Den eviga slaggen

Som jag hade på känn blev Ryfjället Upp en helt annan upplevelse i år. Benen har svarat dåligt hela juli och efter jag dragit upp farten till Ferry susade han om mig och lämnade mig och mina surstumma ben efter tio minuter. Han knäckte rekordet med strax under två minuter, nu är det 36.35 som gäller. En riktigt bra tid. Något att kämpa mot alltså. Själv staplade man in tre minuter efter fjolårstiden. Inte godkänt.

-

Under nerförskutningen ville sportdrycken gärna komma upp igen och benen vek sig allt mer. Ner kom man i alla fall och även om det är uppförslöpningen som gäller så känns det okej att plocka nerförs och totaltid. Hoppas att den dåliga formen betyder att jag ligger mer i fas för vintern, det kan ju faktiskt vara så.

-

/Tor

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>