Jag har hittat en plats. Det är inte vackert där. Asfalt, tegel, industri och smuts. Men när jag blundar är det fantastiskt. På den här platsen skiner solen extra ljust och snön smälter i små pölar på marken.
När jag blundar känner jag värmen i ansiktet och hör dropparna som faller från taken och jag kommer ihåg den här känslan trots att den är så ovan. Jag har känt den förr. Varm sol – den är verkligt, den finns. I dag stod jag på den här platsen och blundade i 15 sekunder. Det räckte för att jag skulle bli alldeles lycklig och varm. Även inuti.
