På torsdag firar vi Sveriges nationaldag. Sol, himmel och ängder gröna – låt oss äta en tårta, hissa en flagga, plocka en blomma … 
… eller göra en liten pärlplatta till det vackra fosterlandets ära. Piffa till tändsticksasken genom att lägga 7×12 pärlor i flaggans färger, stryk och limma sedan fast på asken.
månadsarkiv: maj 2013
Vad var det som hände?
Det är nu 14 dagar i rad som vi välsignats med underbar högsommarvärme här i Västerbotten. Alla är lite i chock, för vi är inte vana – det är för bra för att vara sant. I maj! Blommor exploderar ut i blom och det växer så det knakar. Jag tog en vända i mammas trädgård för att se på allt liv. 
Nu är den här. Jag hann inte med, men det går visst att göra rabarberpaj redan. Det får bli en god sådan till helgen.
Gräslöken är redo att blomma …
… liksom hibiskusen.
Kungsängsliljorna niger och bockar.
Så här bor hon, min mor som mellan maj och september knappt svarar i telefon eftersom hon inte hör den. Hon är i trädgården och har det bra.
Funderar du på att köpa nytt?
Jag har fått en känsla av att kändiseliten i Amerika ofta byter bostad. Jag kan ha fel. Men ofta läser jag om att skådisar och musiker säljer och köper nytt. Nu är det Katherine Heigls hus som ligger ute till försäljning och det ser väldigt mysigt ut. Fast jag förstår inte varför amerikaner ofta möblerar för fönster. Ser inte det konstigt ut?
Kolla in Britney Spears, Ashton Kutchers, Jennifer Anistons och andra kändisars hem som är till salu här.
Bilden på Katherine Heigls hus är lånad från frontdoor.com.
Får jag bjuda på ett glas Ernst?
I dag avslöjade teamet bakom Ernst att han släpper sitt eget vin om en månad. Jag blir nyfiken på detta eftersom jag uppfattar honom som en livsnjutare och konnässör inom mat och dryck. Det kan bli ett glas Ernst i sommar alltså.
Bilden är lånad från hemmamedernst.se.
Somliga sparar sina skor
I dag köpte jag nya sommarskor åt mina barn. De ser inte ut så här, och de kommer med all säkerhet inte att sparas till ett framtida stilleben heller eftersom de förmodligen kommer att vara uttjänta i september. 
Min mamma har sparat sina, mina och min systers små sommarskor, och de står hemma hos henne på ett litet skåp.
De gjordes av annat virke förr. Jag vet inte om de var så sköna på en liten barnfot, men fina var de i alla fall.
Vinn unikt halssmycke
Jag är glad att presentera en tävling tillsammans med Andra Augusti som gör så fina smycken av gammalt porslin. I potten ligger det halsband som syns på bilden, gjort av Rörstrands Mon Amie, värde 495 kronor.
Tävlingen är avslutad.
För att delta i tävlingen ska du:
1. Gilla Andra Augustis och Johanna kaffepannas Facebooksidor.
2. Svara på frågan ”Vilket är ditt favoritporslin?” i kommentarsfältet här nedan.
Tävlingen pågår till den 5 juni klockan 12.00.
Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren.
Pyntad med porslin
I dagens Folkbladet skriver jag om Caroline Ahlbäck som jobbar som smyckedesigner under namnet Andra Augusti. Har du inte tidningen kan du läsa reportaget här. 
Caroline gör smycken av gammalt trasigt porslin som hon slipar till olika former. 
I webbutiken finns de klassiska mönstren från Rörstrand och Gustafsberg bland annat. 
Fotografen Pelle Landfors tog fina bilder till reportaget. ”Ni verkar ha kul på jobbet”, sa Caroline. Det har hon väldigt rätt i och extra skojigt blir det när jag och Pelle jobbar ihop. Världens bästa jobb har vi.
Själv har hon också fotat fint och satt upp på sitt kontor.
Gillar du Andra Augustis smycken? Då tycker jag absolut att du ska vara med och tävla om ett fint halsband. Håll utkik här på bloggen.
Mor lilla mor, vem är väl som du?
På söndag är det alla mammors dag och varför inte baka en kaka att bjuda henne på? Den här goda chokladkakan är hämtad ur boken ”Liten kaka: småkakor, pajer och andra söta bakverk” av Emelie Holm.
Chokladkaka med vit chokladganache
Kaka
Smör till formen
2 ägg
3 dl strösocker
1 tsk vaniljpulver
2 1/2 dl vetemjöl
1 dl kakao
1 tsk bikarbonat
1/2 tsk salt
2 dl gräddfil
1 dl rapsolja
Vit chokladganache
3 dl vispgrädde
300 g vit choklad
Kaka
1. Sätt ugnen på 175 grader. Smörj en sockerkaksform som rymmer 1,5 liter.
2. Vispa ägg, socker och vaniljpulver ljust och fluffigt.
3. Sikta ner mjöl, kakao, bikarbonat och salt i en bunke.
4. Tillsätt mjölblandning, gräddfil och olja i äggvispet genom att varva ingredienserna och blanda på låg hastighet.
5. Häll smeten i formen och grädda i cirka 50–60 minuter. Stick ner en sticka i mitten av kakan, när den är torr är kakan färdig.
6. Ställ kakan på ett galler och låt svalna helt i formen. Vänd den sedan upp och ner och knacka försiktigt ut den.
Vit chokladganache
1. Värm grädden i en kastrull.
2. Bryt chokladen i bitar och lägg en bunke. Häll över den varma grädden och blanda tills chokladen har smält.
3. Låt ganachen bli ljummen innan du häller den över kakan.
Tips: När jag bakade kakan gjorde jag bara en tredjedel av receptet på ganachen och det räckte väl. Häll gärna ganachen över kakan vid servering. Vill man inte ha ganachen på kakan kan man servera den vid sidan om i en fin kanna. Det går även bra att använda mörk choklad. Garnera kakan med bär om du vill.
Vissnande blomma med hängbröst
Jag tänkte länge att det hade med åldern att göra när jag insåg att min fysik inte var sig själv längre. Det var precis vid 30-strecket som jag helt plötsligt åldrades radikalt. Jag började tappa kronbladen kan man säga. Förut kunde jag bete mig hur som helst mot mig själv. Jag brydde mig inte om vad jag åt eller drack och jag motionerade verkligen aldrig. Kroppen var nöjd ändå. Ja. 30. Det var precis då det vände.
Nu har jag kommit fram till att det var nog inte siffran som hade betydelse. Det var snarare att jag två månader efter den födelsedagen födde mitt första barn. För när jag tänker efter är det ju helt ofattbart hur detta påverkar en. Inte konstigt att man förfaller i ljusets hastighet.
Först och främst ändrar ju en graviditet hela ens utseende för alltid. Men det är bara en fis i rymden i sammanhanget skulle jag vilja påstå. För det som tär, och som bara fortsätter och fortsätter och fortsätter att tära på kropp och psyke är främst
1. sömnbrist 2. stress 3. tjat. Är det bara jag som tänkt på vilket livstrauma det egentligen är att få barn? Det förändrar ju hela ens person, och nu pratar jag inte om känslor till barnet, att de är meningen med livet och blablabla. Det är en förändring som få talar om men som jag anser är så stor att jag tycker fler borde göra det. Ni som facebookar om er perfekta familj och ert lyckliga liv – jag vet att även ni har hängbröst.
Tur att de där barnen är gulliga i alla fall. Det väger ju upp en del.
Med risk för nackspärr
Här kommer ett till blogginlägg om New York, och denna gången dess otroliga byggnader. De typiska brandstegarna som finns på vart och vartannat hus är så fina. Jag skulle så gäna vilja kika in hemma hos en vanlig Newyorker. Hur har de det hemma bakom de så ofta igendragna fönstren?
Empire State Building ser man från de flesta håll.
Vi åkte inte ut till frihetsgudinnan, men zoomade in henne med kameran när vi var i Brooklyn Bridge Park.
Flatiron building, strykjärnshuset, byggdes 1902 och var då ett av de högsta husen i staden. Det byggdes i en triangulär from för att utnyttja den dyra marken på Manhattan maximalt. Det finns ju en viss risk för nackspärr när man går runt och tittar på alla höga byggnader.
Pelarna utanför domstolen tornar upp sig för att få människorna att känna sig små. Efter en säkerhetskontroll gick vi in i byggnaden och kollade, men vi såg bara långa korridorer utan folk, så det var inte så spännande.
Alla våningar är nu resta på den högsta av byggnader, 1 Wold Trade Center, som ersatt de två tornen. Höjden till toppen av spiran är 1 776 fot (541 m), vilket representerar år 1776 då USA:s sjävständighetsförklaring undertecknades. 
Men det är något speciellt med Empire State Building ändå. Helst i solnedgång. Bilden är tagen från en roof-top-bar längst upp i en hotellbyggnad.
Det mörknar på gatorna innan solen gått ner eftersom strålarna inte når ner mellan de höga husen. 
Och när mörkret väl lagt sig fortsätter staden att lysa. På taket till vårt hotell i Soho hade vi fin utsikt över staden.
Här syns Williamsburg bridge i fjärran.
Och bilarnas lyktor flimrar förbi i staden som aldrig sover.
