Ska man skratta eller gråta?
Slutspelskänslan infann sig liksom aldrig. 17-2 i en SM-kvartsfinal är i den ena bemärkelsen fantastiskt, i den andra makalöst bedrövligt.
Iksu kan man ju säga vad man vill om i alla fall.
– Imponerande, säger coach Jocke Sjöström.
– Mästarklass, säger jag.
Om Örnsköldsvik tar EN vinst i denna matchserie så lovar jag att göra en Glenn Hysén och krypa några varv runt Skyttis Arena. Det är ett pinsamt glapp lagen emellan och idag var det mjukisklass på coachningen – time-outen efter Iksus tidiga 3-0-ledning var mest en demonstration i fredagsmys. Övik uppträdde därefter.
Det går att premiera samtliga spelare för outtröttlig moral, men det allmänna priset för överlägsenhet går till superkedjan med Victoria Wikström, Anna Wijk och Martina Söderqvist som var inblandad i 13 av 17 mål. Grande!
Lite röster från spektaklet/uppvisningen:
Jocke Sjöström: – Ja, vad ska man säga?
Martina ”Stickan” Söderqvist: – Jag vet inte vad man ska säga. Deras markeringsspel är nästan obefintligt. Det vart lite väl stora siffror.
Victoria Wikström om hur man fortsätter när det lider mot tvåsiffrigt: – Det är slutspel så det finns ingen anledning att inte fortsätta. det är kul att spela när det går så här bra.
Anna Wijk: – Vi sa innan att vi skulle skjuta mer och skottstatistiken visar ju det, men vi är absolut inte klara för det här, nu är det bara att fortsätta.
