Det tog nästan sex hela perioder, två matcher, för superstjärnan Janne Pesonen att presentera sig i årets SM-slutspel. I ärlighetens namn så har finländaren varit lika osynlig som Kevin Bacon i Hollow man, men att ”SuperJanne” skulle gå igenom ett helt slutspel utan att visa sin klass förstod man, att han på något sätt skulle stå i rampljuset var helt väntat. Men på vilket sätt han klev in i handlingarna, ett stenhårt skott som Starkbaum nog aldrig hann se kryssade sig in i, just det, krysset.
Det var på tiden, Pesonen!
Se oli aikakin, Pesonen!
*********************************************************************
Skellefteå gör en riktigt bra tredje period ikväll, men med bättre effektivitet från Brynäs så hade Gävle-laget kunnat avgjort matchen efter 40 minuter, för från matchminut tio till andra periodpausen så var man det klart bättre laget och spelade långa stunder ut Skellefteå som hade ovanligt svårt att spela sig ur den egna zonen. Anförda av tvillingarna Westerholm, som på en säsong gått från halvdana medelmåttor till att hålla riktigt hög klass, så såg Skellefteå långa stunder ut som det lag som hamnade på tionde plats i tabellen. Men någonstans i den Brynäs-dominansen så skymtade man ändå det som gör Skellefteå till ett topplag och en SM-guld kandidat, målvaktsspelet håller definitivt högsta klass men det som framförallt imponerar är hur man hittar vägar till vinster även när spelet inte klickar. Och det måste vara så väldigt frustrerande för Brynäs att göra en sån här bra match, kanske deras bästa i år (?), och ändå förlora. Nu måste man vinna två matcher i Skellefteå Kraft Arena, eller fyra av de fem matcher som återstår om man ska se det på det sättet.
*********************************************************************
Bäst i Skellefteå ikväll, var nog återigen Andrew Calof. Som först ger laget en drömöppning av matchen med ett mål som kanske såg rätt lätt ut, men att hitta luckan vid första kryss sådär osar klass så att brandvarnaren nästan börjar med sitt jobba j*vla ljud. Men det är inte målen eller poängen som han gjort såhär långt som imponerar störst. Nej, det är hur han har blivit betydligt mer delaktig i spelet, och hur stark han är med puck och på så sätt ger sina medspelare tid att hitta fria ytor. Det var just hans styrka med puck som föranledde Pesonens avgörande 2-3 mål då Calof höll pucken i tio sekunder och väntade in sina medspelare. Tillsammans med kanadicken så var Anton Lindholm snuskigt bra. När Brynäs pressade som hårdast så var det han, av alla, som klev fram och satte in tacklingar, bröt passningar och fredade sin egna målbur. För att vara en kille född -94 så är det otroligt imponerande. Det ser ut som att han spelat slutspelsmatcher varje vår sedan Sverige knep bronset i fotbolls-vm i Rose Bowl, Pasadena.
*********************************************************************
De tre var bäst ikväll:
*** Andrew Calof Återigen en riktigt bra insats, och i rampljuset vid två avgörande ögonblick. Först med sitt otroligt högklassiga 0-1 mål och sedan med sin individuella prestation som låg bakom Pesonens 2-3 mål. Calof har nu fem poäng på två matcher och håller på att utvecklas till en riktigt slutspelskung.
** Anton Lindholm Martin Sevc får ursäkta. Sheriffen från Varuträsk är just nu lagets klippa i de bakre leden och den spelaren som ger laget energi i varje byte.
* Markus Svensson Ännu en mästerlig insats från Svensson som fortsätter att visa att han i slutspelet kliver upp och är Sveriges kanske bästa målvakt.
**********************************************************************
Sören Persson, som sedan tidigare känt verkar ha ett väldigt ont öga gentemot Skellefteå, stod ikväll för ännu en insats som kan ifrågasättas. Börjar med att plocka ut Skellefteå i parti och minut, nu var dock tre utvisningar solklara bör sägas. Men två utvisningar var så löjliga att det inte finns och väcker konspirationsteoretikerna i foliehattar ännu mer.
Satt under matchen och funderade på om Persson befann sig i Skellefteå under kryptosporidium-perioden, och för att det är därför han kastar tillbaka massa skit på Skellefteå. Nu kanske jag är lite hård, och ursäktar mig för det, men finns ingen domare som står så mycket i centrum som honom i Skellefteås matcher.
***********************************************************************
Anton Rödin är en väldigt skicklig ishockeyspelare och har alla verktyg för att lyckas i sin karriär. Men det är svårt att inte se dåliga likheter mellan honom och Calle Järnkrok.
* Brynäs IF som moderklubb, duhhhh. Mr. Obvious.
* Älskar att ge tjuvsmällar, gärna under bältet, och gärna när motståndare är påväg bort från situationen.
* Kan inte ta en smäll. Lex Pontus Petterström situationen. En normal reaktion vid ett sådant påhopp från Petterström vore att ta sig för den träffade regionen. Istället så väljer Rödin att lägga all fokus på domaren och förföljer honom och skriker. Det är absolut inte snyggt av Petterström, men Rödin måste inse att om man ger så måste man kunna ta också. Inte pungsmällar, för det är inte snyggt. Men även vid massvis av andra situationer så filmar Rödin eller skriker ut mot domaren för att få med sig något.
* Är dom inte lite lika varandra utseendemässigt också eller är det bara min mind som busar med mig?
