Såsen som rann ut

Det blev ingen femte och helt avgörande match i den här kvartsfinalserien efter att Iksu ikväll spelat ut IBK Dalen över tre perioder och vunnit med klara 7-3. Gästerna kom ut till match och jobbade som IBK Dalen brukar göra och trots några vassa uppstick och farligheter från Dalen så var Iksu några nummer större i den första perioden – något som fortsatte tills laget punkterat matchen vid ställningen 7-1.

Frida Norström var tillbaka som center i andrafemman och det betydde att gästerna kunde rulla på tre femmor där egentligen samtliga forwards var riktigt bra, men med några ljusglimtar i form av Wikström, Hellberg, Wibron och kanske framför allt Malin Marklund som stod för några oerhört viktiga räddningar i matchen. I den andra perioden var en Dalenspelare framme på en retur där Marklund simmade och fick en hand på bollen och avstyrde läget i ett kritiskt skeende.

Iksu hade också marginalerna på sin sida i den här matchen. Bollarna studsade in helt enkelt och då gästerna matchade arbetsinsatsen från hemmalaget blev det seger. I hemmalaget var Linn Lundström, Amanda Öhman, Sandra Larsson och Sofie Andersson framträdande. Sandra Larsson har varit bra i matchserien men kanske inte fått den kred hon förtjänat, men hon jobbar alltid hårt och skapar oreda med sitt farliga skott.

Nathalie McNeil har spelat fysiskt hela matchserien och idag var det nog hon själv som fick mest stryk. Flygturen i början av den tredje perioden missade jag till den grad att jag faktiskt inte ens såg vem som delade ut den, men att döma av fallet såg det då ut att vara en utvisning.

Det här var nog den matchen av de fyra som var mest känslosam för spelarna. Irritationen visade sig från flera håll och ibland trodde jag nästan att den skulle rinna över för någon. Spelmässigt var dock Iksu det klart bättre laget i den här matchen och hade tre kedjor där samtliga maxat formen till dagens match. De som man kunde förvänta sig lite mer av i Iksu tyckte jag var Jenny Gustafsson som inte riktigt var på 100 procent efter sin sjukdomssväng. Sara Wilhelmsson sätter sig själv i lite för knepiga situationer flera gånger och Therese ”Mini” Andersson kan ännu bättre.

I Dalen tyckte jag inte att Felicia Tjäderborn hade någon supermatch, som faktiskt hade behövts en dag som denna. Backarna i Dalen blir satta under tuff press och hade problem med Iksus rörelse den här kvällen. Framåt tycker jag att Jennie Holmgren och Lina Örnberg kunde uträttat mer, men det kanske inte var deras roll i den här matchen. Kul dock att Dalen gav det sista i den tredje perioden och faktiskt fick till två relativt snabba mål. Men det räckte inte ända fram.

Summa summarum är nu Iksu klara för semifinal. Det är ännu oklart vilka fler lag som går vidare, men vad som står klart är att Iksu har förmånen att välja slutspelsmotståndare. Om de tre lagen som leder sina matchserier går vidare: alltså Pixbo, Endre och Djurgården – vilket jag inte tror kommer att stå sig – tror jag att vi kan förvänta oss en ny semifinal som är identisk med fjolåret och därmed möte mellan Iksu och Pixbo Wallenstam. Men med tanke på att det är så pass långt bort i pipelinen tror jag bestämt att vi lämnar det för tillfället.

IBK Dalen ska känna sig stolta efter en väl utförd säsong där laget utvecklat det offensiva spelet på ett positivt sätt. Men det räckte inte till ikväll och till nästa år blir nyckeln att utveckla offensiven ytterligare samtidigt som man behåller förmångan att stänga till bakåt. Sedan finns det en del andra saker jag skulle lägga energi på, men vi återkommer med Dalens säsongssummering lite senare.

Vi på Innebandybloggen säger såklart även grattis till Iksu för deras semifinalplats och fortsatta jakt på en ny SM-final. Därmed tackar jag för mig och hälsar god kväll till samtliga.