Kategoriarkiv: Okategoriserade
En underbar inspiratör
I morgondagens Folkbladet är Clara, Underbara Clara, Lidström lördagsgäst. Det är roligt att intervjua Clara för hon är en doer och inspirerar verkligen. Jag tycker att det är så kul att se hur hon utvecklar sitt företag och verkligen väljer det hon vill göra. Om du vill läsa personporträttet så finns det redan nu här.
En himmelskt god mässa
När jag var på Hem & Villamässan var det även chokladfestival i samma mässhall. Vilken himla tur för mig! Dessutom fick man smaka… Pralinerna låg där som små konstverk.
De handrullade skönheterna från Singö choklad är så fina, och kan man få en lyxigare frukost än med deras müsli?
Åre chokladfabrik är kända på marknaden och har så vackra strutar.
Det fanns marschmallows till salu som man kunde dränka i en chokladfontän. Nästan lite Marie Antoinette över det.
Bubbel, snittar och flärd
I fredags var jag på Umeå Fashion Week Award vilket var en mycket trevlig tillställning.
De tre lokala finalisterna fick visa sina kläder innan en jury utsåg vinnaren. Först ut var Ida Hillebjörk som driver Idag design.
Sedan var det Karolina Perssons tur att visa sina kreationer.
Och sist ut var Carolina Rönnberg med sitt Wilhja som så småningom också tog hem hela kalaset och 25 000 kronor i stipendiepengar.
Efter prisutdelningen visade Tiger of Sweden hösten/vinterns kollektion. Umeå Fashion Week är en väldigt trevlig modevecka, synd bara att jag inte hann vara med på allt som jag önskat. Bättre planering från min sida nästa år.
En sista dos värme
Där stjärnor tänds och tindrar
I går höll företagsinkubatorn BIC factory sin årliga gala där unga företagare prisas. Det är minsann inte var dag jag är på sådana tjusiga tillställningar, och oj så trevligt det var. Eftermiddagen började med en föreläsning av Victor Hillebjörk och sedan avtäcktes två nya stjärnor på Walk of fame. Vinnare detta år var Supercat och E&E glasses.
Det var mingel i BIC-huset. Andra Augustis Caroline Ahlbäck hade sina fina smycken i håret. Min braiga syster, som själv suttit på BIC, var konfrencier och moderator under kvällen. Det var fjärde året i rad hon höll i spakarna. I bakgrunden syns Hanna Selinder från Bättre text som vann pris för Årets BIC-företag.
Efter minglet styrdes en buss till Sävargården där galamiddag väntade.
Mikael Hansson från Infotech syntes på festen. Eva Eriksson och Emma Sundqvist från VK-koncernen var med för att dela ut pris till Årets medieföretag vilket gick till JohannaN.
Emma tog oss genom kvällen, presenterade prisutdelare och intervjuade galagäster.
Min braiga svåger Erik susade runt och fotade festfolket.
Priset för Årets X-bicare gick till Yazdan Naderi och Marcus Strandgren som driver företaget The Core. Jag jublade lite extra eftersom jag känt Marcus sedan vi var barn. Två ofattbart begåvade människor. Kolla deras hemsida så förstår ni vad jag menar.
Sävargården är en otroligt vacker byggnad med lång historia. Tydligen spökar det här också. Det ska finnas en kvinna som tänder och släcker lyset på damtoan. Hon gillar när det är fest här, så det är ett snällt spöke. Jag höll utkik men fick inte träffa henne tyvärr.
Marie, jag och Emma. Mina kära.
Kvällen avslutades med en pose på dansgolvet.
Fina bilar och fest
Får jag bjuda på ett glas Ernst?
I dag avslöjade teamet bakom Ernst att han släpper sitt eget vin om en månad. Jag blir nyfiken på detta eftersom jag uppfattar honom som en livsnjutare och konnässör inom mat och dryck. Det kan bli ett glas Ernst i sommar alltså.
Bilden är lånad från hemmamedernst.se.
Med risk för nackspärr
Här kommer ett till blogginlägg om New York, och denna gången dess otroliga byggnader. De typiska brandstegarna som finns på vart och vartannat hus är så fina. Jag skulle så gäna vilja kika in hemma hos en vanlig Newyorker. Hur har de det hemma bakom de så ofta igendragna fönstren?
Empire State Building ser man från de flesta håll.
Vi åkte inte ut till frihetsgudinnan, men zoomade in henne med kameran när vi var i Brooklyn Bridge Park.
Flatiron building, strykjärnshuset, byggdes 1902 och var då ett av de högsta husen i staden. Det byggdes i en triangulär from för att utnyttja den dyra marken på Manhattan maximalt. Det finns ju en viss risk för nackspärr när man går runt och tittar på alla höga byggnader.
Pelarna utanför domstolen tornar upp sig för att få människorna att känna sig små. Efter en säkerhetskontroll gick vi in i byggnaden och kollade, men vi såg bara långa korridorer utan folk, så det var inte så spännande.
Alla våningar är nu resta på den högsta av byggnader, 1 Wold Trade Center, som ersatt de två tornen. Höjden till toppen av spiran är 1 776 fot (541 m), vilket representerar år 1776 då USA:s sjävständighetsförklaring undertecknades.
Men det är något speciellt med Empire State Building ändå. Helst i solnedgång. Bilden är tagen från en roof-top-bar längst upp i en hotellbyggnad.Det mörknar på gatorna innan solen gått ner eftersom strålarna inte når ner mellan de höga husen.
Och när mörkret väl lagt sig fortsätter staden att lysa. På taket till vårt hotell i Soho hade vi fin utsikt över staden.
Här syns Williamsburg bridge i fjärran.
Och bilarnas lyktor flimrar förbi i staden som aldrig sover.
En mer avslappnad sida
Under New York-veckan promenerade vi en dag över från Manhattan till Brooklyn. Så fort vi klev av Williamsburg bridge så blev atmosfären en annan. Vi kunde höra fåglar kvittra, behövde inte trängas på trottoarerna och människorna var mer avlsappnade. Vi besökte matmarknaden Smorgasburg där fantastiska delikatesser radats upp.
Sedan fortsatte vi till en jättefin marknad som heter Arts&Fleas där lokala kreativa människor säljer sin egen design eller gammal vintage.
Det blev liksom overload för min hjärna här. För mycket av allt det goda, så jag kunde inte sortera alla intryck.
Det blev inget köp för mig på marknaden, men jag tyckte verkligen om att gå och titta på alla fina saker där.
Marie köpte ett fint halsband, som souvenir från resan. Jag har det inte på bild, men kanske kommer det lite längre fram.
En man sålde gamla skrivmaskinsknappar som han gjort om till arm- och halsband, ringar och manschettknappar.
Vi tittade också in på Konditori. Ett svenskt café.
Det blev ingen Swedish cocoball. Kanske skulle vi ha laddat med en sådan ändå eftersom vi nötte skosulorna rejält den här dagen. Brooklyn är stort.