Jag och min vapendragare Robert försöker ta reda på vad människor använder sina smartphone-appar till och genomför därför en enkätstudie där vi behöver få in så många svar som möjligt. Äger du en smartphone? Då skulle vi bli jätteglada om du vill ta dig tid att svara på några frågor. Enkäten tar max fem minuter och du kommer till den genom att klicka HÄR

Tack på förhand!

Det är få saker i livet som jag finner så uppmuntrande som hundar när de ska till att klobasa. Jag vet inte vad det är men jag tror att det har att göra med deras hukande position och det ängsliga kroppsspråket. Därför blir jag glad när det finns sidor som Pooping Pets där jag hittade några fantastiska bilder.

Ser han till att kvällens SM-final i ishockey blir den sista. Inte för att Björklöven är laget i mitt hjärta och att jag omöjligt kan glädjas åt att Schtaaaan får fira ett guld. Nä, utan för att firma Jihde/Wikegård är så vedervärdigt katastrofala som programledare att jag numer får en allergisk reaktion så fort jag hör deras röster. Obehaget som väller fram i mig när jag ser deras fejjor i rutan börjar anta sådana proportioner att jag snart väljer att lyssna på Takida istället.

KOM IGEN NU TIGERS!

Langar upp grillkväll med Miika och Joel.

Jag försöker mig på att twittra titt som tätt (man vill ju vara nere med kidsen so to speak), men jag slutar mest som en vingklippt burfågel. Lyfter liksom aldrig. Ändå kan jag inte ge fan i detta, ytterst komprimerade, sätt att förmedla (icke)budskap. Det finns något mentalt stimulerande i att formulera korta, effektfulla meningar där belöningen består i en re-tweet och, i bästa fall, fler följare (en vaniljversion av det verkliga livets stalker). Tyvärr besitter jag förmågan att inte nöja mig som det är vilket gör att jag tvångsmässigt måste vidareutveckla ett (icke)budskap till förbannelse. Det börjar oftast så här:

Än så länge lugnt. Men:

Klart befogad fråga, kan jag tycka. Dock kvarstår vissa frågetecken:

Därför är det inte mer än rätt att jag hjälper till:

Notera dubbelanvändningen av sökes, ivrig är  bara förnamnet. Moroten då?

Helt klart rimligt. Nu börjar funderingen kring eventuell mentor:

Fundering kring castingen i Armageddon följer:

Därefter över till vad jag själv ska göra:

För att sedan se in i framtiden:

Vilket givetvis leder oss in på ekonomiska frågor:

Men, nu händer något. Vi börjar prata hashtags på Twitter:

Innan jag än en gång börjar tänka på det viktigast av allt, nämligen mig själv:

Här någonstans blev jag avbruten och uppmanad att skaffa en blogg istället. En uppmaning som var väldigt kort, effektfull och klart under 140 tecken.