Årets upplaga minst lika stark som superlaget från 2013/2014 – lagdel för lagdel

Snart sätter jag mig i bilen som tar mig och min dator 13 mil norrut där slutspelets första omgång väntar och känslan? Ja den är helt underbar.
Sedan omgång ett har vi väntat på det här – tiden när en hel säsong kan avgöras med en enda felpassning i egen zon eller ett skott som går ett par millimeter för högt och prickar ribban.
Tiden när nya hjältar och syndabockar föds – när uträknade lag kan göra det omöjliga och skicka favorit-tippade lag till en alldeles för tidig dejt med golfbagen.
För mig blir det andra året som jag jobbar med SHL i ett slutspel och känslan är att årets upplaga, årets åtta kombatanter, alla håller högre klasser än de lag som i fjol gjorde upp. De är bättre rustade, har större stjärnor och håller högre nivåer.
Vilket slutspel vi har att vänta och att nu börja gå till jobbet varannan dag känns inte ens nästan ansträngande eller omotiverande.
Det här är vad hockey handlar om och vad vi med idrotten i blodet lever för.
Låt det börja!

*******************************************************************

Jag har tagit mig den stora friheten att jämföra årets Skellefteå AIK med de senaste två årens för att se hur laget står sig mot den upplaga som i fjol förlorade i finalen samt laget anno 2013/2014 som vann allt i överlägsen stil.
Laguppställningarna må vara något olika då Skellefteå AIK som bekant gillar att kasta runt men det är i stora drag de kedjor och backpar laget rullat på.
Sammanfattning och utvärdering hittar ni längst ned i inlägget.

– Förstakedjan
2015/2016: Janne Pesonen – Patrik Zackrisson – Martin Lundberg. [5+.]
2014/2015: Janne Pesonen – Patrik Zackrisson – Andrew Calof. [4+].
2013/2014: Joakim Lindström – Melker Karlsson – Oscar Möller. [5+]
Kommentar: Förstakedjan i år och för två år sedan får högsta betyg då jag tycker att Patrik Zackrisson i år är en bättre spelare kontra i fjol och att Martin Lundberg kompletterar förstakedjan bättre än vad Andrew Calof gjorde. Har också en känsla av att super-Janne kommer leverera ännu mer i år. KLM-kedjan får också högsta betyg då det kan vara den främsta kedjan i ett SM-slutspel någonsin. Motivering känns faktiskt överflödig.
– Andrakedjan
2015/2016: Mattias Ritola – Erik Forssell – Jimmie Ericsson. [4+]
2014/2015: Kirill Kabanov – Erik Forssell – John Norman. [3+]
2013/2014: Bud Holloway – Pierre-Eduard Bellemare – Viktor Arvidsson. [5+]
Kommentar: Kedjan från SM-guldet för två år sedan är den klart starkasta av dessa tre men hotas faktiskt av årets dito – det enda som saknas där är farten och risken finns att det kan ställa till det för kedjan. Men som vi alla vet är Jimmie Ericsson en slutspelskung ut i fingertopparna och står han för ett lika bra slutspel som sina tidigare kan fyran bli till en femma.
– Tredjekedjan
2015/2016: Andrew Calof – Pär Lindholm – John Norman. [5+]
2014/2015: Martin Lundberg – Pär Lindholm – Oskar Sundqvist. [3+]
2013/2014: Oskar Sundqvist – Erik Forssell – Jimmie Ericsson. [4+]
Kommentar: Kan inte riktigt säga varför men blotta åsynen av Skellefteås tredjekedja i år väcker en känsla av succé. Här finns egentligen alla verktyg för en ny klassisk slutspelskedja i Skellefteå AIK och KLM-kedjan kan få sig en utmanare i, ja låt oss kalla den något liknande typ, PAJ-kedjan. Här finns farten under alla tre spelares rör, finessen hos alla tre och ett sparkapital hos Pär Lindholm som inte riktigt fått alla bitar att stämma under säsongen. Lagets två främsta poängplockare efter Patrik Zackrisson i samma kedja. Ja här kan det gå undan.
– Fjärdekedjan
2015/2016: Adam Pettersson – Axel Holmström – Pontus Petterström. [3+]
2014/2015: Daniel Widing- Axel Holmström – Adam Pettersson. [2+]
2013/2014: Martin Lundberg – John Norman – Adam Pettersson. [3+].
Kommentar: Adam Pettersson är den gemensamma faktorn i samtliga tre upplagor och under året har han visat att han är en bättre hockeyspelare än förut. Målskyttet det stora problemet men en fjärdekedja har inte i uppgift att producera.
Axel Holmström började i fjärde även i fjol men klev sedan upp i hierarkin efter ett sällan skådat starkt slutspel, har under årets säsong inte kunnat matcha den framgången och stundtals sett loj ut. Kanske kommer uppväxlingen nu likt i fjol?
– Första backpar
2015/2016: Niclas Burström – Tim Heed. [5+]
2014/2015: Tim Heed – Martin Sevc. [4+]
2013/2014: Niclas Burström – Fredrik Lindgren. [3+]
Kommentar: Årets backpar är i mitt tycke det främsta laget haft sedan guldet för två år sedan. Niclas Burström gör sin livs säsong och är seriens kanske bästa back. Kompletteras väl av Tim Heed som är otroligt stabil. I fjol gick inte Martin Sevc att känna igen och därför delas endast en fyra ut.
– Andra backpar
2015/2016: Sebastian Aho – Anton Lindholm. [4+]
2014/2015: Niclas Burström – Fredrik Lindgren. [3+]
2013/2014: Sebastian Aho – Johan Alm. [4+]
Kommentar: Anton Lindholm blir lagets kanske viktigaste back i årets slutspel och med sin oömma spelstil en drömspelare för Hans Wallson & co att slänga ut när spelet tuffar till sig. Jag har aldrig riktigt gillat Niclas Burström och Fredrik Lindgren ihop då jag inte anser att de matchar varandras spelstilar och nästan hämmar varandra.
– Tredje backar
2015/2016: Fredrik Lindgren – Alexander Urbom. [3+]
2014/2015: Sebastian Aho – Anton Lindholm. [4+]
2013/2014: Jonas Frögren – Anton  Lindholm. [3+]
Kommentar: Alexander Urbom har inte imponerat stort under säsongen men ändå fått oförtjänt mycket skit. Är en back som kommer att bli essentiell i slutspelet och har en spelstil som stöpt för dessa matcher.
– Målvakt
2015/2016: Markus Svensson. [5+]2014/2015: Markus Svensson. [5+]
2013/2014: Markus Svensson. [4+]

Sammanställning:
2015/2016: 17 plus.
2014/2015: 12 plus.
2013/2014: 17 plus.

När jag sammanställer detta och märker att årets upplaga får lika mycket plus som det gyllene laget från 2013/2014 förstod jag direkt att vissa av er kommer att ifrågasätta detta. ”Hur kan du jämföra årets med drömlaget från två år sedan?”.
Till att börja med är spelare som Martin Lundberg, Adam Pettersson, Niclas Burström, Anton Lindholm, Sebastian Aho men kanske framförallt John Norman bättre hockeyspelare nu än då och det är en av anledningarna till att jag rankar lagen lika högt.
Men om vi skulle jämföra spelare för spelare skulle nog laget för två år sedan klassas högre men kollar vi igenom formation för formation, kedja och backpar för sig, är bredden i år minst lika påtaglig och skarp som då.
Patrik Zackrisson är en bättre förstacenter än vad Melker Karlsson var och Janne Pesonen/Mattias Ritola kan jämföras med Oscar Möller/Bud Holloway.
Givetvis går ingen att jämföra med Joakim Lindström som står i en klass för sig själv.

Backsidan i år är klart starkare jämfört med de senaste två årens ditos – den för två år sedan kanske till och med är den svagaste laget haft under de senaste tre, kanske fyra, åren. Lägg där till att Markus Svensson är bättre än någonsin så börjar ni kanske köpa jämförelsen med superlaget från 2013/2014.