Ett kolsvart mörker. Då talar jag inte om IBK Dalens säsong utan det bussens fönster bjuder på när klockan närmar sig halv tolv en måndagskväll i mars.
Ånyo tog det stopp i kvartsfinal. Ånyo är det Storvreta som med tre raka segrar avancerar vidare i slutspelsträdet. IBK Dalen har gjort en storstilad kvartsfinalserie, i ren prestation är det ljusår mellan det här nederlaget och förra årets. Dalen gav allt – vad mer kan man begära?
Drygt 16.30 i fredags lämnade IBK Dalen tillsammans med VF:s innebandyblogg Gammliahallens parkering. Två matcher har avverkats och nu är det hög tid att dra mina personliga åsikter om spelarnas insatser.
Målvakter
Martin Rudeström – Magsjuk i första kvartsfinalmatchen. Fick chansen i andra matchen och tog den direkt. Tog själv på sig Mika Kohonens frislagsmål och straffmål som betydde 1-2 och 2-2. Därom råde tviste. Gjorde i alla fall en riktigt bra match i kvartsfinal 3 där jag främst har sidledsräddningen i början och räddningen på Henrik Stenbergs jätteläge i åtanke. Ska även sägas att han fick god hjälp av utespelarna.
Backar
Filip Stenmark – Visade ingen som helst rädsla, sin ungdom och det faktum att motståndet hette Storvreta med Mika Kohonen i spetsen till trots. Höll i bollen när situationen krävde. Stark i närkampsspelet. Passar utmärkt med mer offensivt lagde Nilsberth.
Robin Nilsberth – En stöttespelare trots sina 20 bast. Utnyttjar sin storlek och räckvidd. Oväntat med bara en poäng (ett ass) på två matcher. Storvreta visste när de skulle täcka skott.
Johan Alm – Lagkaptenen gjorde sitt jobb och lämnade det offensiva backuppgifterna till Kim Lundström. Resolut.
Kim Lundström – Började säsongen som forward. Nu ordinare på två backpar. I helgen visade han varför. Rejäl i närkampsspelet och visade att det finns fortfarande lite forward i honom kvar med flera offensiva räder.
Forwards
Peder Bodén – Hör och häpna: Bodén gick poänglös av planen i lördags. Men lägen saknades inte och vi ska komma ihåg att när fokus låg på defensiven hämmades offensiven av förståeliga skäl. 1 mål och 2 ass i kvartsfinal 3. Klockren ribbträff när Dalen pressade som mest i slutet. What if…
Johan Samuelsson – Enligt mig bäst på planen i lördags. En riktig tvåvägsspelare som bröt uppspel, täckte skott och spelade fram till mängder av lägen. Hästlängder bättre än 88:an konkurrenten Joel Kanebjörk.
Yngve Nordin – Har en ganska go omgivning. Höll sig också framme när Bodén och Samuelsson härjade som värst i offensiv zon vilket 4-2 målet i kvartsfinal 2 var ett typexempel på. Var till en början tänkt som back nu forri.
Anton Ermling -Bakom mål i PP styr han och ställ. Bildar en skön trio tillsammans med Dalens norska duo. 2+2 i poäng är inte att leka med. Kyligheten vid 2-0 målet i lördags värd att ta upp igen och igen.
Ketil Kronberg – Bäst på planen i kvartsfinal 3. Han kan inte ha förlorat en endaste närkamp den här kvartsfinalserien. Granithård och vi alla vet vad norrmannen kan uträtta i anfallszon. Därom råde ingen tviste.
Lars-Erik Torp – Som sagt, medlem i Dalens bästa kedja i lördags. Åker poänglös från Uppsala men han var ju arkitekten bakom 2-0 målet i lördags. Snurr i slottet och avslut på mål gjorde han fler än en gång de här två matcherna.
Victor Selindh – Jag tror inte han tappade en boll på 120 minuters speltid. Inte en boll. Fick tillsammans med Rüegsegger och Sundelina slita hårt i tredjelinan.
Cédric Rüegsegger – Länkade samman Selindh och Sundelin i Dalens outröttliga tredjekedja, Schweizaren var dessutom inte långt ifrån att hamna i målprotokollet.
Peter Sundelin – Han mötte i mitten, han såg, han sköt. Storvretas målvakt Klinsten hade inte en suck när ”Sudden” sköt efter 6.04 i andra perioden i lördags. Målet betydde 3-2 till Dalen. Arbetskapaciteten är inget nytt.
