månadsarkiv: oktober 2012

Helgsummering (D1)

av

Då var det dags att summera helgen som varit i division I.

Skellefteå hade en klassisk dubbelhelg (saknar dessa själv) då man mötte seriefavoriten FBC Uppsala på lördagen och KAIS Mora Ungdom på söndagen.

Helgen slutade med ett knappt godkänt resultat då poängskörden stannade vid två poäng.

Först en hedersam förlust mot FBC Uppsala med 4-3 följt av en suddenseger med 7-6 mot KAIS.

Skellefteå ledde den matchen med bl a 1-4 och såg ut att gå till seger under ordinarie tid, men det hela avgjordes istället i förlängningen då Lisa Andersson klev fram.

Alice Granstedt, född -97, förtjänar beröm för sitt hattrick i den matchen. Hon, liksom Lisa Andersson, blev även målskyttar i den andra matchen mot FBC Uppsala.

Granstedt står på imponerande 5+5 efter 4 matcher. En blivande storspelare?!
Det verkar i alla fall vara något speciellt med denna talang.

Räkna med att hon blir scoutad av IBK Dalen och Iksu inom kort…

***

Umeå City åkte på tredje raka förlusten mot Örnsköldsvik. Detta med 5-3.

Lina Wågström, Henny Hägglund och självmålarn målade för City.

Totalt har City mäktat med 10 mål på tre matcher och det känns svalt.
Det gäller att få fart på offensiven väldigt snart.

– Tycker att vi spelar rätt bra men det räcker ändå inte, säger Marie ”Släggan” Häggström till klubbens hemsida efter matchen.

Det vi ska komma ihåg är att City har rest sig från liknande situationer tidigare. Och ännu är det för tidigt att konstatera att laget är ett bottenlag.

I nästa match väntar derby mot RIG Umeå och det finns stor risk att fjärde raka förlusten kommer då. Därefter kommer en hemmamatch mot Notviken – där jag personligen tror att den negativa trenden får sin vändning.

***

På tal om RIG så var det en hel buss med ”riggare” som åkte ner till glada Hudik i helgen. Och alla, såväl flickor som pojkar, fick vänta hem nöjda och glada.

RIG vann med 7-3 och det var en speciell match för flera av tjejerna i laget som fostrats i just Hudik.

Ida Sundberg gjorde två mål och det var hennes första mål för säsongen.

Bland de forna H/B-spelarna blev Elsa Frisk den som fick nätkänning då hon satte det sista målet i matchen.

Helt enkelt en stabil seger för RIG – och jag tror som sagt på ännu en seger i derbyt mot Umeå City.

***

Sist men inte minst så ska vi skriva några rader från IBF Dalens bortamatch mot Söderhamn. Ett lag som knappast gjort ett imponerande intryck i den här serien så här långt med tre raka förluster och endast sex mål framåt.

Tror inte att Dalen-lägret jublade ikapp precis efter den knappa vinsten med 5-3.
Det är givetvis betydligt större skillnad mellan lagen än så – men i slutändan är det ju tre poäng som är det viktigaste. Det är alltid en viss lättnad i att vinna matcher man bara ska vinna.

”Vi var inte i toppform och fick inte till vårt spel till 100% men det är härligt att kunna vinna grismatcher också” skriver Felicia Lilja på Dalenbloggen efter matchen.

I och med poängen så är Dalen nu på andraplats i tabellen. Imponerande. RIG har dock en match mindre spelad. Skellefteå har också fått en fin start på serien. De ligger trea för tillfället.

KLICKA HÄR FÖR ATT KOMMA TILL TABELLEN!

Bara fyra gav bara en av sex

av

Den märkliga rubriken kan sammanfatta Dalens bortaturné mot Huddinge och Pixbo.

I lördagens match mot Huddinge mäktade Dalen bara med ett mål framåt.
Med den målskörden vinner man uppskattningsvis en av 10345 matcher.

Huddinge, som blev krossade med 13-2 mot Djurgården i förra omgången, täppte till butiken rejält och gjorde samtidigt tre mål framåt vilket räckte till tre friska poäng.

Sandra Larsson tröstmålade för Dalens del.

Att bara göra ett mål framåt är pinsamt dåligt – samtidigt är det riktigt bra att bara släppa in tre. Där har vi lite av Dalens dilemma.

Offensiven är solklart under utveckling, och vi har fått se prov på en helt annan fart, finess och frenesi i anfallszon i tidigare matcher – men den här helgen får ses som ett bakslag på den offensiva fronten då det bara rasslade till fyra gånger på 120 minuter.

Den som är skicklig på matematik kan med andra ord räkna ut att Dalen gjorde tre mål mot Pixbo. Detta höll länge på att räcka till seger – men Pixbo vände och vann i förlängning på straffslag.

HIGHLIGHTS FRÅN MATCHEN

Bra jobbat Pixbo TV!

Det man kan konstatera av höjdpunkterna är att Pixbo knappast fick slita hårt för sina två avgörande mål.

Kvitteringen till 3-3 är ett löst skott från kanten som letar sig in bakom Tjäderborn.
En solklar målvaktstavla.

Straffen till 4-3 ser väldigt diskutabel ut. Isabell Larsson slänger in bollen på chans och målvakten kastar snabbt ut bollen. Asplund bryter på mittplanen och domarna blåser för hög klubba och dessutom straff. Jag såg om situationen typ sju gånger på reprisen men det är omöjligt att se om det var hög klubba eller inte.

Att domaren sedan blåser straff när han väl blåser är inte så konstigt med tanke på att Pixbo-spelaren ligger några meter framför Asplund/Ivarsson i kontringen.

Straffen är sedan riktigt kylig även om det ser ut som att Tjäderborn säljer sig lite väl enkelt på den första finten.

Nåväl. Att förlora mot Pixbo i förlängning under hedersamma former är verkligen ingen skam. Där gjorde Dalen en bra insats.

Men en poäng av sex möjliga är trots allt mindre än förväntat och därmed är helgen underkänd enligt mig. Det tror jag även spelarna och ledarna håller med om även om det säkert fanns spelmässiga bitar att vara nöjd med.

Nästa helg väntar ny bortaturné då Dalen ska spela både den vanliga bortamatchen och den sålda hemmamatchen mot Endre på Gotland samma helg.

Helgsummering (H1)

av

De tre Umeå-lagen flydde staden, två av dem kom hem med full pott, ett av lagen spelade dubbla matcher.

***

RIG åkte till Hudiksvall för den erkänt svåra bortamatchen mot Hudik/Björkberg. Det blev dock aldrig speciellt svårt för ungtupparna – man sprang helt sonika över hälsingarna. 5-14 (1-4, 2-7, 2-3) blev slutresultatet där andra perioden bjöd på en jävla massa mål. Mellan minut sex och elva i andra perioden gjorde RIG hela sex mål, och efter det var matchen i praktiken över (då stod det 3-10).

Isak Julkunen, Marcus Berglund och Sebastian Degeryd ÖSTE in poäng, vilket vi glatt noterar. Även Albin Sjögren, som efter två matcher har gjort tolv poäng, syntes som vanligt ofta i protokollet. Ett ytterst starkt besked av RIG att åka till Hudiksvall och köra över Hudik/Björkberg. Man undrar om de kan gå hela vägen i år… nåja, det är LITE tidigt att i oktober börja spekulera i det.

***

TBS hade en ännu jävligare bortamatch – nämligen den i Gävle mot IBK Runsten. Ett Runsten som mött två tippade toppkandidater och parkerade, tillsammans med TBS, i botten med noll poäng. En tung start med två tidiga mål mot sig och ett 3-0-underläge efter den första perioden gjorde knappast saken bättre för TBS, och igår hade man ingen chans. Matchen slutade 11-7 (3-0, 5-1, 3-6), men det 8-1-underläge som TBS låg i gör att siffrorna ser lite snällare ut än vad det kanske var. Samuel Karlsson smällde in två bollar vilket är ett litet ljus i mörkret. Karlsson som haft litet problem med ett strulande knä. Hoppas verkligen det håller för honom. TBS får ta med sig den goda sista perioden – precis som när man mötte Hudik/Björkberg.

TBS saknade två viktiga pjäser i Patrik Gotthardsson och Anton Bergström som var på utlandssemester. Inte optimalt.

TBS möter RIG under nästa vecka. Som RIG har sett ut hittills blir det nog svårt för TBS att ta några poäng där heller. Det känns dock som om man kommer få in något välbehövligt lån från Thorengruppen snart. För där finns spelare som inte får speltid och som kan behöva just det.

***

Så till den andra Umeå-nykomlingen. Gentlemannaklubben TGC går som TÅGET i division 2 norra Norrland. Nio pinnar av nio möjliga har man hittills spelat ihop – det efter att man i helgen vunnit två väldigt kluriga bortamatcher mot Kiruna och Wibax Piteå. Starkt om ni frågar mig.

Lördagens match mot Wibax var som det brukar vara i Norrmalmia, det vill säga tajt och målsnålt (och även skott-snålt, 21-22 i skott). TGC vann till slut med 2-5 (1-1, 0-2, 1-2). Johan Brolin, Erik Lundberg, Mattias Öster-Waara och Johan Nylén var segerorganisatörerna med två poäng vardera. Trots att Wibax saknade sin bäste spelare, eminente Elias Nyström, så är det helt klart starkt av TGC att vinna. Man saknade ju Mattias Mattsson i helgen (Mattsson gillar inte bortamatcher?).

Dagen efter åkte man alltså upp till Kiruna (Örnsköldsvik åkte förresten motsatt håll) och vann i Rakethallen. 3-6 (0-2, 3-1, 0-3) där man hade en 3-0-ledning tidigt in i andra perioden men sedan tappade till lika för att sedan resa sig och vinna tredjeperioden med 3-0. Också det en riktigt stark insats och det är bara att ta av sig hatten för gentlemännen. Mattias Öster-Waara stod även här för en bra match med fyra poäng – men även Jim Johansson passade här på att kliva in i poängprotokollet. Tre pinnar stod ex-Ersbodingen för.

TGC har haft något… beskedligt motstånd så här långt. Att slå Jemtland är bra – men Jemtland är annars ett lag som är bättre på hemma- än bortaplan, medan Wibax och Kiruna inte har visat sig jättebra hittills. Nästa helg kommer ett rejält test när Runsten än en gång anländer till Umeå.

***

Vi har inte nämnt det, men Anton Byström är tillbaka i Örnsköldsvik igen – och det med besked. Nio poäng på två matcher i helgen. Örnsköldsvik behöver verkligen honom – och nu är man kanske inte den bottenkandidat jag siat om. För att skydda mig själv vill jag dock påpeka att ettan är klurig (och imorgon fullföljer jag tippandet med att avsluta med TGC och Jemtland).

***

Övriga matcher i serien:
Brunflo – IBK Luleå 7-5
Jemtland – Skellefteå IBK 1-13
Kiruna – Örnsköldsvik 4-9
Brunflo – Skellefteå IBK 3-7
Jemtland – IBK Luleå 7-2
Wibax – Örnsköldsvik 5-4

Helgsummering (Allsvenskan)

av

Så var det återigen dags att summera helgens innebandy efter förra måndagens uppehåll. En tråkig helg ur Umeå-synvinkel då de tre lokala lagen samtliga gör mindre bra insatser – Thorengruppen förlorade borta mot tippade bottenlaget Gävle GIK, Balrog klev som väntat in och besegrade Sandåkern i EXEL Arena medan Umeå City faktiskt fick två poäng med sig hem från Haninge; att det svider idag ligger förstås i det faktum att man ledde med 5-7 inför sista perioden och att Haninge kommer ligga där nere i botten. Jobbigt för Sandåkern att både Thorengruppen och City tappar poäng till tippade bottenkonkurrenter. Nåväl, välkommen till helgsummeringen av Allsvenskan!

***

Vi inleder på hemmaplan – nämligen där Sandåkern gick på pumpen hemma mot Balrog, som faktiskt är döpt efter Tolkiens fantasivarelse med samma namn. Jag var på plats för att se ett Sandåkern som var numret mindre än sina motståndare. Man kämpar, springer och sliter föredömligt, tyvärr räcker det inte till. Det är tredje gången av tre den här säsongen som man får möta ett topplag, och på ett visst sätt kan man säga att det är i nästa match – Huddinge borta – som Sandåkerns säsong börjar på riktigt. För noll poäng efter tre matcher med det här spelprogrammet… jag tror det är få som trodde Sandåkern skulle tagit poäng hittills. Det är verkligen inget att skämmas för.

Det är vad det är för Sandåkern. Det var vad det var, igår för Sandåkern. I första perioden ser man litet stressade ut, och Balrog är inte sena på att ta vara på de chanser man får. Efter första perioden stod det 1-4 till Balrog. Sandåkern spottade upp sig i den andra perioden och spelade jämnt med sina motståndare, tack vare det så slutar andra perioden 1-1 sedan Timmy Nyberg målat i power play i andra periodens sista minut. Power play var en spelform som Sandåkern var riktigt bra i för dagen och något man verkligen kan ta med sig till Huddingematchen. Tre av lagets fyra mål igår kom i power play. Ett lyft från Thoren-matchen.

Tidigt i den tredje perioden ger Niklas Blomberg litet liv i matchen när han gör 3-5, fint framarbetad av Magnus Johansson, fast närmre än så är aldrig Sandåkern. Tre snabba mål – på lika många minuter – från Balrogs sida dödar matchen, och slutresultatet skrivs 4-9 (1-4, 1-1, 2-4).

All heder till Sandåkern igår. Trots en del felpass så ger man aldrig upp (precis som det sett ut mot Sirius och Thorengruppen för övrigt, en styrka). Hoppas verkligen att det håller i sig över nästa omgång, för det är nu som poängen kommer att börja trilla in för laget. Målvakten Niklas Ivarsson storspelade igår vilket också är lovande – det tillsammans med tidigare nämnda power play samt Joel Bäckströms grymma spel hittills är de viktigaste nycklarna till Huddinge-matchen.

Hade bättre lycka mot balrog.

***

Umeå City begav sig till Haninge. Haninge som innan matcher stod på noll poäng och som förra helgen förlorade med hela 14-0(!!!!!!!!) när man mötte Sirius borta, och som innan det förlorat mot Thorengruppen hemma.

Något som uppenbarligen gjort laget gott.

– Det var ett taggat lag på andra sidan, meddelar Citys tränare Peter Grubbström Umeå Citys hemsida.

City ledde, förutom vid ställningen 1-0, genom hela matchen. 2-3 efter den första perioden blev i andra perioden 5-7. Det bland annat efter att Emil Johansson, som fortsatte sitt poängtåg med att göra fyra poäng igår (2+2), hängt dit en straff.

5-7-bollen, som Haninge satte dit sent i andra perioden, föranledde sedan den 2-0-förlust i sista perioden som tog matchen till förlängning.

– De fick ett skitmål i slutet av den andra perioden sedan fick vi in känslan att vi var mera rädda att förlora än att vinna, säger Grubbström till Citys hemsida.

I förlängningen sköt sedan Johan ”Säl” Nilsson extrapoängen till City. 7-8 (2-3, 3-4, 2-0, 0-1) blev slutresultatet.

Vi noterar annars att Haninges Oliver Borgqvist hade stor fest med fem mål. Supertalangen kommer bli hyperintressant att följa under säsongen.

Bara för City att bryta ihop och komma igen. Alla topplag gör bottennapp, och två poäng är ingen jättefara. Det som är tydligt är att det är omöjligt att åka och ställa in skorna i Allsvenskan.

Bra också att det inte vara bara förstakedjan i City som stod för målen igår. Erik Forsgren, som något förvånande gått poänglös hittills, gjorde två päng och Stefan Lindberg öppnade också poängkontot – två pinnar blev det även för honom.

Citaten är som sagt tagna från Citys hemsida.

***

Thorengruppen gick poänglösa från bortamatchen mot Gävle GIK. 7-6 (2-3, 3-1, 2-2) skrevs slutsiffrorna till sedan Gävle avgjort 1.15 från slutsignalen då Sebastian Jonsson-Linderdahl dribblade förbi bloggkollega Arvidsson och sköt ett slumpskott som letade sig förbi Erik Ställ i Thorengruppens mål.

Matchen som sådan var jämn ända in i slutet. Thoren ledde visserligen efter första perioden med 2-3, men i övrigt var man det jagande laget. Bland annat låg man under med både 5-4 och 7-5, men man kom alltid i kapp. 7-5 till 7-7 gjordes under en och en halv minut mellan 11.38 och 13.07 i sista perioden genom Emil Johansson (som förresten redan dubblat sin målskörd från förra säsongen… från mäktiga ett till två mål) och Fredrik Ottosson, och innan Gävle avgör matchen har Thorengruppen ett mycket vasst läge att avgöra. Det är som det är i innebandy: Små marginaler avgör ofta.

Thorengruppen saknade för dagen skadade Andreas Carlbom, och vad jag hört så var matchen något i hans smak: Böljande. Han går aldrig poänglös från såna matcher. Synd för Thorengruppen att han inte är med, men det är klart att man inte ska stå och falla med en spelare. Gävle är ett lag som man i mitt tycke borde besegra även utan ”Calle”. Han ersattes, precis som jag föreslog, med Elias Conradzon i förstakedjan, men det verkar inte ha varit något succédrag från tränare Lindberg. En Lindberg som jag bytte ett VÄLDIGT snabbt ord med igår och som, på ren svenska, tyckte laget varit uselt under lördagen. Nåja – som jag tidigare nämnt. Alla topplag kommer plumpa någon gång. Bryt ihop och kom igen.

***

Nästa helg spelar både Umeå City (lördag mot Gävle GIK) och Thorengruppen (söndag mot Duvbo IK) på hemmaplan. Ska bli jävligt kul att se hur Thorengruppen handskas med Duvbo medan jag nog tror att Umeå City kommer avfärda Gävle. Sandåkern möter Huddinge borta. En svår nöt tror jag, men inte omöjligt för Sandåkern att vinna.

***

Övriga matcher i serien:
FBC Uppsala – KAIS Mora 3-10
Järfälla – Sirius 2-3
Duvbo – Huddinge 5-4

Mr 700: ”Fantastiskt skönt”

av

 

Har precis sett Dalen utmanövrera serieledande Warberg på ett minst sagt imponerande sätt. Tänkte dela med mig av en hel del tankar och bilder från Exel Arena.

Först lite kuriosa.

Lars Lindberg var tillbaka i staden och därmed återförenades den forna bloggduon IRL (i verkliga livet liksom) för första gången sedan det dramatiska uppbrottet.
Hänt Extras utsände i form av Simon Ruuth, bror till sportchef Tomas, valde givetvis att fotografera detta historiska ögonblick:

Kuriosa nummer två är den otroliga Daim-kakan som förgyllde livet mellan period två och tre. Efter en minst sagt sömnig andra period kom den väldigt lägligt. Jag ger den 5/5 i betyg.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu till själva matchen. En match som Dalen vann med 6-2.

Peder Bodén stod på 699 poäng inför matchen. Klart imponerande. Det var ju givetvis bara en tidsfråga innan han skulle nå 700.
Det kom redan efter en minut – då han assisterade Filip Stenmark till 1-0.

– Det kändes som en solklar jinx när man får Svenska spel-bindeln och det skrivs en del inför matchen om att man ska nå 700. Så det var skönt att det löste sig direkt, säger Peder till bloggen efter matchen.

Bodén gjorde även ett mål och ytterligare en assist när matchen stod och vägde. Han blev en av många matchvinnare för dagen.

– Vi slet grymt bra matchen igenom. Vi gör framförallt en fantastiskt bra försvarsinsats, men jag tycker ändå att vi för matchen till och från också. Vi låg inte bara på försvar, säger Bodén.

***

På tal om att ligga i försvar så åkte broder Alexander ut för liggande spel i samband med skottäck. Det säger väl det mesta om hur uppoffrande Dalen spelade. Jag har nog aldrig sett ett lag täcka så mycket skott som Dalen gjorde i dag.

”Hörna” i målet stack inte ut på något vis trots bara två insläppta mål mot ett lag med så många stjärnor som Warberg. Det säger något om Dalens försvarsspel för dagen.

***

Nästa stycke kommer handla om min vän Christian Larsson.
Vi är några få här uppe i Umeå som alltid vetat om vilka kunskaper denna man besitter.
Efter hans säsongsinledning är det fler som fått upp ögonen för ”Chrille”.

Han är verkligen i form just nu. Hans båda mål i dag är som kopierade ur skolboken då han kommer över ”ekvatorn” för att sedan sprätta upp bollarna i bortre krysset. Han står dessutom för en grym arbetsinsats över hela banan.

– Förut kunde man känna sig nervös, det handlade om att inte göra bort sig, nu går jag bara in och kör. Det är en skön känsla, sa han till mig, högst informellt, efter matchen.

En som kanske inte jublar över Christians framfart är Simon Sedin som sittter längst ner på bänken. De två slåss om den tredje och sista platsen som vänsterforward. Just nu är det omöjligt att flytta på Christian. Men vi ska samtidigt komma ihåg Sedins lovordade insats nere i Göteborg mot Pixbo.

– Christian har hittat sin yta på kanten och därifrån trycker han upp bollarna i taket. Det är grymt imponerande, säger Bodén, som fortsätter med att uppmuntra Simon Sedin:

– Simon har varit fantastiskt bra och han kommer få chanser.

Det känns dock inte omöjligt att Simon Sedin får spela nån match med Sandåkern snart. Det skulle alla parter må bra av.

***

Mer då? Ja, jag har ju inte nämnt Thomas Holmgren än. Snacka om insats. Han var helt fantastiskt bra i dag. Täckte skott, sprang överallt, tacklade hårt men schysst (förutom en gång). Han var verkligen i sitt esse och det är kul att se.
Speciellt eftersom många tvivlade på att han skulle ersätta lite av det man förlorade i Robin Nilsberth.

***

På tal om förlorade spelare så måste man skriva några rader om Mattias Wallgren.
Det blev ingen rolig återkomst för honom med tanke på förlusten. Rent spelmässigt var han väl varken bra eller dålig – men jag saknade hans genomlöpningar. Han kom aldrig riktigt loss mot sina gamla lagkamrater.

– Dalen spelade jättebra och vi var lite på läktaren stundtals. De får något psykologiskt viktigt mål och täcker otroligt mycket skott matchen igenom. Det här var ett steg bakåt för oss jämfört med de tidigare matcherna – undantaget Storvreta-matchen, sa Wallgren till kollega Ruuth efter matchen.

– Dalen har två bra kedjor och en tredje som gör det dom ska. Jag är inte förvånad att de har tagit så många poäng. Men det kanske har formtoppat lite tidigare också på grund av Champions Cup. Det är i april som det avgörs, inte nu, fortsatte Wallgren.

***

Det var inte bara speciellt för ”Walle” att möta Dalen. För Peder Bodén är det också lite märkligt att stångas med sin gamle vapendragare i sarghörnen.

– Jag vet ju hur det är att möta Dalen då jag har gjort det med Pixbo. Det är konstigare för han än för oss. Men visst, vi blev lite extra taggade, och det var skönt att visa att vi inte står och faller med honom, säger Bodén.

***

Avslutningsvis vill jag skriva lite om Warberg. Imponerande bleka måste jag säga.

Stjärnvärvningen Tero Tiitu gjorde säsongsdebut och det gick väl helt okej. Han lämnade planen med en assist i alla fall. De övriga stjärnorna var samtliga underkända. Allra tyngst gick det för Linus Henriksson som brände en hel del fina chanser.
Den enda som egentligen imponerade på mig var Kim Hadelund. Han spelade rejält och gjorde dessutom ett riktigt klassmål.
Martin Emanuelsson, min gamle favorit, gjorde också bra grejer stundtals men han har betydligt mer i sig än så här.

Jag hade förväntat mig betydligt mer av Warberg – samtidigt får man inte glömma bort att Dalen är ett bra lag. Ett riktigt bra lag stundtals. I dag var en sådan dag – och då är det inte så många lag som kommer lämna Exel Arena med tre poäng.

Dalen har redan tystat många kritiker och domedagsprofeter. Jag får en känsla av att varenda en kommer vara tystad inom kort.

Målfest för Iksu

av

Efter att ha satt den där rubriken börjar jag genast tänka på vilken rubrik det ska bli nästa gång Iksu krossar en motståndare i damernas SSL.

14-2 mot nykomlingen Linköping, utan Emelie Wibron (3+2 i en sådan här match?) är varken förvånande eller särskilt glädjande.
Redan efter första perioden var ställningen 7-0 till Iksu och det hela var avgjort.
Skillnaden mellan lagen är helt enkelt för stor.
Men det går ju inte att anklaga Iksu för att de är för bra.
Det är nog snarare så att Linköping är för dåliga (åtminstone för tillfället).
Så länge jag kan minnas har det alltid funnits strykgäng i den här serien och det måste man försöka jobba bort – för allas bästa.
I herrarnas SSL är detta problem på god väg att rätas ut. Kanske har Allsvenskan varit till nytta för det? När hakar damserierna på och bildar två Allsvenskor?

Nåja. Hur man än vrider och vänder på det så är det Imponerande av Iksu att inte visa upp någon slags baksmälla efter Champions Cup. De verkar ha pumpat på från start till mål.

I ett starkt hemmalag förtjänar Therese “Mini” Andersson, fem passningspoäng(!), och Victoria Wikström extra beröm.
Kul också att Evelina Wahlström fick spela. Hon bildade backpar med Susanne Ekblom – som öppnade målkontot i matchen.
Andrea Gidlund, som spenderade stora delar av Champions Cup i den berömda frysboxen, fick spela center i andrakedjan med Emma Hellberg och Frida Rydfjäll.

Nåväl. Redan i nästa match väntar mer spänning.
Ett formstarkt Falun bör åtminstone kunna rubba lite grann på Iksu hemma i sin egen borg.

Tankar Bluewings – Icebreakers

av

Var, som broder Jakob redan gått igenom med er, och bevittnade det som enligt affischer som hänger över HELA staden var årets match ikväll, jippomatchen Bluewings – Icebreakers. Listan över profiler kunde göras lång. Peter Forsberg. Anja Pärson. Markus Näslund. Med flera. Massvis med profiler med meritlistor längre än Yao Ming och prisskåp tyngre än Jabba the Hutt.

***

En jippomatch är alltid en jippomatch. Innan matchen började så höll Nick Borgen hov och sjöng en massa olika låtar där framför allt hans egna gamla dängor ”We Are All The Winners” och ”Den Glider In” var de som stack ut. Ett trevligt inslag, även om det såg lite komiskt ut när Borgen halkade omkring mitt på planen medan spelarna värmde upp.

Så till matchen. Gamle målkungen Markus Näslund fick helt sonika infinna sig i att spela back idag (395 mål i NHL är inte tillräckligt för att få förtroendet i en anfallsroll i Icebreakers). Tidigt i matchen stack han dock upp och tryckte in ett distinkt handledsskott bakom en bloggfavorit som lagt handskarna på hyllan, nämligen Mattias Johansson (fd Thorengruppen mfl). Annars en rätt slätstruken insats från Näslund som inte märktes vidare mycket. Utan att vara elak kan vi nog konstatera att han är bättre med en träklubba i hand och ett par skridskor på fötterna.

I fallet ”Foppa” Forsberg så fanns det gudalika spelsinnet kvar även på innebandyplanen, det kan man lugnt konstatera. Ofta hittade han fina passningar till sina kedjekamrater. Kedjan med ”Foppa”, Magnus Svensson och Anna Sjöström var nog matchens bästa formation. Om mitt minne inte sviker mig stod de för merparten av lagets mål, och Foppa tryckte bland annat in ett handledsskott modell stenhårt, och ett annat mål satte han efter att ha dragit sin back och väggspelat med Svensson. Kvällens snyggaste mål!

Umeå Citys Emil Johansson och Erik Nilsson var, kanske inte helt oväntat, de mest dominanta spelarna där ute på banan ikväll. Nilssons speed och mjuka teknik passade helt UTMÄRKT i en sån här match. Helt rätt ”val” av spelare att ta in till den här typen av matcher. Han trillade runt, serverade och sprang lika mycket som han jämt gör. Även Johansson stod för några passningar till öppna mål som ibland ledde till mål, men kanske oftast slutade i… missade lägen. De två bidrog helt klart med en extra krydda.

Abgar Barsom var annars den som imponerade mest på mig – det eller förvånade mig mest. Snabb och teknisk. Det var han visserligen i fotboll med, men innebandy är lååångt ifrån fotboll (om än snabbhet alltid är snabbhet). Han hade några fina dragningar och hade en målpassning. Tilldelades välförtjänt pris som matchens spelare.

***

Väldigt kul att Icebreakers kommer hit och spelar innebandy. Förutom att jippon i de allra flesta fallen är publiksuccéer som lockar alla typer av människor – kanske framför allt barnfamiljer – så är det här även till en god sak. Sedan man startade sommaren 2002 har man delad ut mer än sex miljoner kronor till behövande barn. En helt underbar detalj i sammanhanget. Totalt drog man in 225 000 kronor till välgörande ändamål ikväll. En enorm summa.

Jag vill tacka alla som gjorde det möjligt och jag hoppas verkligen att Icebreakers fortsätter med arbetet. Det är såväl guld värt som kul för allmänheten.

***

Icebreakers laguppställning:

Peter Forsberg
Markus Näslund
Andreas Salomonsson
Anja Pärsson
Anna Sjöström
Hanna Ljungberg
Magnus Svensson
Jocke Bäckström
Karl-Robert Björkander
Gunnar Domeij
Abgar Barsom

Bluewings (digra) laguppställning:

Mattias Johansson
Johan Björk
Tomas Andersson
Kenneth Grahn
Christer Åström
Mats Persson
Patrik Jonsson
Mikael Svensson
Kenneth Lundberg
Hasse Edlund
Christer Olofsson
Jakob Persson
Fredrik Sandström
Michael Svensson
Ronald Hedström
Richard Masiello
Rune Waara
Steve Galloway
Hans-Åke Vidmark
Robert Nilsson
Erik Nilsson
Emil Johansson
Mattias Johansson

On the road again

av

Dåså. Då var säsongen igång på allvar. Man har med andra ord avverkat årets första bussresa.

Denna bild är tagen på ett sanslöst klassiskt innebandyställe – nämligen Shell/Max/Donken-korsningen i Sundsvall. Till vänster i bild ser ni min TV och mitt PS3… och till höger i bild ser ni FIFA-gängets egna TV.

Vi kan inte komma överens om vilket spel vi ska spela – PES eller FIFA – så då får man helt enkelt ta med sig två TV-apparater och två PS3:or.

Nog om det.

Nu är vi framme i Gävle och jag tänkte meddela lite tankar inför helgen som kommer.

För det första känns det trist att man missade Foppas match i Exel Arena.
Tydligen ska han ha varit klart bättre än förväntat. Givetvis hann han även med att sprätta upp en boll i krysset.

Broder Johan såg matchen och han kommer att skriva lite mer om den senare.

***

Imorgon då?

I Allsvenskan är det bara vi i Thorengruppen som är i farten. Vi möter alltså Gävle.
Ett Gävle som inlett säsongen med två raka förluster. Därmed inte sagt att det blir någon enkel tillställning. De lär vara rejält revanschsugna.
Noterbart är också att Andreas Carlbom saknas i Thorengruppens lag pga sin fotskada.
Ändå är oddset skyhöga 1.10 på Thorengruppen (OBS! Ironi).

Umeå City och Sandåkern spelar på söndag. City möter Haninge (seriens sämsta lag?) på bortaplan (seriens äckligaste plan?) medan Sandåkern har ännu en tuff uppgift mot Balrog hemma.

Citys seger är jag inte orolig för. De trivs ju dessutom på parkett. När det gäller Sandåkern så finns en liten, liten chans till poäng även om jag tror att Balrog kommer ro hem det relativt komfortabelt. Det enda som talar för Sandåkern är att Balrog kanske är i lite osäker form. 5-5 hemma mot Uppsala är inte övertygande.

***

En annan höjdpunkt i helgen är Dalens högintressanta match mot Warberg på söndag (efter Sandåkern – Balrog).
Kul att man hinner hem till den. Det är ju nytända Warbergs enda besök i Umeå det här grundserien så man får passa på.
I fjol hade man ju alltid en chans till att se lagen live i Umeå.

Det mest intressanta på förhand är såklart att Mattias Wallgren återvänder till Umeå för att spela mot sitt kära IBK Dalen. Ska se till att byta några ord med honom efter matchen.

Utgången i matchen känns oviss. Dalen har övertygat hittills medan Warberg har blandat och gett. Tror på en jämnare match än i fjol i alla fall när Warberg lämnade Arenan med en förnedrande 6-0-vinst.

***

Bland alla de övriga matcherna som spelas i helgen (det kommer bli saftiga helgsummeringar) så vill jag peka ut matchen mellan Hudik/Björkberg och RIG Umeå.
Två av seriens absolut bästa lag (bara Skellefteå kan matcha tror jag) möts tidigt och det ska bli väldigt intressant att se utgången.
”HB” har överraskat mig och många andra genom att vara så pass bra trots de blytunga tappen till Thorengruppen och Mullsjö.
Frågan är om de kan överraska imorgon igen?

Nåväl. Så här på fredagskvällen kan man riva av klyschan att ”frågorna är många – svaren är få”. På måndag vet vi desto mer – och då kan ni läsa allt om allt i våra helgsummeringar.

Trevlig helg så länge!

Stipendier till Umeå-duo

av

FOTO: Erik Åström/Arkiv

Iksus back Emelie Wibron har all anledning att le med hela ansiktet. Hon har nämligen tilldelats Riksidrottsförbundets och Svenska Spels elitidrottsstipendium.

Förutom ett skönt klirr i kassan på 40.000 erbjuds Wibron kompetensstöd från RF.

Totalt är det 59 idrottare i landet som tilldelas detta stipendium. Bland exempelvis bowlare, diskuskastare, landsvägscyklare, klättrare, fäktare osv är det två innebandyspelare som får priset.

Den andra som nu tilldelats äran är, för andra året i rad, Djurgårdens back Malin Eriksson som har ett framgångsrikt förflutet i Iksu och Umeå.

Malin i Iksu-tröjan.