Skellefteå AIK – Örebro HK 3-4 (0-2, 3-1, 0-1)
0-1 (10.54) EQ Joel Mustonen
0-2 (19.38) EQ Johan Wiklander (Bobbo Petersson)
1-2 (20.36) EQ John Norman (Jimmie Ericsson, Erik Forssell)
1-3 (21.42) EQ Martin Johansson (Daniel Viksten)
2-3 (36.55) EQ Erik Forssell (Pontus Petterström)
3-3 (39.13) EQ Jimmie Ericsson (Janne Pesonen, Patrik Zackrisson)
3-4 (40.53) EQ Joel Mustonen (Martin Johansson, Daniel Viksten)
Skott på mål: 25-18 (9-8, 10-6, 6-4)
Utvisningsminuter: 2-4 (0-2, 2-0, 0-2)
Matchens tre stjärnor:
*** John Norman – Fortsätter att hålla hög klass. Skapar helt på egen hand och ikväll fick han visa upp sig inför ögonen på Peter Popovic. Tre Kronor nästa?
** Pontus Petterström – Var den som låg bakom lagets starka avslutning på andra perioden då han först dödade ett box play, och sedan låg bakom både 2-3 och 3-3.
* Terry Broadhurst – Pär Lindholm tyckte efter matchen att Terry var en av dom som försökte visa vägen för Skellefteå, och jag kan bara hålla med. Även om det blandades och gavs i passningspelet, var Terry ändå en av få som verkligen visade vilja ute på isen. När han snart kommit in fullt i Skellefteås sätt att spela, och den svenska ishockeyn, tror jag att detta kan bli en sevärdhet.
———————————————————————————————————-
”Upp som en sol ner som en pannkaka”.
Ett klassiskt ordspråk som används flitigt inom idrottens värld, och fler än så kan användas efter kvällens match.
”Släkten är värst”
”Motivation slår klass”
Skellefteå kom till dagens match med två imponerande segrar färskt i minnet, där spelet imponerade mer än segrarna i sig, och framgångsvågen skulle bara skölja över Örebro. Gästerna visade sig dock vara allt för inspirerade och förberedda på den svartgula vågen, utan problem skakade de av sig all respekt för Skellefteå som bör hålla högre klass. Ikväll var det svarta och gula laget, väldigt färglöst. Från första nedsläpp gick det att se hur kvällen skulle te sig då avsaknaden av tre viktiga i:n – intensitet, intresse och inställning – var påtaglig.
Egentligen så kändes aldrig Skellefteå riktigt nära segern, trots att man hade 3-3 inför sista. Kvällen tillhörde Örebro och det går inte ens att diskutera de tre poäng som följde dem hem i flyget.
”Upp som en sol ner som en pannkaka” – För mig är det märkligt och väldigt svårt att förstå hur två insatser likt de mot Luleå kan följas upp av en sådan blek som idag mot Örebro. Det är bara fyra dagar sedan man visade upp ett spel värdigt ett mästarlag och odiskutabelt skickade Luleå in i djupa tankar. Jag köper att man har dåliga dagar, det har vi alla. Men även på den sämsta dagen bör åtminstone hängivelsen och inställningen finnas där, det ska inte behöva vara så att bara vissa dyker upp och gör sitt jobb. Skellefteås säsongsinledning har varit ned – ned – upp – upp – ned, vi har fått se hur snuskigt bra de kan vara och vi har fått se hur uddlöst de kan vara. Snart måste kontinuiteten komma.
”Släkten är värst” – Joel Mustonen och Mikko Lehtonen, två av isens främsta aktörer ikväll. Den förstnämnda odiskutabelt, den andre kan diskuteras men likväl stod han för en stabil insats. Den 20 oktober 2011 sköt Mustonen två mål för Skellefteå AIK mot Modo, fyra år senare var det återigen dags att skjuta två mål i ”hemma-arenan”. Och vilka mål sen. Finländaren har en talang som bara väntar på att få blomma ut till sitt fulla potential – något jag tror händer i år. Avsluten håller absolut högsta klass och med rätt omgivning kan Mustonen bli en sevärdhet. Mikko å sin sida såg även han bra ut ikväll, betydligt bättre än under hela sejouren i Skellefteå ifjol.
”Motivation slår klass” – Örebros insats skall inte förringas, de imponerade ikväll och gjorde vad få lag klarar av. Att inte stirra sig blinda på Skellefteås skicklighet och av rädsla inte spela sitt spel. Örebro spelade sitt spel – och det gav dem tre poäng ikväll. Men en vanlig dag på jobbet så vinner Skellefteå 9 gånger av 10 på sin hemmaplan, mot Örebro. Västerbottningarna har ett betydligt stabilare och genuinare lag och förfogar över bättre både offensiv såväl som defensiv arsenal.
Kvällens frågetecken sätter jag på Tim Heed, Axel Holmström Andrew Calof, Niclas Burström och Hans Wallson.
Tim Heed och Niclas Burström kan bägge bättre än vad de presterade ikväll, såg stundtals nonchalanta ut och de enkla passen som de vanligtvis sätter med en kirurgs precision spreds ikväll över hela isen. Ofta renderade detta i farliga lägen för gästerna och två av målen kommer till av just detta slarv.
Axel Holmström och Andrew Calof fortsätter att ha troll i poängproduktionen, men för dem vore det smicker att bara skriva om det problemet. Vore det bara poängen som saknades skulle inte orosmolnen bli så stora, det är än mer oroande hur det faktiskt ser ut när de är på isen. Noggrannheten i avsluten är snudd på obefintlig, bägge har haft flera lägen att sätta viktiga mål i viktiga lägen – men gått bom. Och med de roller spelarna har så måste åtminstone två av fem sitta. Tempot i allt som händer är också lågt. Till deras glädje finns det dock fortfarande mycket att hämta, många vet deras styrkor som hockeyspelare och hur bra de är när de är sina rätta jag. Det vet dom själva också, det gäller bara att tro på det och finslipa de små detaljerna som just nu står mellan bom och boom.
Hans Wallson gillar jag inte att kritisera – finns det någon mer kunnig ishockeytränare i Sverige vill jag det veta. Att Kiruna-sonen vet hur ett lag ska byggas, coachas och matchas råder det inga tvivel om. Men även solen har sina fläckar, och att peta Pesonen från första formationen i numerärt överläge är för mig väldigt svårt att förstå.
Finländaren har öppnat säsongen på ett mer anonymt sätt jämfört med det icke-anonyma intåget i SHL ifjol. Men finns det någonstans Pesonens egenskaper kommer till sin rätta, och någonstans de ska utnyttjas så är det i just PP. Tillsammans med Heed och Ericsson är trion den viktigaste kärnan i den så viktiga spelformen, att splittra på dem känns minst sagt märkligt och jag har svårt att köpa denna lösning.
———————————————————————————————————-
– Det är inte många lag som stjäl poäng här uppe, men vi pratade igenom deras sätt att spela och genomförde våran gameplan på ett perfekt sätt.
Mikko Lehtonen
– De (Skellefteå AIK) spelar alltid ett bra lagspel, de har en väldigt bra taktik som de följer. Men man kan läsa dem rätt bra för de gör ofta samma saker, som visserligen funkar oftast, men de är ändå rätt lätta att läsa och när man lyckas så är mycket vunnet.
Lehtonen igen.
– Det var Modo hemma, i oktober 2011 tror jag. Och det var sjukt kul att det gick såhär ikväll också, har sett framemot att möta Skellefteå länge för jag känner mig hemma här och jag var ovanligt nervös inför matchen.
Joel Mustonen om senast han gjorde två mål i Skellefteå Kraft Arena, och kvällens två mål.
– Jag tycker att vi spelar taktiskt jättebra idag och höll Skellefteå ute på sidorna. Vi lyckades styra upp vårat spel och i sista perioden var vi stabila, Skellefteå brukar ju oftast hitta vägar att vinna i tighta matcher men jag är lycklig att vi ikväll var dom som gick segrande.
Mustonen igen.
– Vi förlorar helt på eget grepp ikväll, vi har alldeles för lågt pucktempo men vi har ju ändå 3-3 och målen de gör kommer från våra misstag så det är väldigt surt. Sett över 60 minuter är de dock bättre än oss.
Wallson
– Såna här förluster kommer varje säsong och jag är glad för vår grupp att den kom såhär tidigt, det blir en bra läropeng för oss.
Wallson igen.
– Ett härligt test för oss på bortaplan, vi åker dit för att vinna matchen för så här vill vi verkligen inte uppträda. Det vi presterade ikväll är vi inte nöjda med, jag kan lova att vi ska upp från det här.
Wallson om lördagens tuffa bortamöte i Göteborg.
– Jag gillar vad jag ser av Norman, han är en bra skridskoåkare som tar för sig, och tar sig in i bra områden. Han ser intressant ut för oss.
Peter Popovic om John Norman
– ”Nisse” har ju varit med oss förr, samma med Urbom. Sen är det ju Tim också.
Popovic om vilka Skellefteå-backar som är av intresse.
– Det är ingenting jag tänker på alls, klart det vore roligt att spela i Tre Kronor men jag försöker bara att tänka på hur jag kan hjälpa vårat lag att vinna matcher, där ligger mitt fokus.
John Norman om landslagsintresset.
———————————————————————————————————-
Övriga resultat
Luleå HF – Karlskrona HK 4-2
En förlust här och det hade på allvar börjat talas om kris i Norrbotten. Nu vann man, men 4-2 mot nykomlingarna Karlskrona är långt ifrån imponerande – som bara var ett mål från poäng med två minuter kvar att spela. De tre poängen ger dock lite andrum för Fagervall, som stärkta av dessa poäng kanske kan lyfta.
