En kraftigt jordbävning drabbade Japan tidigt i morse. FOTO: SCANPIX
Fredag 11 mars kl 15.20
Känslan är exakt som den var 26 december 2004.
Japan har drabbats av en katastrof.
Hundratals människor är döda.
Det är så fasansfullt att det är svårt att förstå.
Tidigt i morse, svensk tid, skakades Japan av ett kraftigt jordskalv som uppmättes till magnituden 8,9 – det kraftigaste i landet sedan mätningarna startade för 140 år sedan. Skalvet följdes av en tio meter hög flodvåg som sköljde över kusten vid Sendai, läser jag på text-tv.
Åtminstone 400 människor har hittills hittats döda.
Nu fylls alla nyhetssajter av fruktansvärda bilder från förödelsen.
Jag ser bilderna.
Jag läser texterna.
Jag förstår dem – ändå är det svårt att greppa och inse det hela fullt ut.
Tankarna går till december 2004, de går till Sverige och dåvarande utrikesminister Laila Freivalds. Hon förstod inledningsvis inte vidden av katastrofen som då drabbade det semesterparadis där många svenskar befann sig.
Hon gick på teater istället för att jobba och agera.
Hennes agerande ledde naturligtvis till kraftig kritik. Kritiken var berättigad, men man måste ändå komma ihåg att även en utrikesminister är en människa och att det alltid är lika lätt att vara efterklok och i efterhand exakt kommentera hur en annan person borde ha agerat.
Händelserna i Thailand 2004 var ett trauma.
Nu ser vi en ny katastrof i världen.
Än så länge kan vi omöjligt inse hela vidden av det som sker.
Vi är människor.
youtube::0cxJfe_w9LQ::
