VF-kollegan Joacim Englund bor numera i Uppsala och fanns på plats när IBK Dalen gästade Fyrishovshallen för ett möte med svenska mästarna Storvreta. Inledningsvis kunde hemmalaget göra som de ville och sprang snabbt ifrån till 3-0 tack vare fint samarbete mellan de finska kollegorna Mika Kohonen och Hannes Öhman, vi har ju hört det förut.
Sedan tog det fart i Dalenlägret och det var bröderna Bodén som stod för upphämtningen. Peder Bodén inledde målskyttet och Alexander gjorde sin beskärda del även han för att ta sig tillbaka in i matchen. Men närmare än 6-6 kom laget aldrig. Storvreta sprang ifrån och vann efter mål i tom kasse på slutet av firma Kanebjörk/Stenberg. Kohonen och Öhman noterades för totalt tio poäng i matchen (fem poäng vardera) och det bidrog såklart till segern – något som dock inte är någon större ovanlighet då det gäller den finska duon.
Dalen kämpade på bra, men hade nog behövt ha med Johan Samuelsson till matchen. Mattias Wallgren spelade trots sin förkylning – det gjorde inte Fredrik Hörnkvist och istället fick Martin Rudeström bekänna färg – något han skötte bra enligt mina rapporter.
Pluspoäng till bröderna Bodén igen och till Sveriges mest omtalade innebandyspelare just nu, i alla fall om man ska tro rankingen i nya numret av innebandymagazinet där han är etta, nämligen Ketil Kronberg.
Ny match för Dalen nästa helg, då är det AIK som kommer på besök efter att ha slagit Warberg i en tuff match under söndagen. Umeå City reser till Uppsala för att möta Sirius om jag inte har helt fel.
***
Och även om Jacke redan skrivit av sig om den matchen måste jag ju säga – som såg första tio minuterna av matchen – att City betedde sig som ett riktigt juniorlag. Nog för att de hade chanser som de säkert hade fått utdelning på med en gnutta självförtroende i kroppen, men den naiva inställningen till försvarsspel får bara inte visas upp i superligan – och definitivt inte inför 1384 personer.
Simon Brändström stod tydligen matchen mot Falun och jag kan inte bedömma hur han skötte sig där, men hans inledande sex minuter – var ju i och för sig allt han stod – var helt enkelt för dåliga. Lagets försvarsspel var som sagt inte bra och spelarna fick ladda och sikta in sig, men jag är helt ärlig osäker om han tog något skott alls. Johan Bernmark kom in och gjorde några drömräddningar i den andra och tredje perioden, men hade även han problem i första perioden. City fick 0-1, och 0-2 och stack framåt som hundrameterslöpare utan att tänka sig för någonting på vad som hände när FC Helsingborg väl erövrade bollen.
1-7 är inte okej. 22 procents räddningsprocent är fjantigt och jag kan bara inte vara tyst: det var helt enkelt för dåligt. Det spelar ingen roll vad det finns för bortförklaringar, om saker och ting såg bra ut stundtals eller om chanserna fanns där, men nu spelar det ingen roll. I nästa match väntar Sirius och nu handlar allt om hur laget kan förbereda sig på att möta ett ”lättare” motstånd och faktiskt se till att ta med sig poäng tillbaka till Umeå – för nu börjar det vara dags att börja samla poäng.
I Helsingborg var det kul att se Jani Kukkola på plats, något inte Henri Toivoniemi och Juha Kivilehto var, Henri ska snart få barn och Juha kände av sin hälsena. Linus Nordgren, kul han fick spela center efter att ha spelat majoriteten av årets matcher som forward, är svensk innebandys framtid och Daniel Johnsson är en målskytt av rang.
