala för Dalen är att det går lite grus i Storvretas maskineri. Det var inget skönspel som tog laget vidare direkt. Å andra sidan kanske det lossnar spelmässigt nu.

Tittar man i historiken så har Dalen vunnit blott EN av tolv slutspelsfighter mot Storvreta. Snacka om att ha ett mentalt underläge.

Det är dock inte så många ur dagens trupp som varit med och åkt på dessa torskar. Historik är ibland överskattat, och Dalen har redan skapat egen historia den här säsongen.

Hursomhelst, oavsett utgång, så älskar man ju att vi får se minst en (förhoppningsvis två) riktigt bra match i Exel Arena. På långfredag smäller det.

IBK Dalen till semifinal!

Det blev en rafflande kväll i Exel Arena!

IBK Dalen gick vidare till semifinal efter totalt 3-1 i matcher mot Linköping.
De två sista matcherna vanns på straffar och båda gångerna var det reservkeepern Martin Rudeström som räddare den sista straffen.

– Riktigt skönt. Vi hade allt att vinna och tog chansen, säger den otippade hjälten.

I Dalen fanns dock fler hjältar. Fredrik Hörnkvist gjorde en jättematch i målet, Thomas Holmgren var en GIGANT i försvarsspelet och framåt var Ketil Kronberg fortsatt alert.

IBK Dalen har nu lyckats med det som INGEN trodde var möjligt i juni/juli.
De har gått till semifinal. Det är bara att lyfta på hatten.

MER OM MATCHEN KOMMER!