Paltkoma

Bloggen sitter i en ekande tom Skyttis Arena med den fortsatt spelande musiken som enda sällskap. Som enda pressrepresentanter från länet har vi mycket utrymme att röra oss på här på pressläktaren.

Visst fick vi i oss lite för mycket innebandygodis från kvartsfinal 1. Eller godis och godis, inte ens den mest enfaldigt envise Iksusupportern tycker 17-2 är bra för sporten. Paltkoman satt hursomhelst kvar och nog hade vi förväntat oss mer av Iksu än vi fick idag.

Ändå slutade slaget i Skyttis Arena (grymt härlig innebandykänsla i hallen för övrigt) 2-10 i Iksufavör.

Övik var klasser bättre än senast och bjöd faktiskt upp till motstånd trots att Iksu satte fart i matchupptakten. Sen seglade siffrorna iväg när Iksu mer eller mindre avgjorde med sitt 5-2-mål. Men Iksu hade helt klart en dipp i mellanakten då Övik var påväg att börja grilla seriesegrarna på allvar.

– Andra perioden är bedrövlig från vår sida. Vi hade ingen bollfart och inget tempo, suckade Iksutränaren Peter Grubbström.

Hursomhaver är 4-27 i målskillnad knappast något som Övik med stolthet kan se tillbaka på när man om några år bläddrar i historieböckerna.

– När målskillnad inte betyder något är det skitsamma när det börjar rinna iväg idag, säger Öviks tränare Martin Olofsson (för övrigt en sann innebandylegendar som spelare).

I Iksu var det denna afton inte förstafemman som höll hov. Iza Rydfjäll, Frida Eriksson, Emma Hamrén, Cassandra Edberg, Emelie Wibron och Josefina Eiremo för att gå så långt som att namnge. Sara Wilhelmsson ersatte landslagsbacken Ina Rhöös och fick även hon lov att vara mycket nöjd med vad hon presterade.

Så även Peter Grubbström: – Vi vet ju vad vi får av henne, men konkurrensen är som den är, sade han.

Nu kan det vara aktuellt att kasta om lite i formationerna till nästa gång för att få plats med henne.

– Vi kanske hittar någon annan lösning. Vi får se, sade ”Grubbe”.

So long! Nu väntar en spännande färd på E4:n hem. Det är nämligen Bålfors tur att sätta sig bakom ratten.