månadsarkiv: december 2012

John Jonsson lämnar ”Thoren”

av


John Jonsson i Thorengruppentröjan.
Foto: Michael Lundström

Hudiksvalls-sonen John Jonsson lämnar Team Thorengruppen nio omgångar in i serien.  Enligt honom själv är det brist på speltid som ligger bakom beslutet.

– Det blev kanske inte riktigt som jag tänkt när jag kom till laget. Jag visste att det skulle vara otroligt hård konkurrens med tanke på att jag har Mats Jonsson och Carlbom på min kant, och förstod att det skulle bli en plats i tredjekedjan som gällde. Däremot trodde jag att vi skulle spela mer på tre kedjor, för då har jag ju fått spela. Nu har det ofta blivit så att vi tidigt gått ner på två kedjor och då får jag sitta på bänken, säger han och fortsätter.

– Samtidigt vill jag inte kritisera coach. Laget har gått bra men jag känner att jag kört fast. Det är inte så kul längre.

Han menar att det nu är viktigt att hitta tillbaka till glädjen att spela innebandy.

– Nu vill jag hitta glädjen till innebandyn. Det är svårt motivera sig till match då man vet att man bara kommer få göra tio byten. Nu är det viktiga att ha kul på planen igen.

Han vill påpeka att han trivts bra i klubben.

– Jag har trivts otroligt bra med grabbarna i laget, och det är en anledning till att man kanske höll ut extra länge än vad man annars hade gjort. Det är ett ruskigt skönt gäng.

John Jonsson har under de nio matcher han spelat i år skjutit ett mål och en assist.

Närmast väntar en återkomst till moderföreningen Hudik/Björkberg där han kom från innan säsongen. Jonsson har på de två senaste säsongerna i moderklubben totalt gjort hela 143 poäng.

– Ja, det stämmer att jag fortsätter hemma. Jag är spelklar till nästa helgs matcher, bland annat har vi Wibax. Det ska bli kul att komma tillbaka till grabbarna, säger han eftertänksamt.

Han kommmer bli en supertillgång för ett lag som innan säsongen siktade uppåt, men som i dagsläget ”bara” ligger på sjätte plats i division 1 norra Norrland, tolv poäng bakom ledande RIG Umeå. Han ser fram emot fortsättningen på säsongen.

– Jag vet inget om någon målsättning hos laget, men det är klart att vi siktar på att komma högre än sexa i tabellen. Vi ska försöka vinna varenda match och lyfta i tabellen. Tvåa borde vi försöka sikta på att bli, avslutar John Jonsson.

***

Vi önskar John Jonsson lycka till i Hudik/Björkberg.

Sverige kör autobahn till finalen

av

Sverige får möta bröderna Holtz, det vill säga Tyskland, i en VM-semifinal.
Det känns sådär.

Jag hade gärna sett att det blev ”som vanligt” med Tjeckien, Schweiz, Finland och Sverige i semifinalerna. Nu får Sverige istället åka cruise control på en vidöppen autobahn mot VM-finalen.

Finland kommer få upp flåset på ett helt annat sätt och jag är orolig för hur Sverige ska hantera att man först i finalen stöter på ett vettigt motstånd.
Ett minst sagt (s)vettigt motstånd.

Vi får hoppas att tyskarna är rejält revanschsugna för händelserna på Olympiastadion så det åtminstone blir LITE motstånd.

Vickans visdomsord

av

Som ni säkert har märkt dimper det ner en och annan gratistidning i brevlådan nu för tiden.

I ”Umeå Tidning”, som min pluggpolare Jonas Pekkari är ansvarig utgivare för,  fick Iksus landslagsforward Victoria Wikström äran att skriva en sportkrönika.

Den var så pass bra och träffande att jag vill publicera den även här.

***

Idrott, idrott, idrott… Vad är det egentligen som är grejen med just idrott?
Hälsofrämjande aspekter i all ära, men vad är det som får människor att viga all sin tid, sina pengar och ja sitt liv åt detta? Själv lägger man ner X antal timmar per år, planerar upp helgerna, fixar med jobbet, åker buss runt hela Sverige utan att få en enda krona för det! Det är ju rätt uppenbart att det är något med detta fenomen som jag med flera tycker är något alldeles särskilt, extraordinärt, utöver det vanliga-roligt eller är det ren idioti?

När man träffar någon gammal bekant och börjar prata om vad man gör och att den kanske varit ute och rest, jobbat som Aupair utomlands, pluggat i någon annan stad osv.. slutar det oftast med att man får man ofta frågan ”..men du bor fortfarande i Umeå och spelar innebandy eller?” Ja precis.. När man säger det sådär låter det faktiskt jävligt tragiskt måste jag också medge. Som en guldfisk som irrar runt i ett gammalt 80-talsakvarium i form av en glasskål och tycker det är superspännade och upphetsande, då man glömmer bort hur det ser ut i ena änden medan man simmar till den andra eller något liknande.

Men nej det är inte synd om mig för att jag vigt större delen av mitt liv åt idrott. Det är ett aktivt val jag själv gjort. Elitidrott kan man hålla på med EN gång i livet, resa och allt annat du som ung och fräsch funderar på kan du faktiskt göra senare. Klart det hade varit drömmen att kunna få ekonomiskt stöd för att förenkla vardagen och slippa stressa mellan träning-jobb-träning och förbättra sina förutsättningar, men man får ut så mycket mer.


”Vickan” på sitt gamla jobb. Numera jobbar hon på kommunikationsbyrån Pondus.
Foto: (Arkiv) Per A Adsten

Man får uppleva saker tillsammans och vara med om äventyr och känslor som ingen ”vanlig” människa får. Om det så är allt man får uppleva på köpet på sidan av planen – Som att bo på världens skabbigaste vandrar hem i Tjeckien, vara nära att drunkna i en fors, när magsäcken vänder sig ut och in på en gungade Lettlands-färja a lá Titanic. Eller om det är den obeskrivliga känslan av att faktiskt vinna ett VM eller SM-guld! Senaste finalen hade vi till och med förmånen att få bryta oss ur bubblan, kolla utöver publikhavet och fånga ögonblicket. Vi stannade upp på banan, kollade varandra i ögonen och sa ”-njut nu tjejer”, Det var mäktigt. Titlar i all ära, men det är sådana tillfällen man spelar för.

Idrott är för mig som spelare ett knark- allt i ett innehållande: Hopp, förtvivlan, glädje, tårar, blod, smärta, njutning och adrenalinkickar. Klyschigt men sant. Du som idrottsintresserad vet hur berörd du kan bli av att bara titta på en match av något slag, tänk då att faktiskt uppleva den på banan? Känslan man får efter att ex. ha vunnit ett SM-guld får en att känna att allt slit och tid man lagt ner är värt det. På så sätt kanske man är lite som en guldfisk eller Dory i Hitta Nemo ändå. (Håll i er här kommer den största men o så sanna klyschan som avslutning): Det är lätt att glömma allt man har offrat för just det ögonblicket, men minnet av det man uppnått kommer alltid finnas kvar – för äkta guld rostar aldrig…?

/Victoria Wikström

Viktig skräll av Iiros Sajsa-land

av

Efter ett VM fyllt av det vi inte vill ha – det vill säga förutsägbara STORsegrar – kom så ett ljus i mörkret när Lettland, som Dalen-tränaren Iiro Parviainen är förbundskapten för, vann under bragdartade (säger det något nu för tiden?) former mot Tjeckien som tillhör ”the big four” i internationell innebandy.

Lettland låg under länge men lyckades vända på slutet och man får som bloggare i Umeå skicka en rejäl gratulation till Parviainen och hans grabbar.

Den otippade segern innebär att slutspelsordningen rubbas. Tjeckien kommer att möta Finland redan i kvartsfinal vilket innebär att Sverige får en lättare semifinal.

Warbergs back Kimmo Eskelinen lyfte på Twitter om detta var bra eller dåligt för Sverige.
Det är ju onekligen bra utifrån att chanserna att gå till final ökar med lättare motstånd.
Samtidigt kan det bli en chock att möta Finland i final efter att ha glassat sig dit.
En jämn och tight semifinal mot tjeckerna hade varit att föredra som jag ser det.

Men för den internationella innebandyn är det här en stor seger.
Det är sådana här resultat sporten behöver om OS-drömmen någon gång ska bli sann.

Helgsummering H2

av

Här kommer så, sent omsider, summeringen av vad som hänt i herrarnas division II den gångna helgen. Försökte göra den lite extra bra som kompensation för förseningen.

Fem matcher finns att skriva om och vi börjar med torsdagens match mellan Hörnefors och Umeå IK. Hemmalaget började klart bäst och gick ifrån till 4-0 innan UIK målade för första gången.

Men det målet hjälpte föga för redan i första perioden hade Hörnefors gjort sju mål och i andra periodens inledning kom även 8-1 och 9-1. Saken var klar.

UIK lyckades dock hyfsa till siffrorna till 11-7 men totalt sett var insatsen på tok för dålig från gästernas sida.

Martin Bjuggstam blev hemmalagets bäste målskytt med tre kassar i kassen.
Övriga mål spreds ut på klassiska HIF:are som t ex Erik Vähä, bröderna Königsson, Simon Blomberg och Daniel Tjernström.

Det känns som att det var på tiden som det lossnade lite för Bjuggstam.
Jag hade faktiskt förväntat mig mer pinnar från honom.

I UIK gjorde Marcus Drugge och Alexander Persson två mål var.

***

UIK inkasserade sedan säsongens sjätte förlust mot formsvaga Sandåkernkamraterna – som alltså äntligen fick känna på segerns sötma igen.

Första perioden blev oavgjord innan Sandåkern kunde rycka till ledning med 5-2 i andra perioden. Sandåkern höll sedan ett betryggande avstånd till Umeå IK hela vägen in i kaklet. Slutsiffrorna skrevs till 9-5 i de rödkläddas favör.

Noterbart är att UIK, som haft en dyster utvisningshistoria det här året, drog på sig nya sju utvisningar i den här matchen. Två av dessa för protest mot domslut (båda två från målvakten Leo Zvar) och en 2+10 från Jerry Eriksson (totalt 27 utvisningsminuter den här säsongen) för osportsligt uppträdande.

Totalt sett har UIK nu dragit på sig 111 utvisningsminuter den här säsongen.
Det har inte varit något vägvinnande koncept.
Det kanske är läge att fokusera på själva innebandyn mer?

Vissa i laget är dock helt oskyldiga till detta dystra utvisningsfacit. Robin Arestav, t ex, har spelat alla nio matcher utan att åka ut en endaste gång.

Jim Johansson var tillbaka för UIK men han hade ingen supermatch. Två assist och en missad straff blev hans facit.

UIK hade fem olika målskyttar i Niclas Gruffman, Robin Arestav, Alexander Persson, Jerry Eriksson och Ted Karlsson.

För Sandåkerns del gjorde defensiva brunkarbacken Tobias Ögren två viktiga mål.
Så gjorde även den f.d. brunkarbacken Mikael Thunberg.
Johan Persson fick hänga en boll på sitt gamla lag också.

***

Vi går vidare.

IBK Umeå Norr hade inga problem att avfärda bottenlaget Obbola. 10-2 skrevs den komfortabla segern till.

Redan efter en period var det en speedway-inspirerad ”femetta” på tavlan.

Den gänglige forwarden Johan Hjelmér gjorde tre mål tack vare sitt fina skott. Med det blev han lagets bäste målskytt för dagen. De båda ”fotbollsspelarna”, alltså Kristoffer Bjuhr och André Nyberg, gjorde ett var.
Stefan Rehn fick också ”måla” i sin avskedsmatch. Han ska framöver spela för Team Thorengruppen.

Christoffer Hedman och Viktor Lindström tröstmålade för Obbola.

***

GUIF åkte på säsongens första förlust i toppmötet mot Gamla Stan i Eddahallen. En toppmatch som lockade hela 93 personer till hallen.
(Det finns tydligen någon annan sport än innebandy i Skellefteå)

GUIF kopplade ett järngrepp om matchen hade en ledning med 6-2 i början av tredje perioden. Därefter fallet laget ihop på ett mer dramatiskt sätt än när ett korthus faller.

Hemmalaget gör åtta, ÅTTA, raka mål och säkrar tre sköna poäng efter 10-6 på tavlan. Upphämtningen från 2-6 till 6-6 skedde på nio minuter och därefter fanns det gott om tid kvar att ånga vidare på.

Erik Falkman satte ledningsmålet till 7-6 på tiden 13.46 och bara 28 sekunder senare satte Fabian Karlstén den matchavgörande bollen till 8-6.

GUIF tog time out och plockade keepern vilket ledde till två nya insläppta. Per Beijar reducerade till slutsiffrorna 10-7 med bara sekunder kvar.

Oerhört förvånande hur ett så pass stabilt topplag som GUIF kan stå för ett ras av den här kalibern. Nu såg jag inte detta med egna ögon men enligt min bloggkollega var det djupa sår i GUIF:s förvarsspel och nervositeten tog över så fort Gamla Stan närmade sig.

”Flinken” sa till mig att han inte har varit så här besviken och arg efter en förlust sedan Wibax-tiden då de torskade mot Thorengruppen.

Om man vänder på det hela så är det en fantastiskt stark bedrift som Gamla Stan står för. Det är få andra lag, om ens något, i den här serien som kan få GUIF i brygga på ett sådant här sätt.

Fabian Karlstén gjorde tre av målen och brorsan Rasmus hängde två. Brödraduon har haft svårt att komma till mot GUIF tidigare så det var på tiden. Även Jesper Bergkvist gjorde två kassar.

I GUIF blev Kristoffer Strandberg ensam som tvåmålsskytt.

Resultatet gör att kampen om seriesegern är betydligt mer öppen än tidigare. Vid GUIF-vinst hade det skiljt åtta poäng – nu är det bara två poäng lagen emellan.

Sist men inte minst ska vi rapportera om söndagens händelser i Fritidscentrum där Vindeln tog emot Superior permormance in floorball. Man kan dock kritiskt ifrågasätta om Vindeln ens var närvarande under den första delen av matchen. Slutsiffrorna 7-9 till SPIF vittnar om en jämn match – men faktum är att gästerna ledde med 7-0 innan Vindeln vaknade till liv! Det är verkligen inte likt Vindeln som brukar kriga som sårade – inte minst hemma i Fritidscentrum. Möjligen hade det börjat gå troll i deras huvuden efter brakförlusten mot GUIF förra helgen (25 insläppta mål nu på de två senaste matcherna).

Mitt i den totala bedrövelsen lyckades dock Vindeln resa sig på ett smått mirakulöst vis. De hämtade nämligen ikapp till 7-7! Helt otroligt. Man kan fråga sig när en match gick från 0-7 till 7-7 senast…

17 sekunder efter Vindelns galna kvitteringsmål lyckas dock SPIF återta kommandot genom Jens Bolin – hans fjärde mål i matchen! Snacka om matchhjälte.
Av bara farten kunde Fredrik Lindqvist fastställa slutresultatet till 7-9.

Thomas Lindgren missade förstås inte möjligheten att få spela mot sin egen moderklubb. Han var förhållandevis snäll i sin framtoning men gjorde ändå 1+3.

I Vindeln gjorde Tobias Holmström och Erik Byström två mål var.

***

Detta var vad jag hade att bjuda på denna vecka från H2.

TABELLEN!

 

 

Snipern lämnar jumbon

av


”Blomman”, längst till höger i bild, slutar i SSK.
FOTO: Ove Nordin

Sandåkerns notoriske målskytt Niklas ”Blomman” Blomberg saknades i matchen mot Järfälla. Anledningen var okänd för oss här på bloggen, men via en läsarkommentar fick vi reda på att ”Blomman” avslutat sin tid i Sandåkern på grund av tidsbrist.

Vi kollade läget med honom för att se om det stämde – och så var fallet.

– Tyvärr stämmer det. Jag driver ett företag med min far och det tar mycket tid. Känner också att det börjar bli dags att ta mer ansvar. Har svårt att koppla bort stressen runt jobbet när jag är på plan, vilket man också kan se om man tittar på målkontot, säger Blomberg, som dessutom ska bli pappa i april.

– Jag hoppas att jag inte försvinner helt från innebandyn, säger han.

Niklas Blomberg slutade på sju mål och fyra assist under sina sju allsvenska matcher den här säsongen.

 

Rehn klar för Thoren

av

IBK Umeå Norrs Stefan Rehn har enligt uppgift till Innebandybloggen (gissa vem) kritat på för Team Thorengruppen.

I år har han spelat sex matcher för IBK Umeå Norr och gjort sex poäng. Ifjol spelade han för samma klubb och snittade två poäng per match – det blev 36 poäng på 18 matcher.

Förutom att ha spelat i IBK Umeå Norr, och några få matcher i TGC, har Rehn ett långt förflutet i det numera nedlagda Ersboda SK. Under den sejouren fick han spela i landets näst högsta serie, en serie han nu alltså återvänder till.

***

Rehn fyller luckan från Emil Granberg som numera befinner sig på långresa utomlands.
Min uppfattning av Rehn är att han är en allround spelare som kan spela på alla positioner, och därför tycker jag att han kommer fylla en roll i den något tunna Thorengruppen-truppen. Han är dessutom en perfekt kille att ha i laget på grund av sin ödmjukhet och lojalitet.

Helgsummering (H1)

av

Såväl RIG Umeå som TBS Umeå åkte till Jämtland för att möta Jemtland Innebandy och Brunflo – och det gjorde de med bravur. TBS tog sig an Skellefteå IBK.

***

Vi börjar med RIG som gjorde sanslösa  31 mål på två matcher. Man inledde med att under lördagen göra processen kort med Jemtland. En jämn förstaperiod där RIG kom ut med en knapp 2-3-ledning följdes upp med hela nio mål i den andra perioden – och 5-12 blev till slut 7-16 för gymnasieeleverna. Nio olika målskyttar, men värst poängmässigt var Filip Persson med hela åtta poäng. Sebastian Degeryd låg på fyra och Albin Sjögren på fem poäng.

Efterföljande dag var det Brunflos målvakter som fick träna sig att vittja nätet. Hela femton gånger blev det när RIG vann med 5-15. Precis som mot Jemtland var det i andra perioden man joggade ifrån. 4-4 inför blev 4-11 inför den tredje perioden.

Alexander Rönnlund visade framfötterna med tre kassar, medan Albin Sjögren och Isak Julkunen gjorde fyra pinnar var. Sjögren ligger efter nio omgångar på 43 poäng, vilket förstås gör att han leder poängligan – med 13(!) poäng ner till Skellefteå IBK:s Mattias Lundberg som är tvåa.

***

TBS gjorde motsatt mot RIG, matchmässigt alltså, och började mot Brunflo under lördagen. Efter en jämn förstaperiod där TBS gick ut med 2-3-ledning vände sedan Brunflo och gick till 6-4 – då vaknade Victor Nensén och TBS. 6-4 blev till slut 7-9 sedan Nensén skjutit tre mål för TBS.

Niklas Enström hade 1+1 och Patrik Gotthardsson gjorde detsamma. TBS hyllas för sitt fina passningsspel och sin rörlighet på planen på Brunflos hemsida. Kul!

Dagen efter mötte man alltså Jemtland i något som skulle bli en jämn match. Jemtland förde spelet utan att spela särskild vidare, medan TBS fick sticka upp – något man gjorde bra. Inlånade Fredric Edholm (från Team Thorengruppen) sköt 0-1 till TBS i en match där lagen följdes åt och i princip gjorde vartannat mål.

Mannen som enligt signatur Torbjörn ser ut som »en uppochnervänd blomkruka« – Viktor Borg – sköt 4-5-målet 13.02 in i den tredje perioden, ett mål som länge såg ut att bli segermålet för TBS. Dessvärre kvitterade Jemtland med bara två minuter kvar att spela, vilket gjorde att det blev förlängning. I förlängningen avgjorde Rickard Öberg, framspelad av bloggens radiokamrat Daniel Nygren. 5-6 till TBS efter förlängning, alltså.

Nygren hade tre assist och ligger numer på den helt fantastiska poängskörden 0+16 efter nio omgångar. Grymt cool meny. Rickard Öberg gjorde två mål. TBS har nu 15 poäng och ligger på fjärde plats.

***

TGC åkte till Skellefteå och mötte Skellefteå IBK. En match där TGC inte kunde upprepa förra helgens bragd mot Hudik/Björkberg – topplaget Skellefteå IBK vann med 9-5.

Skellefteå IBK gick efter två mål från Markus Eliasson (ex-Umeå IK) i första perioden upp till 3-1, och i andra perioden gjorde det starka hemmalaget fyra mål till 7-2 och dödade matchen.

Joel Johansson i Skellefteå IBK var matchens behållning med sina fem poäng. TGC:s Mattias Mattsson följde för första gången i år med på en bortamatch(?) och syntes flitigt i protokollet: Den notoriske målskytten landade på fyra poäng OCH på fyra utvisningsminuter.

Skellefteå IBK:s starka förstaformation med Johansson, Mattias Lundberg och Joakim Nilsson bra som vanligt. De var inblandade i sju av totalt nio mål.

***

Övrigt resultat:

IBK Luleå – Örnsköldsvik 7-7

Helgsummering (D1)

av

Blott två matcher att rapportera från denna snöiga helg.

RIG Umeå fortsätter att blanda och ge likt en tombola. I helgen åkte laget på sin femte förlust för säsongen mot KAIS Mora Ungdom. Ett motståndarlag som verkligen har ryckt upp sig efter en lite svajig inledning.

Matchen var helt jämn i första och andra perioden och inför slutronden stod det 5-5 på tavlan. I den tredje perioden blev spelet mer tillknäppt och det blev endast ett mål. Tyvärr i fel mål sett ur RIG-ögon.

Efter 07.16 kom det målet och därför är det aningen anmärkningsvärt att RIG:s time out kommer först på 19.53.

Mora vann skotten med 33-22 och om man baserar utgången av matchen på det så får man säga att det var rättvist.

Alva Olofsson blev tvåmålsskytt för RIG. Hennes första mål för säsongen.
Rebecka Heed Arvidsson och Matilda Sjödin gjorde 1+1 var.

***

Umeå City fick känna hur det känns att förlora igen efter den senaste tidens smekmånad. Detta mot tunga Skellefteå på bortaplan. Ett Skellefteå som var revanschsugna efter den något otippade förlusten mot IBF Dalen förra helgen.

Hemmalaget visade ingen som helst pardon i inledningen av matchen. Efter första perioden stod det 3-0 och uppförsbacken var stor.

I andra perioden gjorde först Skellefteå 4-0 innan Johanna Andreasson och Frida Gran tände varsitt City-ljus i mörkret.

Senare i matchen reducerade Malin Sjöberg och Marie Häggström (numera total poängligaledare!)- problemet var bara att Skellefteå petade in mål däremellan.

Därför vinner också hemmalaget komfortabelt med 8-4 – och därmed behåller de sin plats i tabellens övre skikt.

”97:an” Alice Granstedt gjorde tre nya mål för Skellefteå och hon har verkligen visat framfötterna i år trots sin ringa ålder. Hon kan garanterat räkna med locktoner från någon eller några lokala SSL-klubbar snart…
Lisa Andersson hade också en fin meny med 2+2.

TABELLEN!

Nionde raka torsken för SSK

av

Den här veckan hoppar vi över den allsvenska helgsummeringen. Fredagens derby har redan fått ett referat och här kommer lite tankar från dagens match mellan Sandåkern och Järfälla.

Sandåkern var på jakt efter årets första seger och man var faktiskt riktigt nära efter en stark upphämtning i slutet.

Topplaget Järfälla, förstärkta med en hel del AIK-spelare (oklart exakt hur många då det är svårt att definiera en AIK-spelare), kom undan med blotta förskräckelsen.
5-6 stod det på tavlan när den feta damen sjöng.

Sandåkern, som också hade hämtat in förstärkning från ovan (Simon Sedin, bröderna Berglund, Felix Stenbäck, Kim Lundström), förlorade matchen på en alldeles för ihålig första period.

I första ronden kunde Järfälla skära djupa sår i Sandåkerns försvar med diagonalpass efter diagonalpass. Dessutom var gästerna betydligt hetare framför de båda målen. Som följd av detta stod det 1-4 på resultattavlan efter första.

Men i andra och tredje perioden stod Sandåkern upp riktigt bra. Järfälla blev mer och mer ängsliga och i slutet var det, som sagt, riktigt nära att SSK gick ikapp hela vägen.

Sandåkern vinner helt rättvist slutperioden med 3-0 och det visar att det finns kvalitet i laget trots det blytunga tabelläget. Förvisso spelade förstärkningarna såklart in i detta – men ändå.

Bland de ordinarie SSK-spelarna noterar vi att Jesper Fransson är fortsatt het framför mål. Två nya kassar i den här matchen. Förvisso två ”tap-ins” – men den rivige rightaren är på rätt plats vid rätt tillfällen.
Joakim Hagenmalm spelade fram till båda dessa mål och gjorde även ett på egen hand.
Joel Bäckström spelar som vanligt bra på backplats. Tre assist från hans sticka denna afton. Och Niklas Ivarsson var klart godkänd i målet.
Niklas Blomberg saknades tyvärr (vet ej varför).

Bäst i Järfälla var kylige Claes Englund som gjorde tre mål.

I nästa omgång väntar svårast möjliga motstånd i form av Sirius borta.
Där kan vi i ärlighetens namn redan nu förlänga förlustsviten till tio raka.

I omgången efter det spelar SSK mot Uppsala. Där finns helt klart en chans till seger – även om det är på bortaplan.