månadsarkiv: juni 2012

Körkort

av

I mitt extrajobb befinner jag mig rätt ofta ute i trafiken. Detta innebär att jag får bevittna en hel del mindre genomtänkta bilburna aktioner som, än så länge, inte har medfört några direkta skador på mig mer än att jag numera anser att större delen av landets fotgängare, cyklister, mc-åkare, bilister, buss- och lastbilschaufförer är komplett jävla dumma i huvudet. Hursom. Kategorin Mopedister i tonåren borde fan deporteras från, om inte landet, så åtminstone från vägarna. Häromdagen när jag skulle köra igenom tunneln under Tunnelbacken fick jag syn på vad som förmodligen var det absolut minst genomtänkta beslutet sedan någon la fram en bunt A4-papper och bad Takida att skriva under skivkontrakt. Men nu var det inte Takida vi skulle avhandla utan lätt sinnesslöa trafikanter. Åter till tunneln. På väg från sjukhuset planerar jag alltså att ta vänster i korsningen och fortsätta genom tunneln som leder till Ålidhem. Jag blinkar, svänger och där, på min vänstra sida precis innan tunneln börjar, får jag syn på ett stycke människa som helt ärligt borde fundera på att slutförvara sin genpool i Oskarshamn. Hur fan tänker man om man väljer att parkera sin moped i nära anslutning till en tunnel, där hastighetsskylten säger 60 km/h, krypa upp på mopedsadeln som om det vore en kall höstnatt, TA AV SIG HJÄLMEN och SKRIVA ETT FUCKING JÄVLA SMS?

Exakt vad är problemet? Hur fan får en sådan homo sapiens vardagen att fungera? Jag kräver inte att hela befolkningen ska vara några hjärnkirurger men är det så jävla svårt att tänka till ibland? Om inte för sin egen skull så åtminstone för min. Så slipper jag känna den där totala uppgivenheten inför mänsklighetens fortsatta existens.

Tööööörsdäj

av

Magisk dag på alla sätt och vis. Började morgonen med en härlig skål fil och müsli och en jävla massa städning. Fil och müsli för att jag var hungrig och städning för att jag tydligen inte har någon form av kontroll på kroppen innan klockan 09.00. Skedhelvetet som låg i skålen fick agera katapult då mina armar inte kunde förmå sig att fungera som vanligt. De var ungefär lika slappa som Sylvester Stallones (helt jävla magiskt namn för övrigt) ena ansiktshalva och släpade efter diskbänken när jag tog ett steg åt höger. Och där, i all sin prakt, låg ett stycke rostfri sked och väntade på att få slunga iväg min frukost över hela köket. Så efter att ha gnolat, nynnat och trallat under fem minuters koncentrerad städning drog jag till skolan där Robban troget stod och väntade.

Snabbspolar till kl 13 nånting.

På väg ut från skolan går jag och pratar med min syster. Väl framme vid cykeln böjer jag mig fram, fortsätter prata medan jag låser upp, rätar på mig, lägger handen på vänster byxficka bara för att känna att den är tom, utbrister att min telefon är borta (!) varpå min syster, i andra änden, säger: – Men vad pratar du i då?

Som sagt. Tööööörsdäj. Nu ska jag läsa genomroliga c-uppsatser till opponeringen imorgon!

MA366

av

Har suttit i skolan så sjukt många timmar den här veckan. 13-14 timmar framför en datorskärm gör inte huvudet piggt kan jag tala om. Nu är vi i alla fall inne på upploppet, ger vi det tio timmar till har vi ett stycke c-uppsats färdigt för inlämning. Det var nog allt jag hinner skriva.

Återkommer.