Om ett dygn är det dags. Fjolårets finalkombatanter möts i den här säsongens kvartsfinal. Detta talar (i de allra flesta fall) för en het, intensiv och känslofylld matchserie om bäst av sju. Het, intensiv och känslofylld kommer den att bli – kanske inte så länglivad däremot. Åtminstone inte om man tittar på hur de båda lagens sett ut. Inte om man jämför.

De regerande mästarna Brynäs går tungt. Till årets säsong förlorade de mycket av den spets de dragit nytta av och de har presterat minst sagt undermåligt.

Samtidigt har Skellefteå AIK vunnit i stort sett allt. Skellefteå AIK vann elitserien överlägset och många är ense om att de har bjudit på den snyggaste hockeyn. Det har slagits rekord av alla möjliga slag och det råder ingen tvivel om att Skellefteå AIK är de stora favoriterna inför årets slutspel och det har länge pratats om att de går sin tredje raka SM-final till mötes, hos såväl experter som åskådare.

ooo

Även jag själv har dragits med i Skellefteå AIK:s ”framgångsyra”. Det har spekulerats om vilka som kan tänkas utmana AIK i kampen om guldet, som om vare sig kvarts- eller semifinal behövde spelas. Då är frågan: ”Är detta enbart positivt?”

Hur påverkas egentligen spelare, ledare och supportrar av favoritskapet?
Som spelare tror jag att det är olika från individ till individ men statistiken talar sitt tydliga språk. Skellefteå AIK har hittat ett sätt att vinna och man är Sveriges just nu bästa hockeylag. Detta finns förhoppningsvis kvar i bakhuvudet hos spelarna samtidigt som ”framhuvudet” har sitt fulla fokus på att prestera sitt yttersta, match efter match.

Ledningen är, enligt vad jag tror, under högst press. Om laget ”misslyckas” så är ledarna de som får ta den värsta smällen och i Skellefteå AIK:s fall skulle ett SM-silver innebära ett misslyckande. Man har allt att förlora och något annat än guld vore orimligt att sikta på.
Detta är i alla fall vad jag tror om saken.

Så till den sista punkten: supportrarna.
Skellefteå AIK:s ståplats är i stort sett alltid fylld men på sittplats är det annars. Som det ser ut nu kommer inte Skellefteå Kraft Arena att vara fullsatt i morgon. Vare sig på sitt- eller ståplats. Ifall detta är en konsekvens av allt prat om hur ”lätt” AIK borde slå ut Brynäs törs jag inte påstå men någonstans har någonting gått snett. Är det biljettpriserna, favoritskapet eller något annat som hindrar Skellefteås hockeypublik från att pallra sig upp till arenan i det som förväntas bli Skellefteås guldår? Jag vet inte, men jag vet att publiken har stor chans att påverka.

He er dit!

Insåg att jag glömt nämna detta men Pontus Petterström fick sig en smäll igår mot Modo. Han åkte in i sargen med huvud och axel först och dessutom med ganska hög fart. Utöver det så fick han 90 kg Johan Alm över sig. Enligt lagläkare Karin Rundblad ska det dock inte vara någon fara med honom. Jag var förbi en snabbis på AIK:s slutspels-kick off. ”Ponta” var på isen och gled runt och även om närkampsspelet med sex- och sjuåringarna så tror jag att han hinner läka till slutspelet.

I morgon åker jag till fjälls men jag kommer hem på söndag så jag hinner komma igång lagom till slutspel med lite försnack. Ska försöka hålla mig själv och er uppdaterade om vad som händer!

På återseende!

Tidigt började folk spekulera om att Holloway kunde slå Håkan Loobs legendariska poängrekord. Loobs 76 poäng på 36 matcher är dock inte riktigt rättvist att jämföra med. Nu spelas 55 omgångar i grundserien och på årets 55 omgångar är Bud Holloway den som gjort klart bäst ifrån sig. 71 poäng på 55 matcher är inte illa pinkat och Bud är nu elitseriens näst bästa poängplockare genom tiderna.

Allt eftersom grundserien led mot sitt slut började man ana att Loobs rekord var på väg att glida ur händerna på Holloway. Nästa rekord till hands var då Tony Mårtenssons rekord på 50 assist. Med tre matcher kvar hade Bud 49 assist – men efter två poänglösa matcher så började man tvivla…

I kväll satte Bud Holloway punkt för alla tvivel och satte istället ett utropstecken bakom fakta: Skellefteå AIK har med sig elitseriens bästa poängplockare i slutspelet – och han är i form!

Nu gäller bara att Skellefteå AIK tar vara på sitt anfallsvapen och ser till att de andra spelarna tar med sig ammunitionen – för det kommer att smälla i slutspelet.

Grattis Bud Holloway, men guldet ska hem!

Skellefteå AIK blev redan i torsdags klara seriesegrare och många supportrar har med stor sannolikhet väntat otåligt på att grundserien skulle ta slut. I kväll tog den äntligen slut. Väntan på att få veta vilka man möter i kvarten är över.

AIK valde att möta Brynäs IF och det är ett intressant val på många sätt. AIK har 3-2 i inbördes möten så många undrar säkert varför man inte valde Modo, som man i kväll tog sin sjunde raka seger mot. En annan aspekt är fjolårets SM-final. Ni minns säkert hur Jakob Silfverberg sänkte AIK i Läkerol Arena och tog hem guldet till Brynäs.

Valet är ändå inte särskilt oväntat tycker jag. Brynäs höll sig kvar på slutspelsplats med blotta förskräckelsen och man har inte varit i balans på slutet. Sedan har Skellefteå AIK, enligt mig, gjort säsongens bästa match mot just Brynäs. Då pratar jag ändå inte om 9-1-segern, senast de båda lagen möttes, utan om 2-6-segern i Gävle. Brynäs gjorde då en bra insats men AIK dominerade ändå matchen fullständigt.

Något annat som kan förklara valet är Brynäs försvarsspel. De har en målskillnad på -43 i årets grundserie och det har kanske varit främsta anledningen till att man haft svårt att vinna matcher. På deras 19 senaste matcher har de bara lyckats ta 15 poäng.

Brynäs har väldigt lite positivt att ta med sig in i slutspelet annat än just det faktum att man är i slutspel trots allt. Men den lyckan varar nog inte läge för dem. Skellefteå AIK vinner kvartsfinalserien med 4-1.

Skolbarnen i Skellefteå har sportlov. Det får jag också, men inte riktigt än. Ännu är det en grundseriematch som återstår. Formsvaga Modo gästar i kväll Skellefteå AIK som har tagit samtliga av de 12 poäng som man gjort upp om hittills under säsongen. Jag kikade på värmningen idag och man var ivrig att komma ut på isen.

Allra först ut från omklädningsrummet var Jimmie Ericsson. Han satte sig i båset för att beundra ismaskinen som numer bepryds med en bild på lagkaptenen själv.

-Helvete vad stolt du måste vara som får köra den där! hojtade Ericsson skämtsamt åt vaktmästaren.

Ismaskinen hann knappt lämna isen förrän några spelare var inne och gled runt, ivriga att få sätta igång. Man väntade ändå någon minut på att isen skulle få torka innan man satte igång ordentligt.

Formationerna såg ut som följer:

Vitklädda:

Alm, Skogs – Lindberg, Emanuelsson, Karlsson

Burström – Forsberg, Lundberg, Pettersson, Forssell

Svartklädda:

Klingberg, Sevc – Holloway, Bellemare, Möller, Arvidsson

Granberg, Lindgren – Ericsson, Petterström, Lindström

Krister Holm gick igår ut med att man vilar Erik Andersson och Niclas Burström (även fast Burström var med på värmningen). Andersson besväras av en skada men ingenting som ska hota hans deltagande i slutspelet och Burström väljer man förmodligen att vila av säkerhetsskäl.

Jag tror att man går på sex backar och fjorton forwards och jag gissar att Erik Forssell blir uppsatt som extra forward tillsammans med Viktor Arvidsson.

ooo

Jag växlade ett par ord med Hans Wallson på väg mot omklädningsrummet.

Ni är klara seriesegrare och i kväll spelas säsongens sista grundseriematch. Varför är det viktigt att vinna i kväll?

-Det är alltid viktigt att vinna för att få en bra känsla i laget, särskilt såhär innan slutspelet.

Ni har inte förlorat en enda poäng mot Modo den här säsongen – hur påverkar det kvällens match?

-Det blir alltid tighta matcher mot Modo och varje match är en ny match. Det blir lite klyschigt men så är det.

Ni kommer att använda er av Erik Forssell som jag har förstått det?

-Jo. Erik kommer att matchas som vi bedömer lämpligt. Det var längesedan han spelade så han kommer få känna på några byten.

När jag frågar Wallson vilka Skellefteå AIK väljer till kvartsfinalen så är det nästan som att det håller på att slinka ur honom men han hejdar sig och säger:

-Det får du se efter slutsignalen i kväll!

Nåväl, det var värt ett försök.