Oskar Sundqvist har haft en fantastisk utveckling de senaste två åren och under den gångna hösten så var han bara timmar ifrån att få göra NHL-debut med Pittsburgh Penguins, men i sista stund så valde NHL-laget att skicka hem honom till Sverige så att han kunde fortsätta sin utveckling här. Med sig från USA så fick han en hel del erfarenhet men även några personliga mål. Ett av de målen var att Oskar under säsongen skulle få prova på internationellt spel med landslaget, ett mål som nåddes när han för några dagar sen fick dra på sig Tre Kronor tröjan. Tyvärr så slutade debuten med en otäck ansikts-skada, en skada som nu håller Oskar utanför laget tills vidare.
Efter gårdagens match mot Brynäs så träffade bloggen Oskar i gångarna utanför omklädningsrummet och så här sa han:
Först och främst Oskar, hur mår du?
– Nä men jag mår bra. Så att det är väl helt okej ändå skulle jag säga.
Har du fått veta om det är något brutet eller en hjärnskakning?
– Nä, jag tror Karin vet mer om det och jag har inte riktigt hunnit prata med henne om det. Men hon har alla dom där svaren så jag kan inte säga mer om det.
Debuten mot Finland i Västerås blev ju lite märklig med is-problem. Hur var det som spelare att vara med om det?
– Det är klart, man måste ju försöka hålla motivationen uppe när man får vänta så där länge och ändå vara beredd på match. Så att, det tar väl ändå på krafterna att vänta. Det tar på skallen speciellt. Det är väl ändå en erfarenhet även om det var tråkigt att vi inte kunde spela klart matchen. Speciellt för publiken som hade betalat och säkert många som rest långt för att se matchen.
Men Söndags-matchen kunde ju spelas utan problem och där hann du med att få ett assist också, hur var det att spela den matchen?
– Det kändes bra, det var riktigt roligt. Även om det var lite pirrigt sådär innan match så var det kul att spela. Det vart ju trots allt debuten i slutändan, många skickliga spelare och kul att träffa nytt folk och lära känna dom. Så det var en bra erfarenhet att få.
Någon spelare som du blev imponerad över när du nu spelade på samma lag som den?
– Oj.. Öhh. Jadu, jag får väl säga Sörensen ändå tycker jag. Jäkligt kvick och skicklig. Han var rolig att få spela med och det var kul att verkligen få se hans fart från nära håll. Men han var bland dem som imponerade mest på mig.
Och så fick du möta Pesonen, hur var det?
– Det var kul, det var ju lite nytt sådär. Vi gav varandra lite blickar på isen haha. Men det är ju en jättebra spelare som är väldigt skicklig.
Bad Oskar om en bild på skadan och fick denna ”selfie” där man klart och tydligt ser att han hade väldig tur i oturen, några centimetrar till och klubban hade träffat ögat…
