Det är ett välkänt faktum att man kan använda statistik till att styrka nästan vad som helst. Jag skulle, exempelvis, utmåla följande trender:

Växjös powerplay är på uppåtgående.
Skellefteås boxplay är på nedåtgående.

Verkligheten ser förstås annorlunda ut. Växjö har visserligen lyckats sätta två puckar i numerärt överläge (powerplay-effektiviteten når nu hisnande 3.33%) och Skellefteå har visserligen halkat ned på fjärde plats över bästa boxplay i ligan, men när allt kommer omkring ikväll tror jag att Melker Karlsson & Co kommer att ha koll på Tomi Kallio, Brad Moran och allt vad de heter.

Men visst, det kan jag ju få komma att äta upp.

ooo

För jag har ju fel ibland.

För två veckor – inför de här fyra hemmamatcherna som vi nyligen har avverkat – lovade jag en uppföljning på publiksnittet. Då var den 4946 åskådare, det stod mindre sexiga lag som Rögle och Timrå på agendan och jag skrev att snittet knappast kryper över 5000 när oktober är slut.

Det gjorde den. Inte mycket – och det var nog inte utan hjälp av familjedagar och kampanjbiljetter – men ändå. 5051 är nu publiksnittet i Skellefteå Kraft Arena under 2012/2013.

ooo

Efter lördagens framemotsedda debuter för Ryan Vesce och Martin Sevc kan de nu kanske få skrida till verket i lite mer lugn och ro.

Framför allt Vesce behöver ju all matchträning han kan få. Jag ska inte fortsätta att prata om hur seg han såg ut mot Timrå – det hade sina orsaker (resa, första matchen för säsongen, förra säsongens skada) och förresten var han inte ensam i laget om det – utan jag tänkte att vi istället kunde kika på vad han kan göra när han är i form. Eller, kunde. Jag ska inte lova för mycket.

Det här är Ryan Vesce i Ryssland.

HV71 och Skellefteå AIK blir någon sorts hockeyns Barcelona och Real Madrid (jaja, inte riktigt) och skickar knappt en tredjedel av truppen som ska till Karjala Cup.

Skellefteås bidrag: Oscar Lindberg, Melker Karlsson och Niclas Burström.

När det gäller Oscar Lindberg kan ingen vara förvånad. Trodde hans genombrott skulle komma redan ifjol. Niclas Burström har ju också varit och nosat på landslaget. Men Melker Karlsson? Nej, det hade jag inte gissat för ett par månader sen.

Nu tror jag inte att Karlsson kommer att hålla uppe sin poängproduktion säsongen ut – men jag har gärna fel där – men det jag gillar med Melker är att han sällan har pekats ut som den största talangen i sin kull. Han är egentligen ganska komplett – minus storleken – men har alltid slagit sig fram med inställning och hårt jobb. När en sån spelare får dra på sig Tre Kronor-tröjan ger det hopp om att man inte måste kallas ”underbarn” för att kunna ta sig till högsta nivån.

ooo

Det blev ju klart i förrgår att Erik Andersson stannar säsongen ut, och jag tycker att det säger en del om ambitionsnivån i klubben. Jag har ingen aning om vad Erik Andersson kostar, men jag vet att det hade varit billigare kortsiktigt att sätta in en redan kontrakterad Fredrik Styrman – ingen dålig elitseriespelare men inte den som håller ihop en backbesättning – och hoppas att ihoplappningen håller någorlunda. Som förra året.

Men Lasse Johansson spenderar hellre några hundratusen till och skippar ”någorlunda”. Sånt visar att man menar allvar – och kan vara skillnaden mellan guld och silver.

Ni vet hur Bud Holloway stod som siste man på blå i onsdags, dribblade av tre man och låg bakom avgörandet?

Då tog han en risk som vann matchen åt Skellefteå. Idag tog han samma risk om och om igen, lyckades inte en enda gång – och jag vill inte säga att det var han som förlorade matchen åt Skellefteå, men om ni har sett Bud Holloway göra en mer misslyckad match, skicka bandet till mig.

Missförstå mig inte, jag tycker att Holloway är en av Skellefteås viktigaste spelare, men när han har tagit på sig det ansvaret måste kraven vara därefter också.

ooo

Jimmie Ericsson har inte varit lika dominant som tidigare år under hösten. Funderar på om han letar efter formen efter skadan, om han väntar på slutspelet eller om mina förväntningar är alldeles för högt ställda.

ooo

Jag förvarnade er ju om att Ryan Vesce skulle vara ringrostig, men nu var han någonstans mellan medioker och direkt dålig. Vad värre är: jag har så svårt att se hur det ska bli nåt med den storleken. Om han har ett blixtrande skott, eller ett bra spelsinne, eller en fantastisk teknik (jag har blivit lovad alla de här sakerna), så kan det förstås väga upp det, men… Det var definitivt inget vi såg idag.

Then again, han har inte spelat på flera månader och behöver tid att komma in i det. Hoppas att han kan motbevisa min skepsis.

Martin Sevc, däremot, tillhörde en av få godkända backar. Har en bättre känsla om den värvningen.

ooo

Erik Andersson kommer också undan med godkänt. Han är nu dessutom officiellt klar säsongen ut, och det känns som ett alldeles riktigt beslut.

ooo

Äras den som äras bör, Christian Söderström och Yared Hagos trivdes utmärkt idag.

ooo

Nästan fullsatt i hallen. Starkt, men hur många kommer tillbaka efter en sån här match…?

Ryan Vesce är nu på is i sin nya stad, Martin Sevc kommer ikväll, och Pierre-Edouard Bellemare tränar för fullt efter skadan.

Drömscenario: alla tre spelar imorgon.

Verkligheten: bara Sevc och Vesci lär göra det – den senare dessutom i mer måttliga mängder.

Jag har aldrig spelat hockey på hög nivå, men jag har pratat med många som gjort det, och om det är något de återkommer till så är det ”hockeykonditionen”, skillnaden mellan att sitta på en träningscykel eller delta i övningar och spela långa byten i matchtempo. Martin Sevc har fått värma upp i HC Plzen, men Ryan Vesci kommer direkt från träningshallen. Och kanske viktigast av allt: förra året spelade han bara 18 matcher på grund av långtidsskada.

Vi ska ha nog inte förvänta oss en formtoppad newyorkare imorgon.

ooo

När det gäller Bellemare är det nog klokt att undvika en för tidig comeback. Med all respekt för Bellemare: just nu är det förhållandevis gott ställt på forwardssidan.

ooo

Andreas Jämtin förstärker serieledaren HV71. Jag tillhör dem som anser att Jämtin ger ett mervärde till elitserien, livar upp och rör om i grytan, och dessutom är han inte alls en oäven hockeyspelare. En skicklig gris, helt enkelt.

Much ado about nothing, som man säger.

Matt Duchene har gjort 150 NHL-poäng och dundrat in i elitserien – kanske mer på grund av att han bröt igenom värvningsbarriären som resten av klubbarna satt upp än att han har varit särskilt bra inledningsvis – men NHL-poäng är ingen godtagbar valuta i Skellefteå. Här behöver man andra egenskaper om man ska ta med sig något hem: en hårdare vilja, ett tätare försvarsspel, en rappare offensiv.

Eller så behöver man bara vara Bud Holloway. Himmeljösses, så bra han är ibland.

ooo

Joakim Lindström är ju den klubbskickligaste spelaren i alla matcher alltid om inte Alexei Kovalev är med, och även om det blir lite väl svårt emellanåt så är det såna spelare som Skellefteå lever på. Kolla Holloways prestation till 2-2, kolla Jimmie Ericssons kroppsfint som fick ut Viktor Stålberg i två minuter, kolla samme Ericssons kyliga 4-2.

Man kommer långt på energi (Viktor Arvidsson gjorde en av sina bättre matcher), men när poängen ska delas ut är det de där individuella prestationerna som plockar hem dem.

ooo

Joacim Eriksson spelade upp sig i andra och tredje perioden, men nu måste Markus Svensson få nästa, eller hur?

ooo

Nu riktas alla ögon på lördag när Ryan Vesce och Martin Sevc ska in i laget. Finns en del att fundera på där. Mer om det senare.

ooo

Om man vill se bevis – oavsett hur godtyckligt den här parametern nu är – på att Skellefteå har gått från att vara till ett anonymt lag i norra Norrland till ett etablerat storlag kan man kolla på C More. Det här var tredje matchen i rad som de skickade upp kommentator och bisittare från Stockholm (vilket jag antar innebär någon sorts huvudmatch). Otänktbart för några år sen.

Häromdagen gick Johan Davidsson upp i ledning över flest assist i elitserien genom tiderna, och Aftonbladets Tomas Ros utnämnde honom i samband med det till ”elitseriens trevligaste spelare”.

Tänkte att det kunde vara intressant att göra en liknande granskning i Skellefteå AIK.

Skellefteå AIK är överlag en samling väluppfostrade pojkar, och det finns förstås en hel massa faktorer som gör att man uppfattar någon som trevlig. Om vi ska vara alldeles noga så borde nog listan heta ”spelare som i ytliga kontakter med media lyckas ge intrycket av att de inte långsamt plågas till döds av att vara där”. I journalisttermer: ”trevligast”.

Erik Andersson. Man kommer aldrig och stör Erik, är känslan. Det gör man säkert hela tiden. Välformulerad, smart kille.

Oscar Möller. Har den där pillemariska uppsynen hos en sjuåring i godisaffären som alltid gör en på gott humör. Och lagkamraterna också, tror jag. Nog så viktigt som hans spel på isen.

Anders Forsberg. Det var inför en kvartsfinal i Örnsköldsvik i våras som Peter Jihde berättade – förundrad! – om att han hade ringt upp tränarna kvällen innan, och medan Ulf Samuelsson körde på sina vanliga hockeytränare-som-tröttnat-på-journalister-klyschor så var Anders Forsberg en sån som frågar om hur det är och om det ska börja regna och vad man tycker att vi ska göra med Syrien. Typ.

Forsberg är inte bara en duktig tränare, han är också en person som man genuint hoppas att det går bra för.

Nästa inlägg: Skellefteås största praktsvin. Eller, hm. Vi får se.

Lördagsfacit:

Å ena sidan, noll poäng.

Å andra sidan, Martin Sevc.

På nåt sätt är de ju relaterade. Båda punkterna är ett resultat av ojämn backbesättning. I dag stod Johan Alm, Fredrik Styrman och till och med Tomas Skogs för hårresande misstag som ledde till en hemmaförlust, och det är precis det som Sevc ska in och rätta till.

Nu lär det bli, som jag var inne på igår, Erik Andersson som får åka hem. Synd, Andersson har efter en rostig start tillhört de fyra bästa backarna i nästan varje match. Han pratade om det själv efter matchen, att han kom hit för att få självförtroende och det har han fått.

ooo

I övrigt? Matchen var jämn och bra. Linköping fick igång Carl Söderberg och resten av hans kedja, och det kommer man långt på. Därtill var Joacim Eriksson mänsklig i kassen. Ett olycksfall i Skellefteå AIK:s arbete, inget mer.

ooo

Bud Holloway rycker i poängligan, nu fem poäng före resten. Poängsnittet är 1.40 och om han fortsätter som han har inlett landar han på 77 poäng – en fler än Håkan Loobs poängrekord. Men det är nog att hoppas på för mycket…

Martin Sevc är bara ett officiellt pressmeddelande ifrån att ingå i Skellefteå AIK:s backuppsättning och det ger oss ju en anledning att titta närmare på just den.

Tomas Skogs
Fredrik Lindgren
Niclas Burström
Fredrik Styrman
Johan Alm
Rasmus Edström
Erik Andersson

Anders Forsberg har rullat på de sju i majoriteten av matcherna under säsongsinledningen. Nu får han ett till namn att slänga in i leken – så vad gör han då?

Jag ser tre möjliga alternativ.

Alternativ 1: Han sätter sin svagaste back på bänken. Vem det nu är har väl alla en åsikt om, min är att det handlar om antingen Fredrik Styrman eller Rasmus Edström. Nu har båda dessa gjort en fullt godkänd inledning och det visar ju att Skellefteås försvarsspel har hållit hög klass i år.

Alternativ 2: Han spelar på åtta backar och fyra fulla femmor. Intressant, men osannolikt.

Alternativ 3: Han skickar hem Erik Andersson. Det är det bekvämaste och billigaste alternativet: kontraktet går ut och han åker tillbaka som planerat.

ooo

Nisse Burström delar ledningen med Mattias Weinhandl i kolumnen ”matchwinning goals”. Håller det säsongen ut…?

Vi pratar om och gläds åt en jämn elitserie – med all rätt – men ibland måste vi ju erkänna att det skiljer en del mellan topp och botten. Det var inte så mycket att Skellefteå AIK gjorde mål på allt under de där åtta minuterna i andra perioden, det var mer att vi hade kunnat spela om den här matchen hundra gånger till och jag tror att Rögle hade vunnit max tre. Man kan inte släppa till så många skott och chanser häruppe utan att få betala för det.

ooo

Om man ska plocka fram namn så kan man ju hålla på hela natten, men jag vill plussa för Viktor Arvidssons och Petter Emanuelssons samarbete. Emanuelsson har fått ett lyft av så mycket istid och jag hoppas att det inte är deras minuter som ryker när Pi-Ed Bellemare och Ryan Vesce ska in i laget. Mer om det senare.

ooo

Rögle fick iväg några skott i sista perioden och därmed fick Markus Svensson kämpa lite för sin första nolla också. Jag frågade Anders Forsberg om han ska byta målvakt nu – han brukar göra det efter en bra match – men han skrockade bara ett ”vi får se”.

ooo

Inga SAIK-utvisningar i de två första perioderna, såg ni det? Det blir lite lättare när man är steget före motståndaren.

ooo

Juhamatti Aaltonen är ett spännande nyförvärv för skåningarna, men ikväll såg han vansinnigt vilsen ut. Blandade kvalitetaktioner med obegripliga misstag. Lär bli en bra förstärkning när han får matchträning.

ooo

VM-kval i Berlin i förrgår, elitseriegrundserie i Skellefteå i dag. Man måste nog ha en genuin kärlek till sport eller ett läskigt professionellt förhållningssätt till jobbet att kunna göra den resan. Lasse Granqvist verkar lyckligtvis ha både och.

Säsongen 2004/2005 spelade Skellefteå AIK i Superallsvenskan efter jul och hade – över de sju hemmamatcherna – ett publiksnitt på 4155 åskådare. Det här var alltså i den gamla hockeyladan med plaststolar och analoga resultattavlor (ungefär) och lagen som kom på besök hette Bofors och Oskarshamn.

Nu är det 2012 och Skellefteå är en av favoriterna till SM-guldet. Och publiksnittet? 4946 åskådare, nia i elitserien.

Det är uppenbart att korrelationen mellan ishockeyns kvalitet och antalet besökare är betydligt mycket svagare än det borde vara – att ta sig från toppen av allsvenskan till toppen av elitserien förtjänar mer än knappt 800 personer till – men det kan ju bero på att Skellefteå hade ett av de bästa snittet i allsvenskan. Samtidigt pekar det på att kärnbesökarna – de som har årskort oavsett om affischnamnet heter Fredrik Bergqvist eller Niko Dimitrakos – utgör en stor majoritet av de som betalar in sig på matcherna.

Hur man ska locka resten är en fråga för marknadsavdelningen – Norran har en artikel idag på temat. Nu väntar fyra raka hemmamatcher (nån som har den blekaste aning om hur det kan ha blivit så?!) och det ska bli spännande att se hur snittet ser ut efter det.

Jag tror inte att det kryper över 5000 – tyvärr.