Som jag hade på känn blev Ryfjället Upp en helt annan upplevelse i år. Benen har svarat dåligt hela juli och efter jag dragit upp farten till Ferry susade han om mig och lämnade mig och mina surstumma ben efter tio minuter. Han knäckte rekordet med strax under två minuter, nu är det 36.35 som gäller. En riktigt bra tid. Något att kämpa mot alltså. Själv staplade man in tre minuter efter fjolårstiden. Inte godkänt.

–

Under nerförskutningen ville sportdrycken gärna komma upp igen och benen vek sig allt mer. Ner kom man i alla fall och även om det är uppförslöpningen som gäller så känns det okej att plocka nerförs och totaltid. Hoppas att den dåliga formen betyder att jag ligger mer i fas för vintern, det kan ju faktiskt vara så.

–

/Tor

Var och sprang Fjällmarschen i Ammarnäs över 26 km fjällterräng i dag. Det pissregnade hela tiden och Kungsleden liknade mer en liten bäck. Men det fanns en viss charm i det med. Tog bergspriset högst upp i slalombacken (där vi för drygt tre månader sedan åkte med turskidorna efter Kungsledenrännet) och kunde med viss möda ta hem loppet med några minuters marginal. Sluttiden blev strax över två timmar.

–

Dagens glädjeämne var dock inte mina ben, som var något sega, utan istället var det att jag för första gången fick se en björn i det vilda, en 100-kilos ungefär. Den lufsade över vägen vid niotiden, strax innan byn Bjärdakken utanför Sorsele och redan där var dagen med 45 mil i bil räddad.

–

Ironiskt nog väntar ytterligare ett björnmöte på onsdag då det är dags för löptävlingen Ryfjället Upp: Ferry ser ut att ska vara med. Skulle haft mina ben från ifjol…

–

/Tor

Det är dåligt med uppdateringar just nu. Vi ska försöka bättra oss på den fronten. Men kort sammanfattat kan man säga att det rullar på, ungefär som vanligt under sommaren. Rullskidor, löpning, skidgång, cykel och styrketräning varvas med sommarnöjen och det börjar så sakteliga lida mot hösten, ja det känns faktiskt i luften, även om det är ett tag till nätterna blir riktigt mörka.

/Tor