Med 29 sekunder kvar kvitterade Peter Larsson till 5-5 och vilda glädjescener utspelade sig på Gammliahallen. Men bara några minuter efter matchen var glädjen borta och utbytt mot frustration. Larsson och de övriga i hemmalaget var alla överens om att laget gav bort två poäng. Den poäng som räddades i slutet var helt plötsligt inte så mycket värd.
City som inledde så piggt och så bra föll nämligen in i en djup svacka i slutet på första perioden, som sedan höll i sig stora delar av andra perioden också. Mullsjö tackade och tog emot och kunde genom ett par vackra kassar gå upp till en 1-4 ledning.
Men då gjorde firma Eklund/Grubbström ett genidrag som gick ner på folk och satte in Erik Forsgren tillsammans med evighetsmaskinen Mikael Zingmark och Peter Reinholdt. I slutet på andra perioden gjorde Forsgren viktiga 2-4 serverad av Reinholdt innan duon med ombytta roller reducerade ytterligare en gång i inledningen av den tredje. Sedan tryckte Reinholdt upp sitt andra för dagen (mitt tips som bästa målskytt) på pass från Zingmark i PP.
Helt plötsligt var det 4-4 på resultattavlan och hemmalaget öste på för fler mål. Daniel Jernberg hade en boll som dansade på mållinjen och formstarke Thomas Holmgren hade flera farliga skottförsök från sin backplats.
Därför kom Andreas Hedlunds 4-5 väldigt ologiskt med tre minuter kvar. Ett mål som kunde ha slagit undan benen (för att citera Maradona) på de blåklädda, men de reste sig via en time out och fick in 5-5 till slut. Starkt att än en gång komma tillbaka.
Men som sagt, hur starkt det än är att dels vända 1-4 till 4-4, och sedan lyckas kvittera i slutskedet, så är det här fortfarande två poäng som ges bort. Speciellt om laget ska ha någonting i ett slutspel att göra. Mullsjö, som bara hade en poäng efter de första fem matcherna, hade egentligen bara två spelare som hotade – gamle landslagsmannen Andreas Hedlund och hans schweiziske kamrat Roger Gerber.
På tal om Gerber så var det tråkigt att se att Roger Gerber övergivit sin klassiska Unihoc med ett Evo2 blad på (detta blad alltså). Det är sannerligen ett riktigt lirarblad som bland annat Peder Bodén och Joakim Lindström också skördat stora framgångar med. Nu spelade Gerber med en neonlysande Exel, och det kändes helt enkelt inte rätt. Frisyren däremot – den höll fortsatt världsklass.
