Tung förlust för Iksu

Trots drömöppning för Iksu var det Rönnby som drog det längsta stråt när damernas SM-final avgjorde. 2-0-ledningen vändes till 2-4 – och efter det reste sig inte Iksu igen.
– Jag vet inte vad som hände. Vi började jättebra i första perioden och sedan kommer vi inte upp i nivå under den andra och tredje. Jag är sjukt besviken, säger Julia Nordin.

Iksu började klart bäst och gick upp i en 2-0-ledning efter mål av Nordin och Victoria Wikström. Men när lagen gick in på planen för den andra perioden fick publiken se en rejäl scenförändring. Iksu började slarva och skapade inte alls samma chanser man gjorde under de första tjugo minuterna. Istället vaknade Rönnby med sina snabba och vassa kontringar. Först reducerade och kvitterade Malin Forslund, och bara en halv minut efter kvitteringen satt även ledningsmålet av Madelene Backlund.

– De backar hem och kontrar. Man straffas direkt när man gör misstag, och de har spelare som kan gå in och avgöra. Rönnby är ett bra lag, konstaterar Nordin.

När Rönnby gjorde 2-4 efter en stark kämpainsats av Rönnbys duo Madelene Backlund och Helena Lundqvist orkade inte Iksu resa sig. Victoria Wikströms snygga reducering till 3-4 i power play gjorde att Iksu kunde plocka ut målvakten för att satsa på en kvittering – men trots chanser lyckades man inte. Rönnby lyckades reda ut stormen.

– En match, en möjligheter. I år vinner Rönnby, nästa år är det Iksu, säger Iksu-tränaren Tomas Hugosson-Wallgren.

***

Grattis Rönnby till SM-guldet. Ett jättetråkigt slut för Iksu, men Rönnby stod idag för en klassisk laginsats med bra kontringsspel. Nu hoppas jag att Dalen kan göra samma sak. Likheterna mellan lagen är faktiskt slående.

Nu går vi direkt till herrfinal.

”Rönnby var bäst när det gällde”

Det blev inget nytt guld för Iksu. Detta trots en smakstart i den första perioden.
I andra vände Rönnby på steken mot ett passivt Iksu-försvar. 2-0 blev till 2-3 och det gjorde att Iksu var tvungna att hitta på något i tredje.
Då gick tränarduon ner på två femmor och försökte få fart på lagmaskinen. Men Rönnby fick det viktiga 4-2-målet och efter det blev uppförsbacken för stor.
Iksu reducerade via Victoria Wikström, lagets klart bästa spelare i matchen, i powerplay men närmare än så kom man inte mot Rönnbys tighta försvar och duktiga målvakt i form av gamla Dalen-keepern Mirja Viklund (utsedd till årets målvakt).

Efter slutsignalen slog jag en pling till min tränare Örjan Lindberg som en gång i tiden har tagit SM-guld med Rönnby.

– Jag såg bara sista halvan av matchen och fick höra att Iksu var överlägsna i början. Men av det jag såg var Rönnby riktigt bra tycker jag, de hade fler spelare som klev fram och ville avgöra, säger Lindberg.

– Nu handlade det om bäst av en match och Rönnby var bäst när det gällde. De har nu vunnit tre av fyra finaler till skillnad från Iksu som bara vunnit 50 % av sina finaler. Iksu har gjort en enastående säsong och jag satte mina pengar på dem innan matchen, men jag tycker att många viker ner sig när det gäller som mest, fortsätter han.

Det resonemanget är lätt att hålla med om. Victoria Wikström var lysande i matchen – men sen då? Vilka stack ut och ville avgöra för Iksu? Julia Nordin var enligt mig näst bäst, och många var väl ”helt okej” – men det krävs ju mer än så i en final.

– Wikström tar helt klart sitt ansvar som stjärna men sedan kan man verkligen fråga sig vad som hände. Wibron var inte ens med i powerplay trots att hon skjuter bäst i SSL. Edberg och Norström har varit fantastiska men i dag var dessa två en besvikelse, konstaterar Lindberg.

– Man pratar ofta om att Iksu är en lagmaskin men det var en lagmaskin som visade sig på banan i dag och det var Rönnby, fortsätter han.

Efter matchen klev Madelene Backlund in och gjorde en minst sagt märklig intervju. Den har redan blivit en snackis i IB-Sverige och jag frågade Örjan vad han tyckte om hennes uttalanden.

– Jag vet själv hur det känns att stå där och förlora en final och då behöver man verkligen inte få några osportsliga kommentarer över sig. Det var väldigt lågt att kläcka ur sig det där när man precis har vunnit. Jag tycker man kan vara glad över vinsten istället för att håna, fastslår Lindberg.

Nu börjar snart herrfinalen och jag frågar vad han tror om den.

– Jag hoppas för innebandyn i Norrland att Dalen vinner. De har gjort en fantastisk säsong. Men mina pengar ligger hos Falun, jag tror att de drar det längsta strået, säger han.

Killarna har säkrat bronset

Man blir glad när man vaknar upp till nyheten att Västerbotten gått vidare till semifinal. Detta efter en närmast heroisk seger med 6-4 mot Västernorrland.

– Alla ska hyllas. Vi täcker väl en miljon skott och sätter försvarsspelet så fantastiskt bra, säger en närmast euforisk förbundskapten i David Lundberg.

Mycket av snacket har handlat om att Västerbotten har den bästa förstafemman. I dag hade den en ”off day” – och då klev andra fram istället.

– Deras förstafemma överglänste våran just i dag. Men nu agerade vi som en lagmaskin. Andrafemman gör det fantastiskt bra. Viktor Nystedt och Viktor Andersson var tveksamma till spel men bet ihop och krigade fantastiskt bra, fortsätter Lundberg.

För Lundberg blir det här den första medaljen i SDF-SM. Tidigare har hans lag alltid åkt ut snöpligt i kvartsfinalen. T ex när vi i pojkar-88 åkte ut mot Gästrikland i sudden death och en viss Eric Björk avgjorde. Eller vårt andra äventyr då vi åkte ut mot Småland och en viss Kim Nilsson avgjorde…

– Skönt att förbannelsen äntligen är bruten. Killarna är verkligen värda detta efter allt slit. Många har tidigare varit lite ”lalliga” i sitt spel men nu har alla knutit näven och förstått vad det handlar om, säger han.

Som ett exempel på det lyfter han fram Henke Sjöström som klev fram och tog en straff när andra tvekade. På ett iskallt sätt lyfte han in bollen i kassen.

– Nu är det bara att köra på. Vi åker till Malmö och spelar sedan semi och förhoppningsvis final imorgon, avslutar en mycket glad förbundskapten.

Killarna till kvart – tjejerna ute

SDF-SM pågår för fullt nere i södra Sverige. Det är ni säkert medvetna om.

Som vanligt infinner sig då en svår avundsjuka från min sida på de lyckligt lottade som har åldern inne (glansdagarna börjar vara länge sedan nu…) att få vara med och spela.

Vår bevakning från turneringen har hittills varit lågmäld men här kommer i alla fall lite tankar om det som har hänt.

Killarna tog sig vidare som grupptvåa. Gruppen vanns av Stockholm och under strecket hittar vi Södermanland, Uppland och Gästrikland. Det var med andra ord ingen lätt grupp som killarna lyckades ta sig vidare ur. Starkt!

Dessutom verkar det som att laget fått klara sig utan målvaktsstjärnan Viktor Bylund – vilket gör bedriften ännu starkare.

Alexander Rönnlund från RIG Umeå (fostrad i Hörnefors) har varit glödhet i turneringen. Tio mål på fyra matcher är klart imponerande från den gänglige vänsterforwarden.

Glädjande är också Erik Falkmans framfart. Luringen från Gamla Stan har finfina nio poäng hittills.

Imorgon bitti fortsätter Västerbotten sitt äventyr då Västernorrland väntar i kvartsfinal!

***

För tjejernas del blev turneringen inte lika lyckad. De hamnade i ”dödens grupp” och lyckades inte ta sig vidare. Det blev bara en trepoängare på fyra försök.

Istället var det Skåne och Småland som gick vidare. Västerbotten slutade trea i gruppen och fyra kom Göteborg. Dalarna slutade sist i gruppen.

Ni ser – det var sannerligen ingen lätt grupp för Västerbotten. Göteborg och Småland var liksom Västerbotten i semifinal i Karlstad, och Skåne gick till final med 96-generationen.

Självklart är det bittert att åka ut redan i gruppen för Västerbottens tjejer. Många förväntar sig mer av just tjejlagen från Västerbotten tack vare vår fina historia. Men nu är det som det är och ur denna ”dödens grupp” kunde endast två lag gå vidare. Tyvärr var inte Västerbotten ett av dessa.

Wilma Hortell blev inte helt oväntat bästa poängplockaren i laget med fem poäng. Bakom henne slutade Nikolina Lundström och Nora Abrahamsson på fyra poäng.

***

Det kommer mer om SDF-SM på denna blogg men det råkar ju även vara två hyfsat intressanta SM-finaler imorgon också.

Godnatt!

Malmö it is!

Det blev snabba kast. I söndags gjorde Dalen Iksu sällskap till finalen. Jag slog en snabb blick på kollega Arvidsson som direkt förstod vad jag menade.
– Jag kan inte åka. Jag måste jobba på söndag.
Visst, sa jag, men jag åker. Svårt med kort varsel, men ändå.
Så är jag på plats efter en lång resa. Värsta projektet var visserligen att ta sig den nätta vägen från universitetet till Umeå flygplats, men när det blev längre gick det lättare.
Efter en timme Stockholm.
Efter ytterligare en timme Malmö.
Efter kanske en halvtimme Malmö centrum och nu på hotellrummet. Känns fint. Det må inte vara finalstämning här, men själv känner jag hur det kittlar när jag tänker på att det imorgon – efter en hel säsong – ska avgöras i en enda match inför storpublik.
Det är så vackert att jag måste ta fem minuters vila.
***
I herrfinalen är det ett smärre mirakel att »vårt« (eller kanske Umeås) Dalen är i final. Man brandskattades på spelare i somras när bland andra Johan Samuelsson och Robin Nilsberth försvann hem till Sundsvall och Granlo. Imorgon står dessutom Jonas Svahn i Faluns lag, en spelare som så sent som ifjol stod på planen för finalspel med Dalen.
I laget från ifjol finns (fantastiske) Ketil Kronberg och Alexander Bodén kvar som lysande stjärnor. Två spelare som hittat en fantastisk kemi tillsammans med förvärvet Johan Eriksson (Sirius). De tre utgör den formation som ska kliva fram en sista gång och göra en stormatch ifall Dalen ska få fira ett SM-guld imorgon. Det, och att man precis som Kronberg konstaterar i en intervju med Innebandymagazinet sätter det försvarsspel som funkat exemplariskt under säsongen.
Att man lyckades slå ut Storvreta på vägen till Malmö känns… fascinerande. Wow.
Vi på Innebandybloggen har dömt ut Dalen några gånger – och det känns som att jag ska göra det en gång till. Falun blir enligt mitt tips Dalen övermäktigt i finalen. Precis som Jacke skrev tidigare har laget fler spelare som kan göra skillnad. 7-4 till Falun, om jag ska säga ett resultat.
***
»Vårt« Iksu då? Ja, jag tror laget försvarar SM-guldet. Lagets rutin från matcher av den här digniteten samt den lagmaskin som Iksu är fäller nog avgörandet. Oavsett vilka spelare som Iksu slänger in på banan är det skyhög lass. Det är en styrka hos deorangea.
Det laget får se upp med är överraskande Rönnbys (som gjort en liknande resa som Dalen med att slå ut en favorit och ett lag som slutade före dem i serien) fina försvars- och kontringsspel. Här är en spelare som Mathilda By viktig, en spelare som imponerade på mig under kvartsfinalserien mot Dalen.
Precis som Dalen (även här) bygger Rönnby sitt spel på ett lågt försvar och fina vändningar. Lyckas man slå Djurgården över fem matcher så förtjänar man verkligen all respekt och laget ska självfallet inte räknas ut på förhand.
Nåja. Jag tror på Iksu. 6-2 med stjärnorna Cassandra Edberg och Victoria Wikström som segerorganisatörer.

Edberg: ”Alla vill uppleva detta”

Här kommer en sista gästblogg från Iksus bästa back Cassandra Edberg innan finalen:

***

Nu har vi landat i Malmö, där allting ska avgöras på lördag!

Att ta sig till SM-final är en bedrift och något som varje innebandyspelare vill uppleva. Att få kliva ut på arenan med 7-8000 åskådare på plats och höga tittarsiffror är mäktigt och en dröm för alla spelare.
Att Iksu är i sin åttone av de av nionde senaste finaler är ett kvitto på vilket lag Iksu innebandy är!
Det är utan tvekan världens bästa lag, och det ska vi bevisa på lördag mot Rönnby! Föreningen Iksu gör ett otroligt bra arbete, de är världsledande inom det mesta och fortsätter att planera framåt.
Jag är stolt över att tillhöra den orangea familjen!

11.45 på TV4 ser ni finalen, missa inte det!

/Cassie #91

Tack till er!

Vid det här laget har ni förmodligen inte missat nyheten om att vi blev vinnare av ”Årets blogg – utanför portalen” på Innebandymagazinets egna Blogg awards.

Vi basunerade ut detta rätt tydligt på Facebook och Twitter men vi glömde skriva det på själva bloggen. Därav detta inlägg.

Tack till alla som röstade på oss! Det känns givetvis kul att försvara titeln.

Finaltankar i lugnet före stormen

I dag när vårsolen sken som allra bäst var det svårt att tänka sig att SM-finalerna i innebandy närmar sig.

Men det är ju precis så det är.

Dessutom har tydligen IBK Dalen gått till final. Den meningen känns fortfarande osannolik att skriva.

***

På tal om det. Så här skrev jag om Dalens säsong den 16 augusti från Arlanda flygplats av alla ställen:

Dalen har haft en rekordtung sommar och det känns nästan tjatigt att påminna om alla de spelartapp som klubben fått vara med om. Tränaren Ulf Hallstensson har också lämnat skutan. Men liksom i Caperiotäbys fall får man heller inte glömma bort den kvalité som finns kvar i laget.
Ketil Kronberg, bröderna Bodén, Fredrik Hörnkvist, Johan Alm, Filip Stenmark, Johan Eriksson, för att nämna några.
Att tro att Dalen ska åka ur, som vissa gör, är bara löjligt. Truppen är på tok för rutinerad för att lyckas med något sådant. Dessutom kommer laget som vanligt väl förberedda till seriespelet.
Jag tror Dalen kan komma att överraska många i vinter. Inte minst hemma i Gammlia Arena.
Väl i slutspelet önskar jag att jag kunde hålla med om devisen ”allt kan hända”. Där tror jag nämligen att det blir tvärstopp oavsett motståndare.

***

I dagsläget är dessa ord ”offside” men å andra sidan ska vi komma ihåg att den där läsningen var den snällaste du kunde hitta om IBK Dalen under den tidsperioden.

Jag ångrar bara att jag inte skrev ”väl i slutspelet kan allt hända”…

Fast då hade jag ju inte varit ärlig!

***

Många frågar om bloggen kommer att vara på plats i Malmö och så blir fallet. Men tyvärr blir vi inte två. Det blir kollegan Johan Flinkfelt som skickas ner för vår räkning.

Bittert att missa finalen såklart. Det är helt klart trevligt att vara på plats och jag önskar total njutning till alla som vallfärdar till Malmö.

*

Iksu får alltså möta Rönnby. Jag försökte i dag komma på något som talade för Rönnby i den matchen. Det var lättare sagt än gjort. Man skulle kunna säga att de har bra stjärnor i laget – men Iksu har ju ändå större stjärnor. Man skulle kunna säga att de har ett finurligt anfallsspel – men Iksu har ju ändå ett finurligare anfallsspel. Man skulle kunna säga att de har rutin från dessa sammanhang – men Iksu har ju ändå mer rutin. Osv osv.

Det enda jag kom på var det psykologiska spelet. Den delen av spelet lever alltid på förhand. Iksu kan komma helt fel in i matchen och Rönnby kan sväva på moln. Det där vi brukar kalla ”momentum” kan komma att avgöra i och med att det bara handlar om en match.

I bäst av fem vinner inget lag mot Iksu. Så enkelt är det.

*

Mer förhandssnack kommer såklart. Detta var bara en liten, liten teaser.

 

Den omtalade bilden

Under periodpausen igår mellan Dalen och Storvreta la Kim Lundström upp följande bild på Instagram:

instakimbi

Det är alltså en bild från omklädningsrummet i Fyrishov med bildtexten ”Periodpausen ssl”.

Bilden blev en stor snackis på Twitter. Både hyllningar och toksågningar florerar hejvilt. Jag ringde upp Kim för att höra vad han har att säga om detta.

– Jag tog bilden redan innan uppvärmningen och skickade den till min vän och sa åt honom ”Lägg ut den i pausen från mitt konto så ser vi vad som händer”. Under själva matchen kan jag ju inte använda mobilen själv. Det här var helt enkelt en rolig grej bara, skrattar huvudpersonen.

Den som kritiserat bilden allra mest är hockeyspelaren Fredrik Lindblom som representerar Kiruna IF i division I. Han skriver bland annat ”Fy fan så bedrövligt”, ”Skäms” och ”Avgå” riktat mot Kim Lundström.

Kim tar denna kritik med ro.

– Han får tycka vad han vill om mig. Jag får väl utmana han på en hockeymatch. Det vore kul, säger Lundström.

Den självklara frågan jag hade då jag ringde, som jag inte ens hann ställa under intervjun innan han sa det själv, handlade om en eventuell fortsättning på ”Instagrammandet” nere i Malmö.

– Självklart tänker jag fortsätta nu. Jag funderar även på att öka dosen och köra en bild i varje paus, skrattar han, uppenbart oberörd av det efterspel som blivit av bilden.

Jag frågar också vad lagkamraterna har tyckt om bilden.

– Jag har inte hört så mycket. Kanske får man sig någon gliring på träningen imorgon. På väg hem från Malmö hade vi ju en hel del annat att fokusera på, skrattar han.

Och visst var det så. Dalen vann ju som bekant mot Storvreta under bragdartade former.

– Det är helt sjukt. Man fattar knappt vad vi har gjort. Det var skönt att få sätta dit Storvreta för en gångs skull. Dom är värda att bli ditsatta av någon och att det var just vi som gjorde det är en stor bonus, säger han.

– Men det var små marginaler. Hannes Öhman missade öppet mål i match fyra med i sista minuten och sedan kvitterar vi med sekunder kvar. Nu avgör vi på ett riktigt slumpmål. Det jag menar är att Storveta har haft marginalerna på sin sida de senaste åren, nu var det någon annans tur, fortsätter han.

Nu ser han och IBK Dalen optimistiskt på lördagens final mot Falun.

– Nu är det bara en match kvar och allt kan hända. Det är bara att gå in och köra, fastslår Lundström.

***

Personligen känner jag någon slags hatkärlek till den här omtalade bilden.
Den sprider såklart ingen seriös bild av hur innebandyn är – och det är väl just den vanliga fördomen som många av oss engagerade strävar mot att döda ut.
Då hjälper det knappast att det dyker upp självporträtt på SSL-spelare under en pågående SM-semifinal (oavsett om det var han eller inte som lade upp den).
En sådan bild lämnar snarare ett öppet mål till kritiker att spinna vidare på sina fördomar mot innebandy.

Samtidigt anser jag mig själv vara hyfsat humoristisk och om det här var tänkt som en ”rolig grej” från start till mål så är det väl bara att konstatera att han har lyckats med tanke på den uppståndelse som råder.

Sedan brukar man ju säga att all publicitet är bra publicitet…

Vad tycker ni läsare om denna bild? Är den ”okej”? Tyck till i kommentarsfältet nedan.

 

Kampanjuppdatering!

play for charity

Säsongen har tagit slut för de flesta vilket gör att det tickar in mer och mer pengar på Play for charity-kontot för varje dag som går. Nu är vi uppe i lite mer än 27 000 kronor (som ni kan se i skärmdumpen lite längre ned) vilket såklart är hur kul som helst!

 

Kontonumret för den som undrat vad det är finns nedan:

Kontonummer: 716 880 768
Clearingnummer: 6210 (Handelsbanken)

Märk betalningen antingen med ert namn eller det nummer ni har i listan (så att säga). Vi tackar för alla bidrag – det gör skillnad i kampen för att utrota hungern.

Och dessa – i vissa fall något kryptiska – bidragsgivare är dessa:

00000030777734 fann jag efter att ha frågat våra fina följare på Twitter. Det var Carina Gustafsson  som skänkte 10 kronor per mål som Warbergs damlag gör under SSL-kvalet. 29 mål (som var, om jag inte missminner mig, ett enda från avancemang. Bittert!) innebar 290 kronor till kampanjen.

Kohonen är inga andra än Mika och Cecilia Kohonen. skänkte 50 kronor per slutspelspoäng från Mika och 100 kronor per avancemangssteg i slutspelet. Summering: 20 poäng av världens bäste innebandyspelare ger 1000 kr + 100kr och en straff 50kr, totalt grymma 1150 kr till kampanjen!

Elin Gillberg, Täby IS, skänkte 50 i startsumma + 50 per för den poäng hon gjorde resterande del av säsongen!

Gustav Broadhall, spelare i Sandåkernkamraterna, skänkte 10 kr per mål för laget och 20 kr per poäng han sköt i de sista omgångarna. Det landade på 80 riksdaler.

Henrik Sjöström, svärmorsdröm i GUIF, gjorde två poäng. För det skänkte hans moster 100 kronor till kampanjen!

Linda Thorman, Husqvarna, skänkte 300 kronor för att laget gick och vann division 2 och en hundring extra ”bara för att hon ville”. Tack för det!

Victor Öberg capitano i Thorengruppen, drog på sig två utvisningsminuter för vilka han skänkte 200 kronor till kampanjen för.

TG Play for charity är Thorengruppens inbetalning. Skänkte 500 kr/seger för deras allsvenska lag resten av serien.

RIG-keepern Amanda Hill skänkte 400 kronor! 50 kronor för varje vinst laget tog resten av säsongen i division 1 och Innebandyfesten (4). 100 kronor för varje assist (1) och en plushundring för att laget blev svenska juniormästare.

00009837162024 är ingen mindre än bloggens Jakob Arvidsson. Där ingår bland annat en krona per åskådare i derbyt mellan Thoren och City vilket blev 596 kronor, 1000 kr/poäng i sista omgången (tre stycken – 3000 kr) och 100 kr/träning som Adrian Grande gjorde med Thorengruppen. Hela 5200 kronor från Jacke alltså. Han ryktas numera leva på nudlar.

Johan Sjögren – RIG-spelaren Albin Sjögrens pappa – skänkte ytterligare (han finns längre ned i listan också) 465 kronor. Fem poäng per poäng som Albin mäktade med i division 1. Det var 93 stycken, det.

Lunkan är Duvbos Johan Lundqvist. 250 kr är insatta på kontot – och det är 50 kronor per poäng (fyra stycken) plus ett självmål (50 kr)!

VIKTORTAAV är kort för Viktor Taavitsainen, forward i Trosa Edanö, som gav en tjuga för varje poäng han gjorde i de tre sista omgångarna av säsongen. Det trillade in 150 kr vilket är sju och ett halvt poäng.

A. Carlbom är Thorengruppens superstjärna Andreas Carlbom som skänkte 30 kr per mål som laget mäktade med i slutomgångarna. 32 mål ger 960 kronor. Tack ”Calle”!

***

Mikael Hansson i Sandåkern skänkte 500 kr per poäng i slutskedet samt 100 för varje skottäck Timmy Nyberg tog. Timmy offrade sig vid två tillfällen och Hansson pyttsade på Umeå City vilket inbringade hela 700 kronor. Stort tack!

Bertil Eirell, assisterande tränare i Thorengruppen och länslagstränare, skänkte 200 kronor per seger som ”Thoren” grejade för resten av säsongen. 400 kronor – tack Berra!

#bubpodcast bidrog med 200 kronor per mål som Elias Bard, SSL-back i Linköping, gjorde för resten av säsongen. Bard tvingade målvakten att vittja nätet en gång – 200 kronor!

Innebandyfantasten Chris Guntsch skänkte 50 kronor per poäng som Viktor Johansson och Simon Ohlsson i Växjö Vipers gjorde i de sista matcherna av Allsvenskan Södra. Det blev totalt fyra pinnar och 200 kronor till kampanjen. Tack så mycket!

Holmsund Citys styrelse bidrog med 50 kr/mål som herr- och damlaget gör under resterande matcher, och 50 kr för varje seger. 43 gjorda mål totalt och 3 segrar = 2300 kronor!

Christoffer Hald – ex-ersboding som numera spelar i Skara IBK, skänkte 50 kronor per mål/assist/utvisning han gör/tar resten av säsongen. Det blev sex poäng vilket renderade i 300 kronor. Stort tack!

Linnea Eriksson, syster till Granlos Anton Eriksson, bidrog med 100 kronor för att Granlo tog sig till slutspel – och ytterligare 50 pix för att brorsan Anton fick sitta på botbänken i sista matchen.

A. Eriksson, är Anette Eriksson som är mamma till Granlos Anton Eriksson. Det är hennes andra insättning och det är för Antons utvisning i slutspelet.

Jesper Fransson, Sandåkerns sniper, skänkte 50 kr per poäng i de sista omgångarna. Fransson gick formligen LÖS i poängprotokollet vilket gav hela 650 kronor (13 pinnar!). Grymt bra jobbat!

Sara och Matilda Orebrand, Gottsunda IBF, lade 20 kronor/poäng som gjordes resten av säsongen. Skulle laget knipa tredjeplatsen skulle man även ge 500 kronor extra. Någon tredjeplats blev det inte – men väl fina tio poäng. Det är 200 kronor!

Pelle Lund, skänkte 10 kronor per mål som Storvreta D2 resp D3-lag gjorde i de återstående seriematcherna, samt 10 kronor per skott som dottern Emmy Lund motade. Det blev en total på 67 stycken vilket är hela 670 kronor. Tack Pelle!

Leif Lundberg, bloggkollega på ”Innebandyläktarcoachen”, gav 50 kr per poäng (och utvisning) som Jakob Arvidsson gjorde/tog för resten av säsongen. Det blev fyra poäng (och noll utvisningar)! 200 kronor.

Pappa Hedin, far till RIG:s målvakt Adam, skänkte kreativa 1 krona och 55 öre (sonens tröjnummer) per insläppt mål den här säsongen. 131 gånger fick Adam vittja nätet vilket efter en del matte (åtminstone för mig) innebär 203,05 kronor.

Nils Widing skänkte arvodet av den sista matchen han dömde. Det var 250 kronor. Tack Nils!

Sävars damlag som gick in med 250 kr per mål i de sista två seriematcherna till kampanjen #playforcharity. Mål framåt likväl som mål bakåt. De sista två matcherna slutade 9-4 och 7-6. Det är 27 mål. 250 x 27 är 6750 kronor! Mer om dem går att läsa här.

Thomas Lindgren – legend hos Superior Performance in Floorball (SPIF) – gjorde två poäng mot Vindeln vilket genererade som ni kan se hela 1000 kronor till kampanjen!

Johan Eriksson – Malmötränare – skänkte 400 kronor för att föreningen vann 4 av 5 matcher under klubbens »superhelg« då många av klubbens lag var igång. Det var alltså en hundring per seger som var premissen!

Nr 103 är Anette Eriksson som är mamma till Granlos Anton Eriksson. Hon har skänkt 200 kronor för att Granlo tog sig till slutspel (och vilket slutspel man har gjort så här långt).

Ingrid Hannerz –  Skänker 10 kr per poäng som Susanne Ekblom, Minne Dahlerus, Alexander Rudd, m fl (glömt vilka det var – fem spelare typ), gör under resten av säsongen. 2013-03-11 var det 22 pinnar vilket innebar 220 kronor. Det kommer mera – och det är vi väldigt tacksamma för!

Levi och Gunnel Bergström – den förre är ordförande i IBK Dalen och den senare dennes maka – skänkte 500+300 kronor för Dalens damer och herrars insats i Superligan. En fjärdeplats, som damerna tog, var värd 500!

Micke Hill – Mullsjös tränare – skänker hundra kronor för varje pinne som Mullsjö skulle ta de två avslutande omgångarna. Det blev tre points vilket innebär 300 kronor! Vi tackar och gratulerar laget till det klarade kontraktet.

Johan Sjögren – nyblivne Storvretaspelaren Albin Sjögrens pappa – pyttsade in 200 kronor för att RIG Herr vann division 1. Han kommer också skänka fem kronor per poäng som Albin gjort/gör under säsongen (och det är inte lite!).

Stuart Söderberg – @juliustonker på Twitter och polare med Duvbos Johan Lundqvist – skänkte 50 kronor per poäng (och självmål!) som kompisen Johan gjorde i derbyt mot Haninge. Där blev det två assist och ett självmål, vilket med enkel matematik innebär… just det, 150 kronor!

Marita Lieback Asp – mamma till Kevin Lieback Asp (landslagsmeriterad försvarare i AIK) – var den första att skänka pengar beroende på prestationer. Hon la in 200 för att AIK slog seriesuveränen Storvreta, och ytterligare 300 kronor för att hon gillar initiativet till kampanjen. Vi tackar så klart för det!