Efter fyra och ett halvt års frånvaro är målvaktsgeniet Gunnar Domeij tillbaka i blågult. Ett stort utropstecken enligt många, men vi som har sett Umeå Citys matcher kan knappast vara förvånade.
I fjol då han kom till ett Umeå City spillror styrde han i princip på egen hand upp försvarsspelet. Inte bara genom sitt målvaktsspel, utan även genom sin enorma pondus. Domeij är en vinnarskalle av rang som ställer höga krav på medspelarna, och tar man inte jobbet eller bjuder på ett onödigt bolltapp – ja, då är han där direkt och markerar tydligt att det inte är okej (vilket ofta kan vara underhållande från läktarplats).
Liknande ”frälsningar” som den han gjorde i fjol har han dessutom gjort för Örnsköldsvik, åtminstone två gånger, då klubben varit illa ute i Division I. Så det var ingen slump att Umeå City helt plötsligt började vinna matcher.
I år har han varit grym i alla matcher förutom mot IBK Dalen i derbyt då han spelade trots att han var sjuk. Bortsett från den matchen har han släppt in elva mål på fyra matcher. Mycket imponerande siffror. I senaste vinsten mot Falun fick han en femma (=världsklass) av Innebandymagazinet efter att ha räddat 33 av 35 skott. Umeå City vann matchen med 2-6 trots att de förlorade skotten med 35-21.
Gunnar Domeij är med andra ord väl värd den här landslagsplatsen, och jag hoppas att han också får ta hand om förstaspaden. Konkurrenten den här gången är spjuvern Viktor Klinsten från Storvreta. Caperio/Täbys Daniel Ramsin då? Han har tackat nej pga intensiva studier och motivationsbrist…
Med i landslagstruppen finns också Dalenduon Johan Samuelsson och Mattias Wallgren.
