Det finns många olika varianter av adventsljusstakar. De klassiska röda och kopparfärgade har fått konkurrens av moderna varianter och ljusen behöver inte längre stå i rad. Något som kommit mer och mer de senaste åren är siffrorna 1–4 i olika utformning att knyta eller sticka fast i stora blockljus. Min egen adventsljusstake dekorerar jag med mossa, kanelstänger, torkade apelsinskivor och lite bling. Som alltid gäller det att ha koll på ljusen och komma ihåg att släcka dem i tid.
En gammal svensk tradition
Dagens adventsfirande är en företeelse som växt fram under 1900-talet. Ordet advent är en förkortning av latinets adventus Domini – Herrens ankomst. Kyrkoåret börjar första söndagen i advent och den dagen har från 1920-talet blivit en av årets stora kyrkogångsdagar.
Den svenska adventsljusstakens historia börjar på 1870-talet med en adventsgran på Ersta diakonissanstalt i Stockholm. Förebilden hade hämtats från Kaiserwerths diakonissanstalt utanför Düsseldorf i Tyskland. I adventsgranen tändes sju ljus, ett för varje veckodag, under fyra söndagar. Sju barn fick gå fram och tända varsitt ljus och läsa ett bibelspråk.
På 1920 till 1930-talet konkurrerades adventsgranen ut av 
adventsljusstaken och adventskransen, en rund ljusstake klädd med lingonris, lummer eller annat grönt. Dessa ljusstakar hade fyra ljus.
Det finns en annan svensk adventsstake som är betydligt mindre brandfarlig. Den elektriska adventsstaken tillverkades för första gången 1937 och anknyter till en gammal svensk tradition att låta ljus brinna i fönstren för att lysa upp julottebesökarnas väg till kyrkan.
Källa: Nordiska museet
