Onsdag 22 september kl 10.10
Det är lätt att fördöma extremhögern.
Men vi får inte ignorera hatet från extremvänstern.
Sverigedemokraterna är i riksdagen.
Rasismen och främlingsfientligheten har fått ett ansikte.
Då är det allt för lätt att tillåta hotfulla skrik och hatiska ord.
Då finns det risk att det även är lätt att bortse från våldshandlingar.
Sådant beteende är naturligtvis aldrig acceptabelt.
För man kan inte bekämpa eld med eld.
Man ska inte möta hat med hat. Det är helt fel metod.
I lördags stod, enligt uppgift, ett antal vänsteraktivister på torget i Umeå.
De skrek hårda ord som ”borgarsvin”.
Det är inte vackert. Det är bara smutsigt.
I tider när vi fördömer extremhögern får vi inte glömma bort att även de politiska fraktionerna på vänsterkanten då och då använder sig av metoder som lika kraftigt bör fördömas.
Hat är alltid lika förödande. Oavsett om det kommer från höger eller vänster.
Det är inte rätt att möta det man är rädd för med avstånd, avsky och onda ord. För då använder man samma vokabulär och metoder som dem man bekämpar. Det kan aldrig föda någonting gott..
Vi bör inte, likt Lars Ohly, smita iväg från sminklogen bara för att Jimmie Åkesson sitter där. Det vinner man ingenting på.
Vi måste våga se rasismen i vitögat.
Vi ska inte vända den ryggen utan ta debatten.
Först då kan de goda krafterna segra och först då kan vi få ett bättre samhälle.
En av mina vänner, Jens Wallström, uttryckte allt detta på ett mycket fint sätt på Facebook.
Han skrev så här:
”Rasisthat och rasistiskt hat är mer lika än olika.
Jag gillar olika.
Vi måste sluta hata, oavsett vad det är. På den stigen kommer vi ingen vart.
Börja med att förstå, innan du kan förändra.”
Kloka ord!
Det finns ett allmänt utbrett missförstånd kring nationalism. Jag antar att jag är en sådan som av vissa faller under invektivet högerextrem. Jag anser mig däremot inte vara vare sig högerorienterad eller extrem, inte heller hatisk för den delen. Jag behandlar min omgivning väl och blir därför även väl behandlad själv. Det är en del av nationalismens kärna. Allt fler upptäcker att det handlar om en strävan efter en hållbar framtid samtidigt som dess grund redan efterlevs i det vardagliga livet. Om det sedan tolkas som hat att vilja se en värld där folkslag får forma sina egna framtider så får det stå för den som gör den tolkningen. Det är främst media som piskar upp dålig stämning.