Den sena höstsummeringen (Div I)

Efter vilda protester, arga mail och andra trevligheter kommer här höstsummering numero dos från Herrettan.

Lagen som var kvar att belysa var Gamla Stan, Skellefteå och Sandåkern.

*

Om vi börjar med Sandåkern så leder laget serien rätt så väntat. Hudik kändes/känns som det enda egentliga hotet till SSK:s återtåg mot Allsvenskan.

Laget har hittills plockat sju raka segrar vilket så klart imponerar.  Allra mest imponerande var segern mot Hudik på hemmaplan.

Kollar man på truppen så kan man enkelt utläsa en av seriens bästa målvakter i Niklas Ivarsson, en av seriens rejälaste backar i kaptenen Mattias Adolfsson och en av seriens bästa målskyttar i Niklas Blomberg.
Lägg på hemvändarna Joakim Hagenmalm/Joel Bäckström, den tjurskalliga liraren Torbjörn Sjögren, den underskattade Jakob Norrman och ett brödrapar Hjelm så börjar man förstå att det finns gott om kvalité i laget.

Sedan är det så klart ingen nackdel att ett antal spelare från IBK Dalen har representerat SSK.
Vi minns ju alla den stora uppmärksamheten som blev när Johan Samuelsson lirade mot Hudik dagen före Dalens match mot AIK. Detta ledde till rätt mycket debatt runt om i innebandy-Sverige. Peter Grönroos, Timmy Nyberg och Andreas Berglund har också gjort ett gäng matcher i rödvit dress.

Inför säsongen tippade jag SSK tvåa, men som läget ser ut nu så tror jag att det blir serieseger. Bredden i truppen är bättre än Hudiks och stabiliteten likaså.

Frågan är om SSK klarar av att gå obesegrade serien igenom. Jag tror inte att det är någon omöjlighet. Det är möjligen mot Hudik på bortaplan, eller i ett derby mot t ex Ersboda, som jag ser ett poängtapp komma.

*

Vi förflyttar oss ett antal mil norrut till Skellefteå som för första gången på länge har två representationslag i den här serien.

Detta medförde även en extra krydda i form av derbyt för några veckor sedan. Ett derby där Skellefteå gjorde pulver av Gamla Stan och visade att de är bäst i stan. Det var även ett derby när någon av bröderna Karlstén sa det redan klassiska citatet:

– Jag hoppas publiken ser att vi spelar en bättre innebandy.

Detta efter förlust 2-15………..

Nåja.

Laget står på fem poäng efter sju omgångar och har hamnat i riskzonen för att åka ur. Nästa omgång mot GUIF blir oerhört viktig. Personligen tror jag faktiskt att GUIF manglar hem sin första vinst där.

På spelarfronten så kan man notera att det är betydligt fler än bröderna Karlstén som har varit utmärkande. Johannes Övregård har varit en positiv injektion till exempel. Även Adam Lundström har enligt mina rapporter skött sig väl.  Men det skulle nog behövas att någon/några till tog sig i kragen och växte in i div-I-kostymen för att det här ska hålla i längden.

*

Skellefteå IBK har övertygat och ligger bra till i tabellen. Kul att det äntligen börjar blåsa lite positiva vindar kring det här laget, som faktiskt har gett ett trött intryck de senaste åren.

Den vindsnabbe Mattias Lindberg, a.k.a. kungen av derbyt,  är ledande poängmässigt och ser ut att göra en lika fin säsong som i fjol. På backplats finns seriens kanske mest ambitiösa spelare i Johan Björk. Den kloke jag-hatar-inte-att-bryta-krossar-i-mitten-centern Markus Eliasson har dessutom återvänt.

Joakim Nilsson är ju dessutom en riktigt skön lirare som dock inte riktigt har kommit igång än. Visst, 13 poäng är långt ifrån dåligt, men han har potentialen att dominera mer än så. Tänker mest på att det bara har blivit två mål från hans klubba.

Tabellmässigt så ligger laget trea just nu. Högre än så kommer man inte att sluta men jag tror att laget har förmågan att knipa hem tredjeplatsen vid säsongens slut. Där har vi sedan något positivt att bygga vidare på inför nästa säsong.

Personligen saknar jag de klassiska matcherna mellan Skellefteå och IBK Dalen. Tyvärr lär det dröja ett par år innan man får uppleva det igen. Men det var riktigt härlig stämning på de matcherna.