Bra insats i Slovakien gav tre poäng.

Nitra HK – Skellefteå AIK 2-4 (0-0, 2-3, 0-1)
Skott på mål:
27-44
Utvisningsminuter:
Nitra 3×2, Skellefteå 5×2.

0-1 Erik Forssell EQ (Pontus Petterström, Niclas Burström)
0-2 Tim Heed PP1 (Jimmie Ericsson)
1-3 Marcus Pettersson EQ (Janne Pesonen, Adam Pettersson)
2-4 Janne Pesonen PP1 (Patrik Zackrisson, Tim Heed)

**************************************************************************************************

I en dimmig Nitra Arená, inför en kokande hemmapublik, så stal Skellefteå AIK showen och relativt enkelt så kunde storfavoriterna att ta hem hela turneringen lämna isen med tre poäng. Med en betydligt bättre skärpa jämfört med de tre träningsmatcherna som man spelat, och ett sylvasst numerärt överläge där den nykomponerade förstaformationen imponerade så blev det egentligen aldrig spännande.

Hemmalaget Nitra kom dock ut starkt och öppnade matchen bättre än Skellefteå, men ju längre den första perioden led desto mer så vände det över till de svartgulas fördel och de två följande perioderna handlade helt och hållet om fyra väl fungerande Skellefteå-formationer mot ett tappert kämpande hemmaförsvar. Slovakerna visade stundtals upp fina intentioner, men överlag så var man några storlekar för små och när Skellefteå ökade tempot så hade man oerhört svårt att hänga med, och då tvingades man att ta till oschyssta medel som renderade i utvisningar. Något som visade sig bli ödesdigert då Skellefteås, på papperet magiska, första power play formation (som ni kan läsa mer om längre ned i inlägget) bjöd på vackra kombinationer och två mål som gav oss tittare lördagsgodis en dag i förväg.

Vilka utmärkte sig då i Skellefteå? Listan kan göras lång, men för att göra det enkelt så väljer jag att lyfta laget i allmännhet, där ingen föll ur ramen och samtliga hade höjt sig två-tre klasser i jämförelse med de tre ytterst tveksamma träningsmatcherna.
Jag väljer dock att lyfta fram en trio som imponerade lite extra på mig, där nyförvärvet Terry Broadhurst är kanske den som hamnar längst upp i den listan. Jänkaren har imponerat under hela försäsongen och har från flera håll hyllats, ikväll visade han varför. Med en härlig fart under rören, en speluppfattning som är klart bättre än vad jag hade förväntat mig och med en fysisk styrka där han gång på gång höll bort sin motspelare samtidigt som han behöll puckkontroll, så verkar Lasse ha hittat ännu en sån där typisk succévärvning som få har samma egenskap att göra som den klurige mannen från Piteå.
Utöver nyförvärvet från Chicago så imponerade även John Norman och Pär Lindholm på mig, där den sistnämnde verkar ha ett betydligt bättre driv i skridskoåkningen i år då han gång på gång flög fram över isen och skapade chanser helt på egen hand

Avslutningsvis så måste jag även få lyfta Skellefteås Power play, som ikväll visade att man i vinter kommer att bli hur farliga som helst i den spelformen. För här har Wallson verkligen fått alla de verktyg som krävs för att skapa två riktigt högklassiga formationer. Allra främst den första av dessa, som man byggt på följande vis:

Tim Heed, som point på blå där han kommer att använda sitt tunga och välriktade skott på samma sätt som ifjol. Skillnaden är att Jimmie Ericssons ladugårdsvägg till bakparti kommer att vara varje motståndarmålvakt i näsan i vinter, vilket kommer göra att Heeds skott blir ett ännu vassare vapen än ifjol.
Patrik Zackrisson, som en av spelfördelarna placerade högt uppe vid en av tekningscirklarna. Ikväll så visade han att med sitt spelsinne så kommer det att bjudas på många öppnande passningar till Pesonen/Heed/Holmström.
Axel Holmström, som den andra spelfördelaren placerade högt uppe på motsatt tekningscirkel där han kommer att hamna i samma roll som under slutspelet ifjol. Och vi vet ju alla hur det gick.
Janne Pesonen, har en liten fri roll. Men kommer att ösa in poäng även i vinter då han kommer att serveras mackor av sina medspelare. Är ett ständigt hot, och när han får pucken i kontroll så hittar han oftast luckorna bakom målvakten oavsett vart på isen han själv är placerad.
Jimmie Ericsson, som nog saknar överman i Europa gällande den position som han är så nischad i. Kapten Ericsson kommer kanske inte att hamna i poängprotokollet lika ofta som de övriga i denna formation, men kommer ändå att vara minst lika bidragande till målen då hans täckning framför mål är första klassig.

**************************************************************************************************

Och by the way, vill ni fortfarande hellre se Skellefteå möta Modo i en avslagen träningsmatch? Kvällens match är för mig ett bevis på varför CHL är oerhört underskattat och ett fantastiskt härligt avbrott från de gråa träningsmatcherna.

 

1 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *