Gästblogg från VM: Linn Lundström

Här kommer en liten rapportering från alplandet. VM är nu i full gång här i Schweiz och vi har hittills sprungit hem 23-0 mot Japan och 30-0 mot USA. Kommentarer runt detta är nog egentligen överflödigt, resultatet talar ganska bra för sig själv. Men det finns några saker som är värda att nämna:

1. Japans fantastiska nationalsång. Som Vickan uttryckte det: ”Det kändes som att man stod mitt i någon Poccahontasfilm”. Efter att vi själva, lite trevande hade harklat fram ”du gamla du fri” tog Japanerna i ändå från tårna och skapade en hymn som man inte trodde innebandyspelare var kapabla till. Hade vi tävlat i sång så skulle de helt klart ha varit favoriter till VM-guldet. Kort och gott, fantastiskt!

2. Lisahs mål och tillhörande målgest mot USA. Efter att ledigt ha placerat bollen i krysset lägger hon sig ner och kör skalbaggen som målgest. Det vill säga, hon slänger sig ner på ryggen och paddlar med benen i luften. Där kan vi snacka underhållning.

3. Carros ”dagens påse”. Den som på något sätt utmärkt sig och presterat lite extra under dagen får en godispåse utdelad av Carro. Ett trevlig inslag på kvällarnas middagar. Behöver jag säga att dagens påse gick till Lisah?

Det har också framkommit känslig information som verkar antyda att jag är en riktig slarver. Jag har väl kanske svårt att dementera detta, men att uppkalla någonting som heter ”Dagens Linn” är väl att överdriva? Visst, jag glömde datorn i väskan som jag checkade in i Umeå, jag glömde klubborna i säkerhetskontrollen, jag glömde strumpor till matchen, jag glömde vattenflaskan två gånger om och jag tappade bort min uppvärmningsjacka. Sedan ”glömde” jag tydligen vad jag beställde för mat på restaurangen i kväll. Men det kan väl hända alla, eller? Uttrycket ”att göra en Linn” är hur som helst myntat.

Andra saker som utmärker sig för denna VM-tripp är den fantastiska choklad som detta land producerar. Jag och Vickan har nog varit in i alla choklad- och delikatessbutiker som St Gallen har att erbjuda. Vi har också ett mycket speciellt bad här på hotellet. Bassängen är nämligen gjord av glas och ligger precis ovanför gymmet. Så när man som bäst står och bygger muskler kan man även roas av att se badande människor simma förbi ovanför huvudet. Vissa syner är fagrare än andra. Det kan dock konstateras att de flesta är ganska bleka denna årstid. Alla utom JG (läs Jenny Gustafsson).

I övrigt så består livet här av mycket mat, vila och julkalendern varje dag. Det kan även rulla en och annan film. Allt för att på bästa sätt ladda för att ta hem guldet till Sverige. Härnäst är det Danmark som står för motståndet, där ett väldigt bekant ansikte vid namn Di Nardo spelar. Tur att jag har lite inside om hennes kvaliteter. Ni som vill följa våra matcher på nätet kan gör det här:
http://www.wfc2011.ch/index_en.html

Det var allt för mig just nu. Är ni nyfikna på att se mer av vad som händer här borta så videobloggar jag även på Dalens hemsida.

Tack och hej!