När vi var i Turkiet förra veckan så bodde vi på ett fantastiskt fint hotell någon kilometer utanför Side. Det byggdes förra året och är verkligen genomtänkt på alla sätt och vis. Det var första gången vi provade all inclusive och jag måste säga att jag är imponerad. Jättegod mat och glass när man vill. Jag har varit negativ till detta koncept förut, men det var väldigt skönt att slippa tänka på maten.

Inredningen på hotellet är väldigt fin med stilrena möbler. 
Det finns ett stort showrum där man kan sitta vid bord, eller luta sig mot en kudde och se på när barnen dansar minidisco, eller när det otroligt proffsiga showgänget uppträder.
Vid middagsbuffén möts man av efterrätterna först. Godis, godis, godis för magen och ögonen. Varje kväll var det olika teman på maten. Det sprang personal och fixade, städade, plockade fram och bort hela tiden, så den slabbiga buffékänslan som lätt kan uppstå när det är så mycket folk uteblev helt.  
Även i buffématsalen var det tjusigt inrett.
Det finns flera olika restauranger på hotellet. Vissa av dem kan man äta i när man har all inclusive, i andra får man betala extra. Det finns också olika barer att besöka. En favorit blev Sunset lounge.  
Hotellrummet var fräscht och välstädat.
Snajdigt kakel i badrummet.
Vi hade utsikt mot havet från vår balkong.
Side, som ligger någon kilometer bort kan stoltsera med urgamla ruiner som bland annat  tempel, en handelsplats och en amfiteater.
Det var mellan 35 och 40 grader varmt dygnet runt när vi var där, och det är klart att man blir lite trött. Men det var torr luft och det fläktade bra, så det kändes inte olidligt. Att bada i havet var underbart.
Jag frågade lillasyster hur många poäng hon skulle ge hotellet mellan ett och fem. Fyra blev svaret. ”Om det hade funnits fler hissar med knappar man kunde trycka på så hade det fått fem.” sa hon. Själv delar jag ut en femma. Det avgörande var att jag inte såg en enda kackerlacka på hela veckan.

För dig som undrar – nej, jag är inte sponsrad av Ving. Jag skriver detta inlägg helt och hållet för att jag själv vill.

I helgen firade vi min svåger som fyllde år.
En massa lökar att pilla ner i jorden fick han bland annat. Så till våren kommer det att blomma fint i trädgården.
Vinbärsbuskens grenar dignade av bär.
Det har varit en fantastisk helg med sol och värme. Finfriserade Svante var så klart med på kalaset men höll sig mest i skuggan.
Min syster och svåger har köpt ett sådant fint gammalt hus där röda pelargoner i fönstret på verandan nästan är ett måste. Ett perfekt hus för stora tårtkalas.

En vecka med värme, god mat, sol och bad. Det känns bra att ha laddad ordentligt med ljus inför hösten. Även om jag motvilligt erkänner att den på gränsen är här så ska det bli lite skönt att ta på sig en stickad tröja. När jag väl accepterat att sommaren är slut så tycker jag väldigt mycket om september. Luften är klar och löven sprakar av färg. Snart. Snart släpper jag taget om sandaletterna och stänger in fötterna i ett par strumpor.

I helgen hade jag äran att få vara med på Wilhelms dop i Sundsvall.
Den fantastiskt fina och glada killen var så stilig.
Det visade sig att de stolta föräldrarna gift sig i smyg den 29 juni, så Wilhelms dop följdes av ett hejdundrande garden party.
Den ömma modern/nyblivna frun bar samma halssmycke som hennes egen mamma hade när hon gifte sig.
Festen hölls i trädgården i ett stort tält. Efter fantastisk middag var det efterrättsbuffé med diverse himmelska skapelser.
Jag är så glad att jag fick vara med och fira familjen och deras lycka. Så glad att det pirrar i kroppen. All you need is love.

Så här vill jag att livet ska vara. Som en lekfull dans genom grunt vatten, med håret flygande i ljumma vindar. Ibland är det just så, och det är jag väldigt tacksam för. Ibland är det inte så, men då gäller det att ha förtröstan. Allt kommer att bli bra till slut.

I dag blev det en tur med mamma till Skellefteå, bland annat till Alhems kyrkogård. Det är en fantastisk plats, så fridfull och vacker. Jag har alltid tyckt om att gå omkring på kyrkogårdar. När de är så välskötta som den här tycker jag att det visar på vördnad och respekt för dem som har lämnat oss.
Här ligger min farmor och farfar begravda. Även farmor och mormors syskon vilar här.
I minneslunden bildar runda stenar en liten kulle, och på stenarna sitter små skyltar med namn på människor som gått bort.

Det jag kommer ihåg bäst från förra sommaren är att jag fick träffa många av mina underbara vänner som jag inte ser så ofta. Flera av dem bor i andra städer. Den här sommaren tänker jag berika på samma sätt, och jag har redan börjat. I går hade jag äran att bli bjuden på fantastisk sallad av min fina Johanna som jag träffar alltför sällan. 
Dessutom fick jag träffa hennes fantastiskt ljuvliga son. Det var vårt första möte, men absolut inte det sista.