Ett lag som knutit sina nävar och tillsammans bestämt sig för att lämna det negativa kvalet på ett positivt sätt. Som med små medel, få stjärnor och ytterst tunn bredd nu klarat sin första historiska säsong i SHL. Ett lag.
Ja där har ingen placerat jaget före laget och med personlig agenda eller fokus på kontrakt i en attraktivare klubb nästa säsong spelat denna. Ta bara superskytten Mattias Guter till exempel. En av SHL:s främsta målskyttar den gångna säsongen, i tabelljumbon. Han hade kunnat erbjudas kontrakt från betydligt större föreningar med garanterat roligare syn på kontot den tjugofemte.
Han valde att stanna kvar. I tre år. Som sagt, laget före jaget.

I kvalet har Karlskrona HK gjort precis vad som krävs i dessa typer av matcher – spelat med få misstag och utnyttjat sina lägen framåt. De har köpt sina roller och inte överskattat sig själva för ”vi kommer från SHL, hur ska ett lag från HA kunna hota oss”.
De har respekterat sitt motstånd, respekterat det egna klubbmärket och förtjänar verkligen att möta Skellefteå, Frölunda, Brynäs med flera nästa säsong.
En säsong där laget får betydligt fler miljoner att röra sig med, de kommer att få ett slagkraftigare lag.
Grattis Karlskrona HK – bra jobbat!

AIK IF då? Ja de har gjort en fantastisk säsong och det ligger något sorgligt i att en så framgångsrik säsong där laget imponerat över sex månader definieras över fem matcher. Men seriesystemet ser ut som det gör och jag vet inte hur det annars skulle vara.
Den här gången hade de den stora oturen att ställas mot ett lag som Karlskrona HK – hade de fått möta Modo som inte alls visat samma respekt eller vilja att vara kvar hade säsongen kunnat sluta i extas.
Men med Roger Melin fortsatt bakom spakarna kommer detta AIK bli att räkna med även nästa säsong, och den efter den. Sanna mina ord.

En ”right in your face” revansch eller en plågsam kopia av fjolårets säsongsavslut – när Skellefteå AIK ställs mot Växjö Lakers i årets SM-semifinal är förutsättningarna enkla. Tårarna från i fjol kan bytas ut till en psykologisk viktoria som ger revanschen sitt namn och stärker årets upplaga som efter en sådan matchserie-seger går in i ett finalspel med alla bitar på plats.
ELLER så visar Växjö Lakers att de fortfarande har Skellefteå AIK precis där de vill och det psykologiska övertaget i förvar sedan förra våren – vi har alla lärt oss att aldrig spilla tårar över samma sak två gånger om men det är precis vad Sam Hallams gäng har möjligheten att göra nu.

Ett Växjö Lakers som hela säsongen underpresterat och som med lika mycket nöd som näppe klarade topp sex i den sista omgångens absolut sista skälvande minuter.
Ett Växjö Lakers som inledde årets slutspel med att tvålas dit rejält av Linköpings HC med tennissiffrorna 6-1 och följde upp det med att på hemmaplan tappa en 2-1 ledning till en 2-3 förlust i slutperioden.
Då såg det ut som att Roger Federer mötte mig, med bakbunda händer, i tennis.
Sen kom Växjö Lakers på hur jäkla bra lag de har faktiskt har och började använda sina resurser till fullo – det bakbunda tennis-tapet från Bureå transformerades till Novak Djokovic och helt plötsligt såg inte Linköpings HC lika vassa ut längre.
Smålänningarna vann fyra raka matcher och har efter en, som sagt, halvdan säsong nu prickat formtoppen i precis rätt läge – så som mästarlag brukar göra.
Och med kvällens övertidsseger visar de återigen hur starka de är när matcherna ska avgöras med sista målet vinner – laget har vunnit fem raka matcher på övertid i SM-slutspelet.

Men för att återigen tituleras mästare måste Växjö Lakers nu slå Skellefteå AIK (och sedan även Luleå HF eller Frölunda HC) – ett lag de haft svårt mot under säsongen och bara plockat två av tolv poäng mot.
För samtidigt som Växjö blivit ett något sämre lag kontra i fjol har Skellefteå AIK bliviit ett något bättre lag – framförallt har västerbottningarna betydligt fler offensiva hot.
För ett år sedan hade Skellefteå AIK inte alls den högkalibriga arsenal de har i år och i finalserien var det faktiskt det som skiljde lagen åt. Då var det i stort sett bara Janne Pesonen (och Axel Holmström så klart) som kändes riktigt farliga framåt. I år har laget typ fyrdubblat den kvoten och där hittar vi det första som talar mycket för Skellefteå.

Vi kommer i alla fall att återkomma till den här matchserien med mer tankar, krönikor och analyser innan det på fredag 19,00 är dags för nedsläpp i match ett.

Men givetvis tänker jag redan nu ge er mitt tips:

Skellefteå AIK vs. Växjö Lakers 4-2 i matcher.

*********************************************************************

Så har lagen spelat tidigare under säsongen.

20 oktober.
Skellefteå AIK – Växjö Lakers 3-4 (2-2, 1-0, 0-1, 0-1)
1-0 (5′) Calle Rosén (Eddie Larsson, Joakim Hillding), 1-1 (7′) Janne Pesonen (Tim Heed, Axel Holmström), 1-2 (15′) Josh Hennessy (Joey Crabb, Ilkka Heikkinen), 2-2 (19′) John Norman (Sebastian Ohlsson), 3-2 (40′) Martin Lundberg (Sebastian Aho, Terry Broadhurst), 3-3 (55′) Tuomas Kiiskinen (Richard Gynge, Cory Murphy), 3-4 (61′) Richard Gynge (Robert Rosén).

19 november.
Växjö Lakers – Skellefteå AIK 2-5 (0-1, 1-1, 1-3)
0-1 (19′) Mattias Ritola (Patrik Zackrisson, Andrew Calof), 1-1 (25′) Robert Rosén (Tuomas Kiiskinen, Alexander Johansson), 1-2 (39′) Marcus Pettersson (Niclas Burström, Pontus Petterström), 2-2 (41′) Linus Fröberg (Richard Gynge, Robert Rosén), 2-3 (47′) Andrew Calof (Patrik Zackrisson, Tim Heed), 2-4 (50′) Niclas Burström (Alexander Urbom, Pär Lindholm), 2-5 (56′) Axel Holmström (Sebastian Ohlsson, John Norman).

16 januari.
Skellefteå AIK – Växjö Lakers  4-1 (2-0, 1-0, 1-1)
1-0 (4′) Axel Holmström (Adam Pettersson, Martin Lundberg), 2-0 (13′) John Norman (Jimmie Ericsson, Erik Forssell), 3-0 (40′) Martin Lundberg (Niclas Burström, Andrew Calof), 4-0 (51′) John Norman (Jimmie Ericsson, Mattias Ritola), 4-1 (59′) Alexander Johansson (Richard Gynge, Robert Rosén).

2 februari.
Växjö Lakers – Skellefteå AIK 2-5 (1-0, 1-4, 0-1)
1-0 (14′) Eric Martinsson (Cory Murphy, Patrik Lundh), 1-1 (28′) Tim Heed (Mattias Ritola, Patrik Zackrisson), 1-2 (31′) Patrik Zackrisson (Mattias Ritola, Tim Heed), 1-3 (37′) Mattias Ritola (Patrik Zackrisson, Tim Heed), 2-3 (38′) Ilkka Heikkinen (Robert Rosén, Ville Leino), 2-4 (40′) Tim Heed (Sebastian  Aho, Erik Forssell), 2-5 (54′) Andrew Calof (Adam Pettersson, Tim Heed).

*********************************************************************

Skellefteå AIKs tre bästa poängplockare mot Växjö Lakers under säsongen:

1. Andrew Calof, 7 poäng (2 mål, 5 assist).
2. Mattias Ritola, 5 poäng (2 mål, 3 assist).
3. Patrik Zackrisson, 5 poäng (1 mål, 4 assist).

Skellefteå AIKs tre bästa poängplockare totalt under säsongen:
1. Patrik Zackrisson, 49 poäng, (15 mål, 34 assist) på 56 matcher.
2. John Norman, 47 poäng, (20 mål 27 assist) på 51 matcher.
3. Andrew Calof, 40 poäng, (24 mål 16 assist) på 56 matcher.

Växjö Lakers tre bästa poängplockare mot Skellefteå AIK under säsongen:
1. Robert Rosén, 5 poäng (1 mål, 4 assist).
2. Richard Gynge, 4 poäng (1 mål, 3 assistl).
3. Alexander Johansson, Tuomas Kiiskinen, Ilkka Heikkinen 2 poäng (1 mål, 1 assist).

Växjö Lakers tre bästa poängplockare totalt under säsongen:
1. Richard Gynge, 50 poäng, (24 mål, 26 assist) på 52 matcher.
2. Robert Rosén, 43 poäng, (19 mål, 24 assist) på 58 matcher.
3. Tuomas Kiiskinen, 36 poäng, (19 mål, 17 assist) på 51 matcher.

*********************************************************************

Så bra är Skellefteå AIK och Växjö Lakers lagdelar.

Målvakter
+ + + + + Skellefteå AIK
+ + + + Växjö Lakers
Kommentar: Markus Svensson är ligans bästa målvakt och har visat det under hela säsongen med ett genuint målvaktsspel, en oerhört hög lägstanivå men framförallt en sällsynt jämn och hög nivå. Sällan, om någonsin, gör Svensson en dålig match.
Har inte visat sin högsta nivå ännu i slutspelet men brukar bli bättre ju viktigare matcherna blir. Backas upp av den lugne och rutinerade Johan Backlund samt en motiverad Erik Hanses som visat en uppåtgående kurva under säsongen.
Cristopher Nihlstorp var en av de stora anledningarna till smålänningarnas guld i fjol och är en målvakt med stor slutspelsrutin och en vinnarmentalitet som löper längs hela ryggraden – har dock inte varit riktigt lika bra som slutspelet för ett år sedan men i de senaste matcherna visat en uppåtgående kurva.

Backar
+ + + + Skellefteå AIK
+ + + + Växjö Lakers
Kommentar: Skellefteå AIK har det väldigt gott ställt på backsidan som är full av klass. Lagets sex första backar under slutspelet, de som kommer spela mest, blir med största sannolikhet Tim Heed, Niclas Burström, Anton Lindholm, Sebastian Aho, Alexander Urbom och Fredrik Lindgren. I mina ögon en i stort sett komplett uppsättning som kombinerar varandra på ett ypperligt sätt. Backsidan har mot HV 71 blottat vissa skönhetsfläckar och klarade Jönköping-lagets offensiv att syna dem så borde Växjös något vassare dito också lyckas med det. Här gäller det att Wallson, Robertsson och Klockare lagt mycket fokus på att fixa till detta under det tio dagar långa uppehållet. Annars kan supertrion i Växjö ensamma skjuta Skellefteå till sorg ännu en vår.
I fjol var Växjö Lakers backsida femstjärnig rakt igenom och faktiskt den lagdel som tog klubben till sitt historiska guld – i år är lagdelen och väldigt stark men ändå inte riktigt lika bra. Den där riktiga härföraren i egen zon, Noah Welch, saknas och därför plockar jag bort ett plus från fjolårets femma.
Eric Martinsson har utvecklats på ett hiskeligt imponerande sätt i år och är en av lagets främsta backar just nu – här gäller det att Skellefteå sätter stor press.

Forwards
+ + + + + Skellefteå AIK
+ + + + + Växjö Lakers
Kommentar: Skellefteå AIK har i mina ögon seriens bredaste forwardsuppsättning men även seriens bästa, sett till både skicklighet som mix. Finns få, om inga, tränare i slutspelet med den ynnesten att kunna slänga in en tre livsfarliga kedjor.
Skellefteås nio första forwards, tre första kedjor, består av idel klass-spelare och lagets fjärdekedja saknar det där riktiga ”fjärdekedja-stuket” och är istället en kedja som kan leverera framåt lika bra som de kan stänga igen hemåt.
I slutspelet har Patrik Zackrisson inte riktigt gått att känna igen och poängkungen från grundserien står hittills bara noterad för en ynka poäng – ska Skellefteå gå hela vägen måste de få igång sin centerstjärna. Även Janne Pesonen har varit betydligt anonymare i slutspelet men gjorde sin bästa match i sista mot HV 71, något som lovar gott inför fortsättningen.
Växjö Lakers forwardsuppsättning är nästan bättre än fjolårets – Richard Gynge ensam fixar hem ett plus åt Växjö och tillsammans med Robert Rosén och Tuomas Kiiskinen bildar han hela seriens kanske främsta kedja som ensamma kan vinna matcher åt laget. Till slut var det dessa tre som fixade vändningen mot Linköping i kvartsfinalen – i den stundande semin måste Skellefteå sätta en, två ja till och med tre käppar i hjulet för att inte det egna nätet ska rassla allt för ofta.

Totalt:
Skellefteå AIK 14 plus.
Växjö Lakers 13 plus.

Skellefteå AIK:s J20-lag befinner sig just nu i Nyköping för SM-slutspelets avgörande skede – under förmiddagen har laget spelat semifinal mot Rögle BK och det blev en riktig rysare som avgjordes i förlängning.
Där sköt sistaårs-junioren Isak Stenlund-Ädelgran det avgörande målet bara 32 sekunder in i förlängningen och vild glädje utbröt på isen.

Det var också Skellefteå AIK som öppnade matchen bäst och laget gick tidigt upp till en 2-0 ledning efter mål av backen Adam Thilander och Västerås-lånet Lukas Zetterberg. Rögle lyckades därefter få in en kvittering men den första perioden tillhörde svartgult som vann skotten med 12-3 och hade bud på fler mål.
I matchens två följande perioder lyfte sig Rögle BK, ett lag där i stort sett alla prövat på spel i SHL under säsongen, och Ängelholms-laget dominerade stundtals sitt västerbottniska motstånd men burväktaren Jesper Eriksson stod pall för trycket och bjöd på ett flertal gigantiska räddningar – men fick ändå se sig besegrad tre gånger under full tid och 3-3 på tavlan tog matchen till förlängning.

Som alltså USA-aktuella Isak Stenlund-Ädelgran avgjorde med ett bra avslut från nära håll.

Överlag stod Skellefteå AIK:s juniorer för en stabil insats där defensiven gick i bräschen och lade grund för segern – Rögles offensiv var brutal och framförallt Ludvig Elvenes (16 matcher, 1 mål i SHL), Filip Karlsson (47 matcher, 15 poäng i SHL) och Timothy Liljegren (19 matcher, 5 poäng i SHL) var livsfarliga i sina byten och förstnämnda sköt också ett välförtjänt hattrick.
I Skellefteå AIK spelade Marcus Pettersson och Andreas Wingerli som båda spenderat den mesta av sina respektive tider i SHL under säsongen och de bidrog med smart spel över hela isen, nåja nästan under hela matchen i alla fall.
Pettersson drog på sig tre utvisningar där åtminstone en går under kategorin onödig.

Finalen spelas i morgon och där väntar segraren i huvudstadsderbyt Djurgårdens IF mot AIK IF – som startar strax.
Där ligger favoritskapet hos Djurgården som har spetsat truppen med flera tongivande spelare från SHL-laget.
Andreas Englund, lagkapten i JVM-laget och en av SHL-lagets främsta backar under säsongen gör Adam Ollas-Mattsson och Lukas Vejdemo sällskap i dagens match.

4-2 i matcher och Skellefteå AIK till semifinal. Så tippade jag inför den här kvartsfinalen, nu fick jag bara rätt på det sista skrivna då de svarta och gula slutspelsdominanterna bara behövde fyra matcher för att avancera. Igen.
Bortsett från finalserien mot Växjö Lakers i fjol har Skellefteå AIK vunnit 36 av sina 40 senaste slutspelsmatcher – 36 av 40 – och nu väntar alltså semifinal för åttonde säsongen i följd. Ja, slutspelsdominanter är inte att överdriva, hajpa eller på något sätt förvränga verkligheten till Skellefteås fördel. Det är bara fakta.

Ska vi snabbt summera den här matchserien så kan vi konstatera att det långt ifrån varit ett Skellefteå AIK som vunnit via maxinsatser varje kväll eller att laget spelat en bländande och felfri ishockey.
Nej Skellefteå har kort och gott gjort vad som krävts för att avancera – inte mer eller mindre. Än har vi inte sett fyra formationer som fungerat som den väloljade maskin de kan och egentligen har det handlat om en formation för var kväll som legat bakom segern. Vad händer när alla fyra formationer tillsammans levererar en maxinsats?
Vad händer när Patrik Zackrisson vaknar upp och levererar som under grundserien eller när Janne Pesonen blir sitt riktiga finländska super-jag.
Skellefteå AIK avancerade med fyra raka segrar utan att för den delen imponera och det är vad som imponerar mest.

I kväll bjöds vi verkligen inte på något klang, inte heller speciellt mycket jubel. Det blev bara ett mål under matchens 60 effektiva minuter och konstigt vore väl annars då lagen tillsammans bara kom att skjuta 28 puckar mot mål.
Matchens sista 40 minuter måste vara något slags bottenrekord i den svartgula boken då de endast fick fyra (!) skott på mål. Tre i andra perioden och ett i sista.

Men Skellefteå AIK är inte ett lag som varje kväll behöver gå ut och leverera en hundra procentig insats, det krävs inte att alla kuggar går i symbios eller att stjärnspelarna sätter ett par puckar var. Den otroligt höga lägstanivån ger laget möjligheten att helt enkelt gå ut, sätta en puck i första perioden och sedan följa sin gameplan till slutsignal för att åka hem med semifinalplatsen säkrad.
De 13 skott som Skellefteå fick mot mål i kväll hade varit betydligt fler om så hade behövts men laget insåg att de hade möjlighet att spara något på krafterna inför vad som komma skall, och gjorde också det.

Nu väntar tio dagars vila innan det är match igen – tio dagar där laget kan slicka sin små skavanker, träna på detaljer i sitt spel och finslipa formen samtidigt som de möjliga motstånden Färjestads BK, Växjö Lakers och Luleå HF får gå ytterligare fyra (jag tror det blir game seven i bägge matchserier) matcher och slita hårt på sina spelare.

Precis som Skellefteå AIK vill att det ska vara. Precis enligt lagets planering.
Och slutligen. Precis som det sett ut de senaste åren.

Match fyra och Skellefteå med möjligheten att ge sig själva samma uppladdning inför semifinalspelet som de haft de senaste åren = massa dagars vila, återhämtning och detaljträning. Något som visat sig vara ett vinnande koncept och när de flesta matchserier nu ser ut att bli rejäla holmgångar ända in i match sju kan denna långa vila i slutändan visa sig vara skillnaden mellan silver och guld.

HV 71 har de senaste matcherna gått på lite folk och flera nyckelspelare har loggat betydligt fler minuter än Skellefteås ditos. Även i kväll lär Johan Lindbom coacha sitt lag på det sättet och ja. Vad ska han annars göra?
HV 71 har inte samma bredd att tillgå och vill de ha offensiva hot ute på isen måste lagets tre första formationer spela i stort sett alla byten. Fjärdekedjan, med idel ungtuppar, har inte alls fått speciellt mycket speltid.
Jönköpings-laget har dock skakat om Skellefteå på allvar de två senaste matcherna och seriesegrarna har avgjort i förlängning gånger två nu.
Frågan är om HV 71 orkar ännu en match i tempot och antalet minuter på nyckelspelare. Jag är tveksam.

I Skellefteå noterar vi följande:

* Janne Pesonen är degraderad till fjärdekedjan och får allt mindre förtroende och visst, han har inte imponerat i slutspelet men jag tycker ändå detta är fel.
Skarprättaren från Suomussalmi är en av seriens bästa spelare och en offensiv dynamo som hotar från alla vinklar av zonen. Även om han hittills inte imponerat är det en spelare som levererar bäst i rätt omgivning och jag tycker faktiskt Skellefteå borde ha större tålamod med honom. Sätt in honom med rätt spelare och låt succén komma.
Att inte spela honom i första powerplay formationen är också, för mig, ett märkligt val då det framförallt är där han kommer som bäst till rätta.

* Alexander Urbom är tillbaka efter fyra matchers avstängning och en match petad.
Den defensiva bjässen med alla attributer en slutspelsback bör ha har inte övertygat sina skeptiker under säsongen och varit kraftigt ifrågasatt.
Här känner jag dock att något som börjar på S och slutar på uccé väntar för Skellefteå.
I den tuffa miljö som ett slutspel faktiskt är kommer Urbom att visa sig oerhört viktig och i en rätt tunn backuppsättning (fysiskt sett) en spelare av yttersta vikt.
Kom också ihåg en annan #55 från Tjeckien som var kraftigt ifrågasatt, nej jag menar inte 2014/2015 versionen, och för tre säsonger sedan inte övertygade många under grundserien men i slutspelet visade vilken klassback han var.

* Kedjan med Norman – Holmström – Calof kan bli hur spännande som helst att följa.

Matchdag fyra och Skellefteå AIK kan i kväll eliminera HV 71 från slutspelet samtidigt som de själva i det fallet avancerar till sin åttonde raka semifinal.
Men hur ska den här dagen och texten kunna handla om en ishockeymatch?

På annat håll har det otänkbara hänt igen – explosioner i Bryssel har skakat Belgien och hela Europa. Mindre än ett halvår sedan terrordåden i Paris är det alltså återigen dags att läsa om hur vi angrips på de allra vardagligaste av platser.
Människor som mist sitt liv, just efter morgonfrallan intagits.
Just efter att partnern och/eller barnet vinkats av för dagen.
Som står i samma pendeltåg de tagit till arbetsplatsen de senaste åren.
Där ingenting borde få hända, där oskyldiga människor lever sina oskyldiga liv.
Där väljer alltså ynkryggarna att slå till.
Jag saknar nästan ord, hoppet om mänskligheten ställs återigen på prov.
Vi lever i 2016 – en tid så långt ifrån eran när vår människoras levde i grottor men ändå känns det som att vi gått tillbaka i tiden.
Grottmänniskor i en modern tid som dödar varandra för lustens skull och saknar allt vad empati innebär.
Självmordsdåd, drönarattacker mot civila mål och massavrättningar.
Så hemska, så otänkbara men ändå ack så vardagliga världen över. Ty vi får icket glömma att detta sker varje dag i länder som inte alls bringar samma rubriker som dåden idag i Bryssel.

Jag har alltid gillat att resa – se världen en dröm som väntar på att bli uppfylld.
Men den senaste tidens utveckling har verkligen fått mig att tveka.
Det är nästan så att jag bara vill sitta i lägenheten, gömma mig från mänsklighetens verklighet och inte gå ut. De som utför dessa dåd vill frambringa denna rädsla från oss. Och fanimej kommer de att lyckas om det fortsätter så här.
Ingen ska behöva vinka av sina kära på morgonen, sätta sig i kollektivtrafiken, för att aldrig återvända.
Och kvällens match? Ja den känns inte längre lika viktig.

Det har varit klart sedan förra säsongen men av någon anledning undgått den breda massan – åttondelsfinalerna räknas till slutspelet och spelarnas poäng i de tre (två) matcher räknas in i slutspelets poängliga. Givetvis något som många reagerat på och kallat det för fusk, att spelarna i åttondels-lagen får en tjuvstart och att det inte är rättvist.
Vad jag tycker om detta tänker jag inte gå in för mycket på, men låt oss säga så här.
Alltid när något är nytt ska miljon fel sökas och påpekas.
Det här är nytt, och givetvis finns det barnsjukdomar i grejen. Typ att åttondelsfinal för mig är sexton lag som gör upp om åtta platser i nästa skede, inte fyra lag som gör upp om två.
Men när SHL nu valt att räkna in åttondelsfinalen i slutspelet vore det konstigt att INTE räkna in spelarnas poäng – säg vad ni vill men så är det.

Hur som helst har jag snabbt kollat över poängligan hur den sett ut om åttondelsfinalerna varit exkluderade och det är ljuv läsning för Skellefteå AIK – supportrar såväl som ledning.

1) Andrew Calof, Skellefteå AIK,3 matcher, 6 poäng, 5 mål, 1 assist.
2) John Norman, Skellefteå AIK, 3 matcher, 5 poäng, 3 mål, 2 assist.
3) Artturi Lehkonen, Frölunda HC, 3 matcher, 5 poäng, 3 mål, 2 assist.
4) Mikael Johansson, Färjestad BK, 2 matcher, 4 poäng, 2 mål, 2 assist.
5) Jimmie Ericsson, Skellefteå AIK, 3 matcher, 4 poäng, 2 mål, 2 assist.
5) Mattias Ritola, Skellefteå AIK, 3 matcher, 4 poäng, 2 mål, 2 assist.

Skellefteås Jimmie Ericsson jublar efter att ha avgjort i sudden death med 5-4 målet.
Foto Robert Granström / TT

Ja herregud säger jag bara – här trodde jag att man sett allt. Att ingenting kunde ta mig på sängen, och nej jag pratar inte om Skellefteå AIK:s passiva försvarsspel eller tama insats fram till mitten av tredje.
Jimmie Ericssons avgörande – wow. Närvaron och kylan att ta ett sånt beslut i en förlängning visar vilken ishockeyspelare Skellefteås lagkapten är.
Men lika mycket förtjänas han att hyllas för sin insats i den tredje perioden då han väckte sitt lag via otaliga duster med Chris Abbott. Det måste vara lätt att haka på när du ser din lagkapten gå i bräschen som Jimmie gjorde.
Den här kvällen tillhörde helt klart Jimmie och att kalla honom matchhjälte efter sitt 4-4 och 5-4 mål är givetvis helt på sin plats.

Samma hyllning Skellefteås lagkapten ska få för sitt mål direkt på tekning – samma sågning ska gästernas målvakt Fredrik Pettersson-Wentzel få för sitt passiva agerande.
Det är förlängning, du har en tekning sex meter ifrån din målbur och skott kan komma en halv sekund efter eventuell tekningsvinst från ditt motståndarlag.
Visst, jag köper att PW inte förväntade sig vad Jimmie gjorde, men att stå raklång med raka knän och se så där oerhört passiv ut. Nej det håller tyvärr inte.

Givetvis tänker jag också bjuda på en hel del snack om just Jimmie. Det var flera som ville hylla honom i afton, om vi säger så.

– En riktig klassiker och bra uppfattat av Jimmie som såg att keepern inte riktigt var på tå där. Kul att se, säger Hans Wallson.

– Sjukt kul att se Jimmie. Han drar igång laget idag, tar en fight med Abbott och äger honom helt, säger Mattias Ritola.

– Han är en stor ledare och en otrolig spelare. Han är starkare än alla där ute och kör på som en bulldozer för att få in puckarna för oss, säger Andrew Calof.

Sen lite snack med Jimmie så klart:

HV 71 har i afton den beryktade kniven mot strupen och i praktiken är det här säsongen definieras för Jönköpings-laget. Vid Skellefteå AIK-seger och 3-0 underläge i matchserien ska det här i 9999 av 10 000 fall vara avgjort – att HV 71 vinner fyra raka?

Visst, ishockey är en oförutsägbar sport där vi sett hur det omöjliga blivit möjligt på historiska kvällar som det än i dag visas filmer och skrivs böcker om.
Att HV 71 skulle vinna fyra raka mot Skellefteå AIK är alltså teoretiskt möjligt men ändå skulle jag avstå att ens slanta in en krona på det hur högt oddset än var. Varför?
Ja snål är jag inte, dricksar ofta för mycket för mitt eget CSN och frilans-bästa och till de stackars frysande medmänniskorna utanför livsmedelsaffärerna tvekar jag aldrig att dela med mig av vad jag har. En slant, en värmande kaffekopp eller en bulle.
Så nej, varför tror jag då att HV 71 saknar chans att avancera från kvartsfinalen vid förlust i afton?

* Bredden. Senast gick Lindbom ner på folk tidigt i matchen och rullade på tre kedjor vilket gav en tillfällig energiboost som höll på att vända matchen till deras fördel. Men ju senare kvällen blev desto mer påtagligt blev det hur Skellefteå AIK:s bredd blev övermäktig.
I förlängningen fortsatte västerbottningarna rulla på sina fyra formationer och till slut väntade vi bara på att Skellefteå skulle avgöra.
Ska HV 71 ha en chans i den här matchserien måste fyra fullt fungerande formationer kunna matchas genom alla 60 minuter.
* Arbetsinsatsen. Att Skellefteå AIK har det skickligare materialet. spetsigare spetsen och bredare truppen är väl knappast en hemlighet. Men i match ett och två har västerbottningarna också stått för det betydligt hårdare jobbet. Är det någonstans HV 71 kan hota är det i ett kollektivt hårt jobb men när de inte ens matchar Skellefteås arbetsinsats vet jag inte vad som talar för att de ska vända detta.
* Utvisningarna. HV 71 har hittills blivit straffade med två minuter på botbänken vid endast tre tillfällen – trots att Skellefteå AIK varit det spelmässigt överlägsna laget har domartrojkan behållit sina armar längs sidfläsket än så länge. Snart måste givetvis vit/blå-klädda börja visas ut och då lär Skellefteås powerplay, som ännu väntar på att få sina chanser, visa varför det var seriens främsta.

Nej i afton krävs det en HV 71-seger för att den här matchserien skall leva på onsdag. Vinner Skellefteå AIK kommer det här vara avgjort redan i match fyra på tisdag och Skellefteå än en gång enkelt vidare från första steget samtidigt som övriga matchserier verkar bli rejäla holmgångar.

The big bang – en smäll som kändes från Luleå och längs e-fyran ända ned till Umeå. Ett twitterflöde i frekvent uppdatering från Dusan Umicevic i Luleå till Lars Lindberg i Umeå. Lokala tidningar på trafik-jakt med konversationsstartare som ”kände du smällen, dela med dig av dina upplevelser och jo, visst kände jag den. Det small rätt bra.

Men i afton lär det smälla än hårdare i slutspelets hittills snällaste matchserie.
I Luleå för tre kvällar sedan bjöds vi på något som mest liknade ett par a-pojksmatcher jag spelat genom åren när isen och avbytarbåsen tagits över av hormonstinna tonåringar. Vi skrek ord vi inte ens visste vad de betydde med våra målbrotts-stämmor som på film hade blivit till en perfekt ”skämskudde-moment” nu.
Luleå och Färjestad liknade det, stundtals blev det nästan beklämmande att se hur det vid varje avblåsning skulle facewashas och brottas.

I storstadsmötet har det börjat hetta till. Roger Rönnberg, mannen med Sveriges bredaste repetoar av ansiktsuttryck, har redan hunnit med att kritisera allt på sitt sätt och senaste matchen avgjordes på ett minst sagt intressant sätt då Marcus Sörensen satte in en hård, och kanske felaktig, smäll på Ryan Lasch men klarade sig från utvisning.
Djurgården fick med sig ett numerärt överläge av den situationen och avgjorde med en minut kvar. I dag lär det vara hett, rått och smutsigt redan från start.
Och Rönnberg lär hinna med massor.
Bli lämnad vid altaret, stirra ned en varg, sukta efter den där urläckra tjejen på stranden och ifrågasätta livets mening. Ansiktsuttrycken ja.
Och känslan är att, vid en övertygande Skellefteå-ledning, det kan bli riktigt dirty även i Skellefteå Kraft Arena i afton. Jere Karalahti har ett par högerjabbar köade och kommer en, då kandet bli ännu en klassisk fightnight alá Skellefteå AIK – HV 71.
Vi  har ju sett ett par sådana genom åren. Fråga bara Martin Thörnberg som med sitt knä regisserade för den första av dessa kvällar.

Gårkvällens smäll hördes och kändes över norra Norrland.
Martin Lundberg, Anton Lindholm, Alexander Urbom, Jere Karalahti, Martin Thörnberg och Ryan O’Byrne kan i afton orsaka en smäll som känns över hela hockey-Sverige.