Umeå IK fick äntligen smaka på segerns sötma igen efter en 10-8 seger på den halkiga parketten ute i skärgården där Obbola IK huserar.

Redan i första perioden blev det åtta mål. Fem av dessa gjorde UIK. I andra perioden fortsatte målkavalkaden innan händelserna lugnade ner sig i tredje perioden (bara två OIK-reduceringar i den ronden).

– Skönt med vinst igen. Det var rätt jämnt i början. De gör sedan 1-0 men efter att vi svarar med tre snabba mål har vi kontroll på matchen hela vägen. Det blev lite nervöst då de reducerade till 7-10 direkt i tredje perioden men vi redde ut det hela, säger UIK:s tränare/sportchef Ulf Andersson.

UIK:s förmåga att dra på sig utvisningar har varit lite av en snackis här på bloggen.
Den här matchen blev det sex nya tvåor. Två av dessa var för liggande spel.

– Vi har pratat om att vi måste fokusera på rätt saker och i den här matchen är det egentligen bara en utvisning som är onödig. Vi skötte oss bättre, säger Andersson, som också bekräftar att det vidtagits disciplinära åtgärder mot Jim Johansson och Jerry Eriksson som båda saknades i laguppställningen.

– Det stämmer. De är tillsvidare avstängda från träning och match och det är på grund av disciplinskäl, säger Ulf Andersson.

Båda spelarna har kontrakt med UIK och i dagsläget finns ingen avsikt att släppa spelarna till andra klubbar. Vi får helt enkelt se vad som händer med duon.

Även Ted Karlsson, som väntar på sin dom efter det grova matchstraffet mot IBK Umeå Norr, saknades i laguppställningen men det var på grund av sjukdom.

– Jag kan tycka att det tar lite för lång tid att få beslutet. Det har gått 2,5 vecka sedan Ted skickade in sin syn på saken, säger Andersson.

Klubben kommer i alla fall inte att vidta några åtgärder mot den hårdföre backen.

– Nej, han kommer att få sitt straff ändå. Och vad många missar, inklusive domarna som skrivit rapporten, är att Ted fick en otroligt ful armbåge mot huvudet precis innan det som hände sedan. Det är bland det fulaste jag har sett på en innebandyplan, säger han

***

Vi går vidare med GUIF:s hemmamatch mot Skellefteå IBS. På förhand var det tre solklara poäng och så blev också fallet. 9-2 skrevs den komfortabla hemmasegern till.

Min kollega fick lämna banan poänglös för första gången i år och när jag konfronterar honom med den bistra sanningen lyder svaret:

– Jag har bävat inför frågan. Jag var kallare än is och jag vet inte varför.

Så kan det vara ibland. Den gode ”Flinken” lär vara flinkare i nästa match.

Istället vaknade Per Beijar, som frekvent har beskrivit sig själv som en istapp under året, till liv på allvar. 2+2 blev menyn från hans klubba. Hans formation, med Strandberg, Emil Nilsson, Fornander och Henrik Sjöström hade klart bäst rull för dagen. Vi noterar också att Markus Gustafsson i målet hade en assistpoäng.

***

Gamla Stan fortsätter att vinna. Den här gången över Superior performance in floorball på bortaplan med 10-6. Efter en trött start grundlades segern i andra perioden där Gamla Stan spelade ut hela sitt register och lite till. 7-1 blev periodsiffrorna i ”Bulldoggarnas” favör.

Inräknat första perioden gjorde Gamla Stan nio raka mål(!) från underläge 3-1 till ledning med 3-10. SPIF lyckades hyfsa till siffrorna något i slutet på matchen.

William Löf, Rasmus Karlstén, Viktor Nystedt och Anton Åkerlund gjorde alla två mål var för Gamla Stan.

Erik Öhman och Thomas Lindgren blev tvåmålsskyttar för SPIF. Lindgren gjorde också två målgivande passningar.

***

Läsning från den minst sagt händelserika matchen mellan Hörnefors och IBK Umeå Norr finns i ett separat inlägg.

Efter ett VM fyllt av det vi inte vill ha – det vill säga förutsägbara STORsegrar – kom så ett ljus i mörkret när Lettland, som Dalen-tränaren Iiro Parviainen är förbundskapten för, vann under bragdartade (säger det något nu för tiden?) former mot Tjeckien som tillhör ”the big four” i internationell innebandy.

Lettland låg under länge men lyckades vända på slutet och man får som bloggare i Umeå skicka en rejäl gratulation till Parviainen och hans grabbar.

Den otippade segern innebär att slutspelsordningen rubbas. Tjeckien kommer att möta Finland redan i kvartsfinal vilket innebär att Sverige får en lättare semifinal.

Warbergs back Kimmo Eskelinen lyfte på Twitter om detta var bra eller dåligt för Sverige.
Det är ju onekligen bra utifrån att chanserna att gå till final ökar med lättare motstånd.
Samtidigt kan det bli en chock att möta Finland i final efter att ha glassat sig dit.
En jämn och tight semifinal mot tjeckerna hade varit att föredra som jag ser det.

Men för den internationella innebandyn är det här en stor seger.
Det är sådana här resultat sporten behöver om OS-drömmen någon gång ska bli sann.

I dag var vi på plats i klassiska Ersängshallen för att bevaka seriefinalen i D2 mellan Ersboda och Sävar.

Det blev en riktigt tight och jämn tillställning som slutade med fotbollssiffror – 1-1.

Självklart hoppades man på mer mål än så – men det var ändå en underhållande tillställning med mycket kamp.

Ersboda, som verkligen menar allvar med sin satsning mot D1, har ju en riktigt bra och erfaren trupp. Eller vad sägs om meriterna hos kvartetten Namita Andersson, Sandra Linder, Nina Helas och Johanna Dahlberg?
Samtliga har i sitt förflutna gjort mer eller mindre bra ifrån sig på den högsta nivån. Inte minst Namita Andersson…

Sävar har ett betydligt mindre namnkunnigt lag men där fanns (åtminstone för dagen) mer speed och mer fighting spirit. Det var så Sävar lyckades bärga med sig en poäng hem till Rapido-land.

Gästerna tog ledningen i första perioden via ett slumpmål av Lova Georgsson framspelad av Johanna Blomberg.

Därefter dröjde det bra länge innan publiken åter fick se ett mål. Detta i powerplay i tredje perioden efter att Sofia Jonsson åkt på en onödig utvisning då hon fullföljde en löpning rakt in i Ersbodas duktige keeper Amanda Brynjarsdotter. (Sävars Anna Otterstedt var minst lika bra i det andra målet.

Ersboda fick bra tryck i det numerära överläget och Sandra Linder lyckades efter mycket om och men knacka in en backhand upp i krysset. Målet finns att se på vår Facebook-sida.

Ersboda fick även ett till powerplay men de missade möjligheten att avgöra matchen som istället slutade 1-1 (det är ingen förlängning i D2).

Efter matchen surrade jag med båda lagens tränare under informella former och utan att anteckna. Men den sammanvävda analysen var att båda tränarna var relativt nöjda med en poäng var. Båda sidorna tyckte att det var en bra och välspelad match.

Ersboda kanske skulle ha testat några andra anfallsvapen/anfallsvägar under matchen då den inslagna vägen uppenbarligen inte var särskilt lyckosam (bara ett mål trots mycket bollinnehav).

Sävar skulle å andra sidan ha förvaltat sina kontringar på ett bättre sätt. Det var flera gånger som det slarvades med det sista lilla. De hade kunnat straffa Ersboda oftare eftersom att de gång på gång vann bollen precis där de ville vinna den.

Nåväl. Kul att då och då göra nedslag i den här jämna och intressanta serien.
Kan avslutningsvis avslöja att Röbäcks tränare Victor Öberg satt vid min sida och han scoutade hejvilt inför deras möte med Ersboda senare i veckan.
I andra båset står Erik Ställ så vi får väl se om det haglar några psykningar dom emellan den här träningsveckan…

***

Måste avslutningsvis få hylla Ersbodas fika till skyarna. Saffranssockerkaka och TOAST!

MVG!

Vi börjar med att backa bandet. I veckan spelades nämligen ett derby i Schtaaaaaaaaaan mellan Skellefteå IBS och Gamla Stan.

Det snabbare och mer tekniska laget vann. Alltså Gamla Stan. Detta med 10-5.

Bröderna Karlstén höll sig för en gång skull relativt anonyma (oklart om Fabian ens var med då han inte fanns med i protokollet). Istället var det herrar som Erik Falkman (tre raka mål i första perioden), Viktor Nystedt (två mål) och William Löf (två mål) som grejade segern.

Den formstarke David Lindström ska ha beröm för sitt hattrick för IBS.

***

Obbola IK fick äntligen vinna en match! Detta mot otroligt formsvaga kamrater från Sandåkern som i och med detta åkte på sin fjärde raka förlust.

Johan Reichler öppnade målskyttet genom att göra 0-1 men ex-IBK Dalen-speakern Robin Årebrand-Lindqvist kunde kvittera i powerplay. Av bara farten satte William Henriksson 2-1.

Mattias Grahn, 2+1 i matchen, lyckades hänga dit 2-2 innan första perioden slut och då kändes fortsättningen av matchen helt öppen.

I andra perioden sprang dock Obbola ifrån. Pontus Edholm, lillebror till min lagkamrat Fredric, gjorde två mål i den perioden och Andreas Forsgren satte ett. För Edholms del var det hans första mål den här säsongen. 3-0 alltså i rond två och Obbola hade kopplat ett järngrepp om matchen.

Det där järngreppet blev bara kraftigare av att William Henriksson satte sitt andra i matchen samtidigt som Oskar Granberg tryckte dit två kassar. Då var ställningen alltså 8-2!

Sandåkernkamraterna lyckades hyfsa till siffrorna i slutet men fick ändå lämna skärgården med en bitter smak av sulfat och sulfit i munnen.

***

Gimonäs UIF – Vindeln 16-3.
Egentligen blir man inte så sugen på att skriva mer än några få ord:

Väntad. Klasskillnad.

GUIF har ”tyvärr” en bättre upplaga i år än ifjol då det gick tungt i ettan.
Nu är laget alldeles för bra för division II.

94 mål har producerats på åtta matcher och detta ger givetvis en serieledning.
Åtta raka segrar är nu fixade och man är redan fem poäng före Gamla Stan.

I nästa omgång möts dessa lag – (äntligen) spännande!

Vilka var det då som producerade allra bäst mot Vindeln?

Petter Lundström gjorde sin vana trogen tre mål. Men det kunde enligt säkra källor till bloggen ha varit fler än så.
Framtidsmannen Emil Nilsson gjorde även han tre mål. Per Beijar satt på bänken på eget initiativ just för att släppa fram Nilsson och det var en väldigt fin gest av den store (på många sätt) mannen Per Beijar.
Vi noterar också att Vindeln-sonen Erik Röring fick näta på sin moderklubb.

***

Superior performance in floorball kom den här helgen till spel med gammräven Thomas Lindgren i laget. Det höll på att räcka till poäng mot luriga Nätra.

Lindgren var inblandad i fem av sex mål som SPIF mäktade med denna dag.
Tre gånger som målskytt och två gånger som framspelare.

Men försprånget man bjöd på i början (Nätra ledde med 6-1) blev för svårt att hämta igen och därför vann gästerna med knappa 7-6.

Ändå en stark upphämtning från SPIF och vi får hoppas att Thomas Lindgren spelar fler matcher. Han är en av seriens stora profiler och när han är på banan får samtliga lag se upp.

***

Hörnefors och UIK var spellediga i helgen. De möts på torsdag i Bråvallahallen.

Det blev en händelserik helg i denna serie. Fem matcher, massor med mål, och tyvärr en hel del utvisningsminuter.

***

Sandåkernkamraternas formsvacka fortsätter. Mot Hörnefors kom ännu en förlust. Den här gången med hedersamma 4-6.

Detta trots en bra start på matchen. Teknikern André Skedebrandt gjorde 1-0 och kort därefter åkte Simon Blomberg ut för slag. I boxplay åkte sedan lillebrorsan Andreas också ut – och då hamnade HIF i ett minst sagt prekärt läge.
Hemmalaget tackade och tog emot och gjorde 2-0 i spel 5-mot 3 genom Mattias Grahn.

Simon Blomberg hann dock med att få en personlig revansch innan den första perioden var slut. På tiden 19.55 satte han reduceringen till 2-1 och den visade sig vara viktig.

HIF kom nämligen ut som ett nytt lag i andra perioden. Den vinner gästerna med 3-0 och när Viktor Rutqvist gör 2-5 i början av tredje så hade HIF gjort fem raka mål.

Sandåkern försökte komma ikapp genom mål av Grahn (igen) och Johan Reichler men det räckte inte. Viktor Rutqvist kunde istället, med sitt tredje mål för dagen, säkra tre poäng genom sitt mål till 4-6.

***

Vi går vidare till en match som jag själv var och såg delar av. Nämligen UIK mot IBK Umeå Norr.

Det var en match med två ansikten. Jag fick bara se det ena. Jag såg den fridfulla, välspelade matchen där IBK Umeås rutin och spetskvalitet blev avgörande.

Vid ställningen 2-6 till IBK Umeå Norr efter mer än halva matchen lämnade jag Vildmanna. Därefter hände det en hel del. Matchen slutade 5-10 till IBK Umeå Norr men det mesta av eftersnacket kom att handla om de två matchstraff som delades ut i slutet av matchen.

UIK:s Ted Karlsson ska enligt källor till bloggen ha fått en tjuvsmäll (armbåge) som domarna inte såg – och då slog det slint för Ted.
Han hämnades med en rejäl smäll (även det en armbåge som jag förstått det) och fick syna det röda kortet.
Matchstraff 3 – den högsta graden – innebär att han automatiskt blir avstängd under den utredning som nu måste göras. UIK:s back får nog räkna med ett par matchers avstängning.
Tråkigt, för att inte säga oförsvarbart, att sådant här ska få ske med en minut kvar i en match som det ena laget leder med fem mål. Man måste kunna bete sig bättre – oavsett om man själv blev utsatt för en tjuvsmäll i första läget.

Stefan Rehn, lagkapten i IBK Umeå Norr, fick även han matchstraff för att ha gått in och flyttat bort Ted från situationen. Rehns matchstraff var dock ”bara” matchstraff I.

Dessförrinnan hade UIK:s Jerry Eriksson, tremålsskytt i matchen, åkt ut fem minuter för en solklar hakning. Onödigt…

Hoppas UIK kan lära sig något av detta och bättra sig inför framtiden.
Det gäller kanske främst tre herrar. Jerry Eriksson har hittills 15 utvisningsminuter, Ted Karlsson har 21, och Joel Björk har 17. I övrigt är det inget utstickande.

Det rent sportsliga då? Vilka imponerade?

I Umeå IK hade jag svårt att se den offensiva spetskvaliteten. Många är jämnbra och krigar hårt.
Niclas Gruffman gjorde ett vackert zorro-mål och förtjänar ett omnämnande för det. Förvånande dock att IBK Umeå Norr inte hade koll på hans kunskaper. Det är inte första gången Gruffman får till dessa konster!
Jerry Eriksson gjorde som sagt tre mål och var pigg och alert. Kraftigt minusbetyg dock för hakningen och en tvåa till för protest mot domslut.

I IBK Umeå Norr var det kul att se Jonas Lindberg. Han har ett fint målsinne även om han stod för en av säsongens värsta missar i första perioden.
Efter mitt hån från läktarplats om att han påminde om Gervinho höjde han sig betänkligt…

Som UFC-supporter var det också en fröjd att se André Nyberg och Kristoffer Bjuhr spela innebandy. Båda blev målskyttar. André har riktigt mycket i sig!

***

Vindeln åkte på en tung förlust mot Skellefteå IBS. Detta med siffrorna 8-11. Vindeln glömde uppenbarligen att markera Alexander Hedlund, född -96, i början av matchen. Hedlund gjorde fyra av Skellefteås fem första mål! Allt detta hände i första perioden. Efter första paus var Hedlund poänglös resten av matchen…

Vindeln lyckades också hämta ikapp det tunga 2-6-underläget till 6-6. I det läget kändes det som att Vindeln skulle vinna – men IBS reste sig och kom tillbaka.

Tobias Holmström gjorde tre mål för Vindeln. Jonny Granström ”bara” ett. Han skulle behöva hitta storformen snart.

***

GUIF lyckades göra hela 16 mål på Superior performance in floorball. Det är mäkta imponerande.

Duon Johan Flinkfelt och Petter Lundström hade en tung match nere i Nätras kalla hall i förra matchen – men här, i en varm och skön hall, var de båda glödheta.
Petter, den gamle IBK Dalen-spelaren, gjorde hela sju, alltså SJU, mål och Johan producerade 2+6. Imponerande menyer från de båda.

”Flinken” skickar med sina sex assist ytterligare en passning till coachen om att han bör få spela powerplay snarast.

Jens Bolin och Erik Öhman blev tvåmålsskyttar för Superior performance in floorball.

***

Gamla Stan tog en övertygande seger i den där kalla hallen jag nyss skrev om. Alltså Köpmanholmens sporthall.

Det är där som överraskningslaget Nätra huserar. De långväga gästerna vann med hela 9-4 och det får man se som mycket imponerande.

Fabian Karlstén blev en av segerorganisatörerna med sina tre mål. Två av dessa kom dock i slutet då matchen redan var avgjord. Innan det hade bland annat doldisen Anton Nystedt bidragit med viktiga mål.

Gamla Stan hakar i och med segern på i toppstriden även om det redan är fem poäng upp till den väntade seriesuveränen GUIF.

Så var det då äntligen dags att summera helgen från denna charmiga serie.

Umeå IK fick vara spellediga i helgen efter fiaskoderbyt i onsdags mot GUIF. Serieledarna vann den matchen med hela 14-2 (utan lårskadade kollegan Flinkfelt).
Jag som trodde på en relativt jämn tillställning…

Det verkar dessutom ha varit en rätt grinig tillställning.
UIK åkte på en femma och fem tvåor. Två av dessa tvåor för protest mot domslut.
Laget tog alltså lika många utvisningar för protest som man gjorde mål. En bedrift i sig.

Nu gäller det att UIK samlar ihop sina styrkor och fokuserar på själva liret i nästa derby mot IBK Umeå Norr. Annars kan det bli storstryk även där…

***

…IBK Umeå Norr gick nämligen fram som en pansarvagn mot Sandåkernkamraterna. De nordliga herrarna vann med hela 9-1. Därmed åkte Sandåkernkamraterna på sin andra raka förlust.

Vad har hänt med försvarsspelet? Tolv insläppta mot Gamla Stan och nu nio mot IBK Umeå Norr. Då blir det hemskt svårt att vinna.

Poängbäst i IBK Umeå Norr blev den lika gänglige som formstarke Johan Hjelmér. 3+1 skrapade han ihop.

Bloggfavoriten Daniel Pettersson förde en relativt anonym tillvaro. Men han kom ändå med i protokollet fyra gånger. Två gånger på grund av utvisningar, och två gånger via det han gör allra bäst – målgivande passningar.

Vi noterar också att den gamle UFC-spelaren Kristoffer Bjuhr, storebror till nyblivna landslagsspelaren Katarina Bjuhr, gjorde ett assist för IBK Umeå Norr.

***

Vindeln stod för en hygglig insats mot Gamla Stan på bortaplan. Men det räckte inte till några poäng.

I första perioden ledde Vindeln med både 1-0 och 3-2 men sedan föll man ihop. Gamla Stan gjorde sju raka mål upp till 9-3 och då var saken biff.

Rasmus Karlstén, den totala poängligaledaren, gjorde 1+2 i matchen. William Löf satte två nya kassar.

I Vindeln fanns sex olika enmålsskyttar. Men poängstarke Erik Byström gjorde två målgivande passningar utöver sitt mål och förtjänar därför ett omnämnande.

***

Vi fortsätter i Schtaaaan där Skellefteå IBS tog säsongens andra seger mot SPIF. Detta med samma siffror som matchen ovan – nämligen 10-6.

Drygt 10 minuter in i tredje perioden reducerade Staffan Bergman med sitt andra mål för dagen till 7-6 för sitt SPIF – men närmare än så kom alltså inte gästerna. Istället gjorde IBS tre raka mål upp till 10-6.

David Lindström, Jesper Grundström och Oscar Hedström gjorde två mål var för Skellefteå.

Jens Bolin blev liksom redan nämnda Bergman tvåmålsskytt för SPIF.

I och med segern rycker IBS ifrån de övriga bottenlagen något.

***

Hörnefors fick en oväntat tuff uppgift mot jumbon Obbola i helgen. Hemmalaget vann ”bara” med 6-4 efter två avgörande mål i den tredje perioden (det stod länge 4-4).

Den klassiske HIF-backen Daniel Tjernström fällde avgörande med sitt mål till 5-4. Men en stor del av segern ska även tillskrivas Filip Rutqvist. Tre mål från hans klubba i matchen – varav ett betydde 6-4.

Obbola hade fyra olika målskyttar i Simon Sahlström, Daniel Forsgren, Nicklas Nyberg och Viktor Lindström.

Jag förväntar mig mer av Hörnefors i en sådan här match. Inte minst med tanke på att laget fick spela powerplay i fem raka minuter sedan Victor Lind utvisats för farligt spel. Matchen skulle ha avgjorts tidigare och det blev onödigt spännande.

***

Sist men inte minst så får vi avsluta med GUIF:s andra match i veckan. Den mot pigge nykomlingen Nätra på bortaplan.

Här tog GUIF sin sjätte raka seger efter siffrorna 5-9 på talvlan.

Efter första perioden stod det 0-7, NOLL – SJU(!!!!!!!), på tavlan – och då var det hela klart. Man kan fråga sig vad Nätra höll på med i den första perioden.

Resterande del av matchen vinner nätra alltså med 5-2 men det hjälper ju föga efter en sådan bedrövlig start.

Björn Jansson gjorde två mål och visades dessutom ut fem minuter för hakning. Inte ofta man ser det i protokollet, men detta skedde ju på en klassisk ishockey-ort å andra sidan.

GUIF då? Ja, som vanligt är det en hel del folk som är med och bidrar till segern.

Niklas Larsson, Jonatan Fornander och Stefan Lindgren gjorde två mål var. Poängsprutan Petter Lundström,  tvåa i den totala poängligan, gick poänglös från matchen men han passade i alla fall på att åka ut för liggande spel i den tredje perioden. Alltid något!

Att åka till sportaffären och kolla in det senaste klubbutbudet är något jag har gjort ända sedan jag var liten. När jag var i mitt esse hände det till och med att man var där flera gånger i veckan – även fast man egentligen visste om att det inte hade kommit in något nytt.

Väl på plats sökte jag någon i personalen som kunde svara på mina nördiga frågor. ”Vilken linda är bäst?” ”Vilket blad ska man ha? ”Vad ska man tänka på när man kapar klubban?

Men det fanns oftast ingen. Ingen som brann för det hela lika mycket som jag i alla fall.

Den enda i Umeå som har levt upp till mina förväntningar, och mer därtill, är Iksus tränare Jocke Sjöström som har ett bejublat förflutet som sportsäljare.
Han kunde ALLT om ALLT när det gällde materialet och det var en stor ära att få min gamla Canadien Invader fixad av just honom…

Men nu jobbar han inte kvar inom denna bransch och bakom honom är återväxten bedrövlig. Mig veterligen finns det ingen tillräckligt innebandy-nördig sportsäljare i Umeå. Så det så!

Ändå växer junisarna i dag upp med helt andra förutsättningar. The world wide web har ju nämligen exploderat. Så även nätshoppingen i allmänhet.

Det finns en hel del sajter som säljer innebandyartiklar på nätet numera. De två största är Stockholmsbaserade Assist och Göteborgsbaserade Klubbhuset.

Det hade inte varit sunt för min barndomsekonomi om sidor som dessa fanns då jag var ung.

Även om man har lugnat ner sig kring det materiella på senare dagar så blir jag fortfarande som ett barn på julafton då jag surfar in på dessa sidor.

På Klubbhuset jobbar den gamle landslagsmeriterade snipern Daniel Larnö (då Johansson). Där snackar vi INNEBANDYNÖRD ända uti fingerspetsarna.

Han gör ett strålande, och för oss på bloggen inspirerande, jobb på Klubbhuset när det kommer till sociala medier.
Recensioner, intervjuer och personporträtt på spelare i SSL är bara tre av de utåtriktade grejerna som ingår i hans tjänst.

Det är via Daniels roliga och skickligt producerade recensioner som jag och många andra i landet ”lärt känna” honom. Och när det kommer till material-nörd-biten så känns det nästan som att jag mött min själsfrände – även fast vi aldrig setts rent fysiskt…

Jag tog helt enkelt och ringde upp honom för att få höra mer om hur han tänker kring sitt jobb.

– Vad kul att bli intervjuad, det händer ju aldrig nu för tiden, skrattar han inledningsvis.

Jag börjar givetvis med att fråga hur livet som materialguru fungerar. Kan man gå runt på stan utan att måsta prata om olika plaster, blad och klubbor?

– Haha, det är en hel del folk man inte känner som hejar på en och så där, men det är bara roligt. Men det är mest här i butiken och på exempelvis SM-finalen där alla samlas på ett och samma ställe. I Malmö kunde jag knappt gå fem meter innan någon ville snacka, skrattar han.

Klubbhuset gör i och med satsningen på sociala medier mycket mer än att bara sälja klubbor online. Jag frågar varifrån det drivet kom ifrån…

– Allt började för snart tre år sedan då vi startade en Facebook-sida. I början var det bara de närmast sörjande men den har växt ända sedan dess. I dag har vi runt 17.000 medlemmar, säger han.

– Sedan var tanken att jag skulle börja skriva recensioner till vår hemsida. Problemet är att jag är kass och dessutom långsam på att skriva –  det blev mycket enklare att filma och på den vägen är det, säger Larnö.

Bakom kulisserna…

Utvecklingen har sedan gått från väldigt enkla iPhone-filmer till snygga och väl genomtänkta filmer.

– Vi satsar hårt och har köpt in en hel del nya grejer inför det här året. Vi har köpt in nya kameror och sett till så att ljudet är bra. Det är ljudet som är det viktigaste enligt mig, och det gäller att ha det senaste så att man hänger med, säger han.

Efter att ha sett filmerna var jag helt övertygad om att Larnö hade någon slags utbildning i ämnet. Men så är inte fallet.

– Jag är bara en glad och engagerad amatör. Jag har gått vissa distanskurser i foto, men att videofota är något som jag bara har ett brinnande intresse för, säger han.

***

Efter snacket om själva filmerna gick vi kort in på hans förflutna som spelare. I filmerna ser man nämligen att har fin teknik och bra skott. Faktum är att Daniel Larnö, då under efternamnet Johansson, gjort ett par A-landskamper och då bildat kedja med bl a Andreas Carlbom.
Han var länge en bejublad sniper i Pixbo och spelade ofta tillsammans med Peder Bodén det året som han var nere i Göteborg.

– Det var en fröjd att spela med Peder. Han är än i dag en av mina favoritspelare. Jag lirade i ”slottet” i powerplay den säsongen och fick 2-3 grymma lägen varje gång. Det var helt fantastiskt. Året efter var han borta och då fick jag kanske totalt fem liknande lägen på hela säsongen, skrattar han.

Att Larnö varit med på bästa nivån hjälper honom såklart i det nuvarande arbetet som  materialguru.

– Redan som spelare var jag väldigt intresserad av materialet och jag tror faktiskt man måste bry sig om sådana saker för att bli riktigt bra. Kollar du på landslaget i dag så är det bara en spelare mig veterligen som inte mixtrar med sin egen klubba. Alla andra har testat sig fram för att hitta det bäst lämpade. Så var även jag och det gör att jag enkelt kan svara på frågor som jag får i dag eftersom jag oftast redan tänkt på det som spelare själv,  säger han.

Samtalet fortsätter sedan kring det materiella då jag undrar vad det är för trender som går just nu. Det kommer ju nämligen nya grejer hela tiden tillverkarna…

– Det man märker just nu är att folk jagar gram överallt. Jag får till och med frågan om vilken grepplinda som är lättast. Man vill ha klubban så lätt som möjligt. Mitt tips då är att jaga gram nedtill på klubban då balansen är viktigare än totalvikten, säger gurun själv.

– Annars kan man konstatera att trenden med böjda skaft fortsätter. Mycket handlar om att man ska skjuta så hårt som möjligt. Flera av bladen som är på gång nu är superskålade, fortsätter han.

Klubbhuset nöjer sig heller inte med att bara sälja grejer. De är också själva med och skapar egna ”KH-editions” i samarbete med olika fabrikat, och de har en egen bejublad grepplinda som säljer som smör smälter i solsken.

– Det är faktiskt helt sjukt vad vi säljer av våran egna linda. Det är utan tvekan den produkt vi sålt mest av om man bortser från bollar. När det gäller hela klubbor är det faktiskt våra egna versioner vi säljer bäst av. Sedan är det allmänt populärt att man själv får vara med och påverka vilket blad man vill ha på klubban. De flesta vill skapa sin egna unika klubba, menar han.

***

Avslutningsvis frågar jag vilken av alla filmer han är mest nöjd med. Svaret blev den Road-to-winter-classic-inspirerade dokumentärserien om Pixbo.

– Utan tvekan. Den var riktigt rolig att göra. Jag hoppas verkligen att jag ska få göra något liknande igen, säger han.

Därför tar vi helt enkelt och länkar till den (den är i tre delar – missa inte det) och vi får samtidigt ta och tacka Daniel för pratstunden.

Ryktena spreds i samma tempo som när Refused skulle göra en oannonserad spelning på Scharinska.

I kväll hände nämligen det som vi spekulerade om i vårt radioprogram:

Den store, gamle, legenden Erik Zakrisson spelade innebandy igen.

Att comebacken kom i en intern företagsmatch spelar mindre roll.

Jag sket i Refused. Försökte inte ens. Brydde mig inte ens.
Men ikväll var givetvis bloggen på plats för att bevittna sagan om konungens återkomst.

Hur gick det då?

Jag kom lite sent och då var ”Zacke” hårt lindad kring baksida lår.
Besvikelsen sköljde över mig. Skulle jag inte få se honom lira?

Men när han såg i ögonvrån att bloggen var på plats var han givetvis tvungen att bita ihop och köra ett par byten för min skull.
Hans kraftigt haltande löpsteg imponerade förstås inte – men inställningen är fortsatt grym och de sammetsmjuka handlederna sitter sannerligen kvar där de ska.

Matchen då?

Zackes lag förlorade faktiskt mot de bemanningsföretagsanställda undersåtarna.
Tydligen var detta första gången i historien som dessa underdogs tar hem denna tillställning. Det var heta känslor på banan!

Nu får vi hoppas att skadan är lindrig (så lindrig som en baksidalår-skada kan vara på en man i sina bästa år) och att vi får se honom i en riktig comeback snart.