Vilken dag. Vilken kväll. Dalen är klara för SM-final efter 3-2 i matcher mot självaste Storvreta.
Nu ska jag försöka summera lite av kvällens händelser. Till min hjälp har jag Dalens pånyttfödde magiker Peder Bodén – som spelade en huvudroll i kvällens dramatiska match med sina två mål.
Peder Bodén fyller 35 imorgon. Det är ingen ålder för en trogen magiker.
***
– Det här är tidernas skräll inom innebandyn. Det är helt sjukt. Det fanns ingen som trodde på det här inför säsongen, säger Peder från bussen som är på väg hem till Umeå.
I bakgrunden hör man spelarna sjunga Timbuktus gamla dänga ”Vi drar till Malmö!”.
– Ja, du hör ju, nu ska vi tydligen till Malmö, skrattar Peder.
Det är inte bara Peder Bodén som tycker att det här är tidernas skräll. Jag är en av många som är beredd att hålla med på det påståendet. Det finns dock några få där ute, t ex en viss Chris Härenstam, som lyfter fram Caperiotäbys insats 06/07 då de slog ut både Pixbo och AIK på vägen till final.
– Jag spelade i Pixbo då och visst var vi favoriter men det var inte på samma sätt. Ingen tippade Caperiotäby som elva i tabellen den säsongen om jag säger så. Och de mötte inte de trefaldiga svenska mästarna, konstaterar Peder.
***
Nog om det som varit. Tillbaka till nuet. Jag ber honom försöka förklara framgångsreceptet. För en utomstående, som ändå tycker sig kunna en del om innebandy, är detta recept fortfarande svårt att förstå och det känns lika hemligt som Coca Colas.
– Vi har inte så mycket att förlora då vi spelar. Ingen tror på oss och vi kan slå ur underläge mot de flesta. Det är en skön känsla. Möjligen har vi varit favoriter i någon enstaka match, typ Mullsjö hemma.
– Vi har besegrat Pixbo och Warberg borta och vi har matchat de flesta lagen på ett bra sätt tycker jag. Inom gruppen har vi trott på oss själva och det känns skönt att motbevisa alla som tvivlat, säger han.
***
I somras minns vi alla hur snacket gick. Det var domedagsprofetior som haglade från både höger och vänster. Dalen var i brygga och rubrikerna var svarta.
Jag frågar vad Peder hade sagt till en person som i det läget hade påstått att Dalen skulle gå till final igen.
– Att den var en lögnare. Det finns som sagt ingen som har trott på det här. Vi siktade på att göra en så bra säsong som möjligt och inte skämma ut oss. Vi ville hålla oss kvar i första hand. Vi är bevisligen inte så dåliga som vi trodde. Nu är vi som sämst tvåa i Sverige och man är glad rakt igenom, säger Bodén.
***
En annan farhåga som florerar på sociala medier är att Dalen skulle vara mätta nu. Detta avfärdar han vänligt men bestämt.
– I så fall borde vi väl ha varit proppmätta redan då vi gick till slutspel. Redan då var det en liten skräll. Vi njuter av stunden för fullt och tänker fortsätta njuta så länge det varar. Självklart skulle vi bli rejält besvikna vid en finalförlust men att vi ens är med och slåss om guldet är en helt otrolig bonus. Det är helt galet, fastslår han.
***
Vägen dit då?
Vi har inte kommit in så mycket på det än i det här inlägget. Men vi får inte glömma den sanslösa vändning som Dalen stod för i Exel Arena i fredags. Även i dag lyckades Dalen vända matchen och vinna i förlängning. Och även i dag var det Ketil Kronberg som avgjorde.
Peder Bodén var nog ändå den bästa spelaren för kvällen. Hans påpassliga mål direkt på frislag direkt efter vad vi kallar ”Powerbreak” var hyperviktigt för fortsättningen av matchen.
– När Storvreta fick 2-0 direkt tänkte man ju ”Nej, inte en sådan match”. Så det var viktigt att vi fick reducera snabbt. Jag såg att Klintsten stod upp och han var inte alls beredd. Det gällde bara att få den på mål och den gick in mellan benen på han. Jag passar ju oftast i de där lägena så det var väl ingen som var beredd, säger han.
Hans 2-2-kvittering var lika påpasslig. På bästa Tomas Holmström-manér krigade han in bollen.
– Framför mål brukar jag ju inte vara så ofta så det var tur att jag var där just då. Bollen studsade vår väg och jag höll mig framme, säger ”Homer”.
***
Det är helt enkelt tydligt att Peder Bodén njuter av att spela innebandy igen efter en tid på bänken. Det har vi varit inne på tidigare här på bloggen. Själv förklarar han formtoppen så här:
– Den enkla förklaringen är väl att jag har fått spela mer. Jag har ínte fått så mycket förtroende tidigare men de har ändrat sig till slut. Det är kul att få vara med i hetluften igen, det känns inte som att jag har så mycket att hämta i en ”0-0-femma”, säger han.
Jag kan bara hålla med. Det har varit märkligt att se Dalens #22 på bänken så ofta och han har ju helt rätt i det sista han säger.
Men i den här matchen fick han mycket förtroende – och han var dessutom med i powerplay igen – tack vare Ketil Kronberg.
– Ketil sa till Iiro att vi hade kört fast i powerplay och att vi skulle testa slänga in mig. Då fick vi Milan som point och det var riktigt skönt att se han hänga dit den. Det målet gav oss verkligen energi, säger Peder.
***
Nu väntar final på lördag mot Falun. Den här gången behöver inte Dalen åka dit med särskilt stora ögon. Nu har majoriteten av truppen rutin från en final och det är en klar fördel. Av de som spelade på två femmor i dag är det bara två som inte var med i fjol (Johan Eriksson och Thomas Holmgren).
– Det är klart att det är en fördel. Man vet hur det fungerar nu och man känner till hallen. Vi kommer att kunna dra nytta av fjolårets erfarenheter och dessutom får vi ju fortsätta slår ur underläge. Falun är favoriter och vi är underdogs – och vi har ju varit rätt bra på att vara det hittills, skrattar han.
Väl i Umeå väntar en träningsfri måndag följt av lätt träning tisdag och onsdag. Lite videogranskning av Faluns spel är också inräknat. På torsdag verkar det som att skutan styrs mot Malmö.
– Det blir en skön och rätt lugn vecka. Det finns inte någon anledning att börja ändra på något nu. Det är få förunnat att få spela en final och vi åker kommer att åka ner med en skön känsla, fastslår han.
***
Nu stänger vi ner för ikväll. Det var helt klart en magisk dag ur Umeå-synvinkel då både Iksu och Dalen gick till final. För andra året i rad!
Man tror att man drömmer… och det är precis det jag tänker göra nu.
God natt, gott folk.
Lär nog vara den ende tydligen som inte är förvånad.. sa det redan i oktober att dessa ”dommedagsvaddenukallas” var överdrivna och att både Dalen och Granlo var lag att räkna med. Var grymt stolt över vår pinne uppe i Umeå då jag iaf visste att detta är minst ett slutspelslag.
Fast du är väl ändå förvånad över att Dalen gick till final? Slutspel är en sak – final något helt annat.