Expressens chefredaktör Thomas Mattsson har beslutat att stänga möjligheten att kommentera hans blogg. Att han tvingas ta det beslutet är en förlust för alla. Foto: LEIF R JANSSON/SCANPIX
Fredag 8 juni klockan 10.05
Expressens chefredaktör Thomas Mattsson är ett föredöme när det gäller att driva publicistiska frågor och att diskutera dessa i olika forum.
Men allt har ett pris. Nu stänger han artikelkommentarerna på sin blogg.
Det är en förlust för alla.
I går berättade Mattsson om beslutet på sin blogg.
”Det går tyvärr inte längre att skriva artikelkommentarer här. Inläggen innehöll alltför ofta svepande anklagelser mot än det ena och än det andra, och inte sällan personangrepp eller till och med smygrasism”, skriver Mattsson.
Jag förstår vad han menar. Tonen på nätet och i mejlen till redaktionerna har blivit allt hårdare under den senaste tiden. Den hatiska tonen och inte minst de rasistiska kommentarerna har drastiskt ökat i antal.
Det märker även jag som chefredaktör på Folkbladet – och Folkbladet går förstås inte att jämföra med en så stor tidning som Expressen och den mängd av kommentarer och mejl som strömmar in till den redaktionen och till chefredaktören där.
”Jag värdesätter dialogen med läsarna, men den kan inte ske till priset av det sprids kränkningar eller främlingsfientliga inlägg. Sådant trams finns det andra forum och sajter till, där man är välkommen att – utan att stå för sin sak i offentligheten – få vräka ur sig vilka rykten och lögner som helst”, skriver Mattsson.
Att Thomas Mattsson och Expressen tvingas ta beslutet att stänga möjligheten att kommentera bloggen är en förlust för alla.
Beslutet drabbar inte minst de personer som på ett sakligt och seriöst sätt diskuterar publicistiska frågor – och fått svar från Mattsson.
Det tragiska är att det finns så många som förstör för andra, de som svartmålar och sprider dynga istället för att ta en saklig debatt.
Samtidigt förstår jag Thomas Mattssons beslut.
Det är inte beslutet i sig jag är kritisk emot.
Jag kan bara konstatera att det är tragiskt att det måste fattas.
Det är en förlust för det viktiga, offentliga samtalet.
