Säg som det är

-Jag säger som det är, säger en del. Det verkar vara det bästa argumentet för många när de vill säga sin mening. Inte sällan svagt underbyggd. Jag tycker det råkar vara så att dem som ”säger som det är” har detta som argument för att motivera det mesta, ofta nedslående värdeomdömen, som gissningar och eget snickrade sanningar. Notera gärna att påståendet ”som det är” är en påstående som alltid borde vara sant. Känn på påstående ”som det är”. Sanning är endast det som kan bevisas för att vara sant. Om det står en älg i min trädgård är det endast sant om det faktiskt står en älg i min trädgård.

Det finns även dem som koketterar med att de alltid säger som det är, oavsett konsekvenserna. En viss social obegåvningen brukar sköljas över dem som alltid säger sig säga som det är. Alternativet är naturligtvis inte att ljuga om hur det faktiskt är om det sanningsenligt förhåller sig så. Ibland eller oftast kan det vara klokt att inte säga något alls. Men det beror på, som jurister oftast brukar säga. Fråga dig om det kan skada något, göra någon ledsen eller förnärmad. Jag har bortskaffat ordet kränkt eftersom det har drabbats av kraftig verbal inflation och därmed förlorat sin kraftfulla valör. Värden är fylld av svaga premisser. Jag säger bara, säg som det är. Som vetenskapsperson kan jag bara acceptera det som är sant och som retoriker det som är troligt, högst sannolikt.

Från Hotell Metropol till Frälsis

Efter många års resor, hundratals timmar på flyg till olika länder, in-ut checkningar på fina hotell, åratal på uppdrag i Stockholm, storkund på flyg, taxi och hotell, sitter jag på Frälsis i Umeå. Jag intar en spenatsoppa med tillbehör till ett skamligt lågt pris av sextio kronor. I skilda miljöer skapas andra tankar och man får ett annat perspektiv. Å andra sidan är perspektivet Snövitsvägen i Vindeln där vid skogsbrynet helt fantastiskt. Jag är inte fattig på pengar för att jag ibland äter lunch på Frälsis men ibland har jag känt mig fattig på tystnad på besök här i Umeå. Tidigare innan vi emigrerade till Vindeln bodde vi på Länsmansvägen mitt emellan Scandic, E4-an, Tegs kyrka och OKQ8. Det sög. Men var sak har sin tid i livet.

Det sitter fem personer i lokalen. Fyra pratar med varandra, en lyssnar, det är jag. En annan ung man sitter tyst och ser nöjd ut med soppan han särskilt fått tillagad och serverad för att han var laktoskänslig. En dam, i röd kofta, är pratsam med de två i personalen. Nu säger hon till den tyste unge mannen, -Du måste även ta av kakan med det ljusa på. Det är verkligen inte många gäster här. Synd. Men å andra sidan är det tystare då. Oj. Nu dräller det in minst sju något påbyltade äldre människor. De sju pensionärerna uppträder typiskt glada. Korta meningar, repliker åtföljda av skratt. En av dem skall hämta sin plånbok och stannar upp framför min jacka. Men det var visst fel insåg hon. Även den lilla världen är inte alltid lätt att orientera sig i. Nu är plånboken återfunnen i sin egen ficka. Man känner igen sig. Undrar hur det blir när man blir gammal, undrar jag, en som fyller sextionio år nästa gång.

Experimentet misslyckades

Villroy satt i sin bil på väg till en tjänsteresa. Han var i god tid till flyget. Klockan var strax för sex på morgonen och mobiltelefonen ringde. -Hej eller god morgon, det är Malcom. Ställ in din resa och infinn dig på kontoret. Är du galen, sade Villroy. -Moderbolagets verkställande direktör, dyker upp idag före lunch, sade Malcom. -Men varför detta, vad handlar det om, frågade Villroy. -Jag vet ingenting, gör det bara, sade Malcom.

2022 års experiment hade misslyckats eller lyckats som vissa menade. Vi detta års val hade många framfört att man borde låta SD-partiet få visa sin regeringsduglighet och det ansågs då att de skulle misslyckas varefter följden säkerligen skulle bli att de avsevärt blev försvagade och förlora väljare. Efter valet detta år hade partiet MKD bildats med dem som stod lägre ut till höger i respektive parti. Det innebar att vid följande års val 2026 fick MKD en jordskredsseger. De nationalistiska vindar som under några decennier blåst genom Europa hade även nått till Sverige.

Villroy hade en bakgrund där hans far hade invandrat från Danmark tillsammans med sina föräldrar.  Han hade med andra ord känt rasismens kalla vind blåsa i nacken. Villroy var inte politisk aktiv på något sätt men stod ändå tydligt på den liberala centrumsidan. Han var från början i grunden socialdemokrat. Med tiden hade socialdemokraterna dragit sig mot mitten av den politiska skalan och han hade följt med. Politiken hade vid denna tid blivit starkt polariserad med tydliga motsättningar. Folk var därför i allmänhet relativt dämpade med sina politiska åsikter och sympatier.

Till priset för stöd för M-partiet hade de mot vad de tidigare lovat eller rättare sagt undvikt att lova, varit nödgade att ge SD-partiet röster för SD:s centrala frågor. Nu var landet indelat i ”svenskar” och ”ickesvenskar”. Det stod helt klart att det inte var tillåtet med andra kulturyttringar än de så kallade svenska. En nationalistisk kulturrasism var nu genomförd i landet. MKD hade även lyckats få igen en lagstiftning om återinvandring.

När Villroy steg in på kontoret en timme senare satt Malcom redan där. Malcom var administrativ chef och hade hand m ekonomin på det svenska dotterbolaget. Som chef för bolaget hade Villroy lyckats mycket väl. Om detta fanns inget tvivel. Villroy funderade över vad anledningen var att moderbolagets chef skulle besöka Sverige med så kort varsel. Antaglige kanske det handlade om något nytt förvärv eller satsning man ville göra i Sverige, tänkte Villroy.

 

Sila mygg och svälja kameler

Sila mygg och svälja kameler har nu fått sin rätta innebörd. Nu kan det sägas rent ut. Och det kommer att skapa kritiska synpunkter om mig. Jag har vänner som röstar på Moderaterna. Men jag kritiserar endast dem av Moderaterna eller andra partier som på något sätt vill ha med SD att göra. Detta rör den Moderata ledningen, dem som ”ser till vad de har gemensamt med SD” men bortser helt från de andra sidorna hos SD om lika värde, synen på osvenskhet, att dela upp människor, och andra ting SD talar tyst om och som Åkesson säger sig ha ”glömt”, och effekterna av att göra ett parti som SD inflytelserikt. Konsekvenserna av att låta SD vara med om att få makt i kommunerna kommer sannolikt att i någon grad normalisera SD och lockar ut en del från mörkret där de sagt sig vara mobbade för att de röstat på SD. I dagarna pressar Carl Bildt, Kristensson att ta över regeringsmakten med hjälp av ett passivt stödparti. Nu är Bildt naiv eller mycket hänsynslös som inte tror att SD kommer att begära något för detta. ”Ett passivt stöd” är en försköning av ”med hjälp från”.

För det kritiskt granskande ter det sig skrattretande hur ledande politiker i dag gör allt för att genom otydliga formuleringar och rutten retorik försöker hitta sätt att på något vis ta till sig SD för att söka makten. Ebba Busch Tor har redan förlorat mänskligt anseendet genom att tydligt deklarera allt från sin beundran för SD till sin aversion för mångkultur.

Jag kan inte falla död ner av beundran för människors förmåga att bortse från fakta och deras klandervärda förmåga att se saker och ting kritisk och utifrån flera perspektiv.

Känner ni igen detta? ”Det inträffade i så små steg att ingen förstod något?”

Förlorad känsla av att vara människa

I Husby pekar den moraliska kompassen inte rätt. Den är satt ur spel och det finns orsaker till det. Men är skälen hållbara för hur man handlat? När någon skattefuskar bryter de mot en rättsetisk moralprincip. I Husby och på andra ställen har man gjort det som folk i allmänhet anser vara fel. Detta kan förklaras.  Av dem som anser att de hittat sina bästa argument försvaras även handlingarna. Dem, inte alla, som inget jobb eller gemenskap har eller saknar sammanhang och mening, mister sin självkänsla. Ur förlusten och saknaden övar att vara människa uppstår ett moraliskt förfall. Brottsutövarna i Husby och på andra ställen har sannolikt inte alls frågat sig om de handlat rätt utifrån vilka andra som drabbas. De kanske inte ens har frågat sig själva.

Jag hoppas att den politiska retoriken blir mera konstruktiv än förutsägbar. Det billigaste är att säga att det är regeringens fel. Det har dock funnits många regeringar. Det klokaste och mest trovärdiga är att säga att alla politiker, föräldrar, medmänniskor och brottsutövarna får dela ansvaret för att framtiden skall bli bra.

Löfvén försvarar det flesta SD-sympatisörer.

Aftonbladet citerar Löfvén ”De flesta SD-sympatisörer är inte främlingsfientliga i grunden, tror han.” Löfvén menade även att SD´s uppgång berodde på regeringen och Miljöpartiets politiska tillkortakommanden. Jag understryker att regeringskritik är helt i sin ordning. Inser inte denna partiledare att han försvarar ”de flesta” SD sympatisörer genom att göra sig till tals för dem och säga att de inte främlingsfientliga i grunden. Det är ju även vad Åkesson menar. SD-sympatisörer skall stå för sitt val och ta ansvar för sin gemena människosyn och inte bli försvarade av socialdemokraternas partiledare.

Dags för retorik i skolan

Det är inte bara när språkliga proletärer möter lätt garvade journalister det vore lyckosamt med retorisk färdighet. Då menar jag inte att kunna hantera alla de raffinerade retoriska figurerna. Jag menar bara, att säga det som är bäst ämnat att övertyga om det som menas. Skulle däremot journalisten fråga vad personen egentligen menar blir det ofta ingen nyhet. Ridå! Jag anser med detta inte alls att det är journalisten som är skyldig till att det inte blir skrivet som det är menat.

Jag kan konstatera två typer av fallgropar för dem som uttrycker sig. Dels den där man menar en sak och inte uttrycker sig så att det uppfattas som man menade och dels när någon pratar om kontroversiella ämnen. Kontroversielle ämnen ger ofta upphov till olika former av dikeskörningar.

Retorisk undervisning skulle innebära både att många kunde uttrycka sin rätta mening och även kritiskt kunna granska vad som sägts. Det skulle rädd många.

Missförstådd allvarligt skadad i verbal olycka?

När en politiker i Umeå nödgas, eller tar till vara tillfället att göra sju inlägg som har beröring till samma ämne ser man hur bra det är att det finns platser för fria, riktigt fria ord. God Natt eller God Morgon kära traditionella media, med journalistkåren. Vi möts i gränslandet där nya fria allemansmedia och de traditionella medierna möts. På detta slagfält utkämpas verbala krig med vinnare, förlorare och missförstådda om vartannat.

När t.ex. traditionella tidningsmedia citerar bloggar och Twitters möts vi på samma arena men med skilda förutsättningar. Traditionelle tidningsmedia har ofta större genomslagskraft men det fria sociala medierna kan ha ännu större kraft.

Länge leve det fria och förflugna orden. När orden är utflugna blir de  verkningsfulla.

Granska kritiskt!

SD´s utspel att säga sig vilja rens ut det rasistiska i partiet får mig att tänka på människors förmåga eller oförmåga  att kritiskt granska vad som sägs och skrivs. Men det var inte SD jag ville kommentera denna gång utan det att människor borde vara mera kritiska. Måste man ha studerat argumentationsanalys och retorikanalys för att finna ut om det som sägs håller och vad som finns bakom orden? Förhoppningsvis inte. Men i fallet SD skulle de i vart fall ha betydligt färre anhängare om folk kunde ana vad som fanns bakom fernissan.

 

Den enes bröd är inte den andres död

Vart skall det ligga och vart kan vi få bidrag? Denna frågeställning såg ut att finnas med som standard på de flesta möten jag fick vara med på redan under 90-talet. Jag var då mitt uppe i uppgifter med att arbeta för utveckling som ordförande i Företagarna i Västerbotten och VD på Nolia AB. Jag läser med intresse Ola Nordebos ledare i VK http://blogg.vk.se/nordebo/2012/08/24/umea-vs-skelleftea-kanns-nattstandet-927279

Ett länsderby rasade då som inte verkar ha tagit slut. Jag minns orden från en tjänsteman på en myndighet när jag ställde frågan vad som var deras viktigaste utvecklingsmål. Han svarade helt enkelt. ”Att se till att inte allt hamnar i xx-kommun”.