Ibland förvandlas jag. Det sker på en dag, eller rentav en timme. Jag går från samlad (nåja…) till monster. Sist det hände så flög det strössel över hela köket. Det var jag som kastade det omkring i ren galenskap. Det är som om någon annan tar över min hjärna och jag kan inte kontrollera känslorna överhuvutaget. Jag kan sitta och gråta ögonen ur mig, fast jag vet inte varför jag är ledsen. Jag kan vara otrevlig och sur mot dem som står mig närmast. Jag kan vara fly förbannad och kasta strössel.
Jag är en pms-häxa. Det är faktiskt så att jag äter medicin mot det här och det fungerar bra, men om jag någon gång råkar ta mina piller lite för sent så barkar det åt helvete och häxan visar sitt vårtiga tryne.
Fy fan vad hemst det är, för mig, men inte minst för dem jag lever med. Förlåt vill jag säga till er. Förlåt! Jag skäms, men det är så konstigt för jag kan inte kontrollera det här. Även om jag rent logiskt kan se att mitt beteende förmodlingen beror på hormonstörningar så kan jag inte skärpa mig.
Har ni hört Lisa Nilssons sommarprat från i somras? Om ni inte har det kan jag rekommendera det. Hela programmet är väldigt bra, men framför allt den del när hon beskiver sin egen pms. Lider du eller någon du känner av pms så lyssna 1 timme och 7 minuter in i programmet (versionen med musik). Gör det så får du lite större förståelse för häxan, för hon är egentligen inte ond eller arg, hon är bara lite tillfälligt personlighetsförändrad.
