3-2 efter förlängning – igen!

Det var en fröjd att se Skellefteå AIK i den första perioden som hade full kontroll på allt (med undantag för första minuten där det duttades en aning) och vann skotten med hela 22-5. Men trots detta övertag och en straff så blev det inga mål och oron började gro. Det är allt annat än ovanligt att det dominerande laget åker på ett mål i baken ifall man inte får utdelning.

Man gjorde dock det första målet i den andra perioden, signerat Viktor Arvidsson som vinner puck innanför egen blå och på egen hand tar upp pucken och sätter 1-0 mellan benen på Engstrand som gjorde en riktigt bra match.

Linköping gjorde sedan sitt sjätte mål i boxplay i årets slutspel och det var Magnus Johansson, som följt med hela vägen upp, som gjorde 1-1 efter fint förarbete av Johannes Salomonsson och Sebastian Karlsson.

1-2 är lite väl enkelt tycker jag men Arlbrandt gör det bra som skottfintar för att få ner Jocke Eriksson för att sedan placera pucken högt i Erikssons stopphandskryss.

Sedan har vi ju Petter Emanuelsson som låg bakom både kvitteringen och Oscar Lindbergs avgörande. Emanuelsson lyckas helt enkelt med det som tycks vara svårt för ”stjärnorna”. Han gör det enkelt. På 2-2-målet åker han upp pucken efter vänsterkanten, viker lite inåt och visar återigen vilket ruskigt handledsskott han har när han trycker dit den så högt det går att komma under ribban. Vid 3-2 så åker han också upp efter vänsterkanten och trots att han blir hakad (domaren höjer armen för avvaktande utvisning) så fortsätter han att åka och får ett avslut på mål. Sedan fyller först ”Farbror Melker” på mot returen och slutligen kan Lindberg trycka dit retur #2. Ruskigt bra!

ooo

Bud hade ingen bra kväll. Han tappade pucken hit och dit och sökte ofta för svåra pass som ofta också resulterade i spelvändning för de vitklädda. Just spelvändningarna är ju också Linköpings kanske främsta vapen.

Bellemare såg något piggare ut idag men han har mer att ge.

Jocke Lindström var ganska bra idag men var dock -2 och poänglös.

Jimmie Ericsson ställde som vanligt sitt skrivbord mitt framför Engstrand och gjorde det ofta bra – men att det är där han har sitt kontor är domarna väl medvetna om och så fort en skena är på den blåmålade ytan så blåser de och flyttar ut tekningen i mittzon. Ericsson var -1.

Nä, bäst var återigen Emanuelsson, Lindberg och Karlsson med inslag av Viktor Arvidsson som också varit ruskigt het under slutspelet och det råder ingen tvekan om vem som är slutspelets bästa ”extraforward”.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *