Instagram – en självklarhet för platsmarknadsföraren?

[New Order. Igen?]

Samtidigt som Resumé skriver om att Instagram har 90 miljoner användare per månad och inte tappar användare, som det har ryktats en tid, uppmärksammade Instagrams blogg häromdagen Treehotel i Harads i Sverige.

Skärmavbild 2013-01-18 kl. 10.01.49Vad just den posten är värd är förstås svårt att svara på, men med 90 miljoner användare torde nog en hel del kika in på Instagrams blog ibland. Men vad jag egentligen funderade över var att vi nu börjar få så mycket Instagrambilder från platser i Sverige att det börjar bli sökbart på allvar, t ex på tjänsten Gramfeed. Se sökning på #granöbeckasin, i byn Granö några mil inåt landet från Umeå, som också har trädhotell man kan bo i.

Skärmavbild 2013-01-22 kl. 13.33.23

Det går givetvis också att söka direkt i Instagramappen på telefonen, men vanligare är kanske att man letar sin resa framför datorn. Och då också söker upp besökarnas egna osminkade bilder.

Jag kan, som vanligt, ha helt fel, men fullföljer man den tanken kan det nog vara poäng att även på Instagram ha en egen kanal där du kan ge din egen bild av ditt besöksmål. Du bör också, så långt det är möjligt, förmå alla dina besökare att tagga dina bilder med samma tagg, så att sökbarheten på Instagram och tjänster som Gramfeed optimeras.

/ @jmjobring

Underlätta krishanteringen med egna etablerade kanaler

[ännu en bra svensk debut]

SVT-programmet Uppdrag granskning igår granskade bland annat Majblomman. För något år sedan hade Janne Josefssons ord stått helt oemotsagda. Organisationen hade på sin höjd skickat ut ett pressmeddelande och sedan hukat i bänkarna, men idag kan man faktiskt göra väldigt mycket mer. Förutsatt att man har etablerat sina egna kanaler förstås.

Majblommans agerande får nog idag anses som ett väldigt grundläggande försvar, det hade gått att göra mycket mer, men i all sin enkelhet visar det ändå hur lätt det faktiskt är att bemöta något idag.

Majblomman förberedde sig genom att publicera ett blogginlägg som utgångspunkt för försvaret.

bloggen

Därefter publicerade de på sin Facebook-sida med drygt 2.000 vänner om sitt blogginlägg och berättade där också att de skulle bli granskade. Började alltså mota Olle i grind.

FB_Uppladdning

Och på Twitter, där de har drygt 200 följare, laddade de också upp inför programmet.

twitter

 

Och fortsatte sedan på Facebook under kvällen.

FB_Beredskap

 

Och tog förstås emot reaktionerna efter programmet.

FB_efter_program_majblomman

 

Och önskade god natt sedan ”stormen” lagt sig.

FB_Avslutar_majblommaÄven på Twitter hade de en viss aktivitet under kvällen.

Twitter_efteråt

 

Nu var ju detta Uppdrag granskning kanske inte så kontroversiellt och många ansåg nog att Janne var ute på lite hal is och att det hela var hårklyveri. Men, i all sin enkelhet visar Majblomman att det är en poäng att faktiskt ha igång lite egna kanaler för att kunna ha en dialog då skiten träffar fläkten.

Jag kan, som vanligt, ha helt fel, men jag tror att egna etablerade kanaler är en ganska skön extra huvudkudde för många företagare. En huvudkudde som man kanske till med tycker är värd en viss investering och inte bara betraktas som en utgift? Även om du högst troligt aldrig kommer att bli uppringd av Janne Josefsson så finns det kanske saker du skulle vilja berätta? På ditt eget vis.

/ @jmjobring

 

 

 

 

 

Kan man ha ”sociala medier” på visitkortet?

[Bowie softar lite]

Jag brukar inte skriva om mitt arbete här, men nu tänkte jag faktiskt göra ett undantag eftersom det i högsta grad berör saker som den här bloggen handlar om. Jag är dessutom nyfiken på din synpunkt.

Som du kanske har sett har vi på kommunikationsbyrån Plakat gått samman med en annan byrå i Umeå som heter Racer. I samband med bygget av vår nya byrå skapar vi också en tydligare PR-avdelning, vilket innebär att jag kommer att kunna koncentrera det mesta av min tid på att vara rådgivare kring sociala medier. Nu tänkte jag därför skriva ”Strateg sociala medier” på mitt visitkort. Men kan man vara det? Och behövs verkligen det? Det är ju gratisverktyg som i princip alla använder dagligen? Hur svårt kan det vara?

Bekymren är ofta interna
Nej, det är inte svårt att posta en fin bild på Instagram eller tagga sig på Umeå City Airport på Facebook. Men alla som någon gång har försökt dra igång en professionellt eget konto vet hur svårt det faktiskt är. Och svårigheten ligger väldigt ofta, kanske lite oväntat, på det interna planet: Hur ska vi organisera oss? Vem ska sköta vad? Hur ska vi veta vem som har lagt ut vad? Vem ska svara på frågorna som kommer in? Vad händer om vi blir klagade på? Måste vi bevaka det dygnet runt? Blir vi ansvariga utgivare?

Men egentligen är det inget konstigt med att vi har svårt att införliva sociala medier i näringslivet. De allra flesta företag har inte organisationer som är gjorda för sociala medier. Det finns väggar mellan marknadsavdelningar, kundtjänster, pressavdelningar och ledningsgrupper där man måste hitta dörrar eller vägar runt. I de allra flesta organisationer är man helt enkelt ovan att kommunicera så snabbt och på det vis som sociala medier ofta kräver. Det vi idag ser är att snabbfotade företag med mycket publika kontakter har lättast att nå ut, t ex verkar Viasat ha lyckats bra med sina satsningar, och de är ju verkligen ett lättrörligt bolag med stor vana av kontakt med sina kunder.

”Vi har inget att säga”
Många vi pratar med är också ofta osäkra på om man som företag är tillräckligt intressant för kunderna – vill de verkligen prata med vårt företag? Nej, i ärlighetens namn så vill de sällan det, men de vill gärna prata om det som ni producerar eller levererar, det är ju faktiskt någonting som de är villiga att lägga pengar på och då garanterat också intresserade av att veta mer om. Om det så bara är en simpel kopp kaffe du råkar sälja. Och den dagen de vill få tag i er, så lovar jag att de uppskattar om ni är nåbara även via sociala medier. Om inte idag, så garanterat i morgon.

Och så var det där med strategi och mätbarhet
En annan fråga som också dyker upp när man funderar på hur man ska ta sig an våra sociala plattformar är ju hur den långsiktiga strategin för närvaron i sociala medier ska se ut. Ganska ofta tenderar själva skapandet av strategin att bli en långbänk eftersom osäkerheten runt omkring medierna är för stor. Med risk att verka fördomsfull så tror jag att många företagsledningar fortfarande har för liten egen erfarenhet av de olika plattformarna för att kunna bedöma såväl potentialer som risker, vilket ofta resulterar i att strategin antingen stannar upp eller inte ens initieras eller uppmuntras. Detsamma gäller mätbarheten. Det finns mig veterligt ingen enhetligt brett accepterad mätmetod som för t ex webb-banners eller tv-reklam. Men det kan knappast längre vara en ursäkt för att helt avstå från att börja utnyttja de sociala mediernas potential.

Jag kan, som vanligt, ha helt fel, men jag är rätt övertygad om att kunskap om sociala medier inte kommer att sluta efterfrågas ännu på ett tag. Även om mognaden (och bloggar som den här hoppas jag) medför att kunskapen sprids till fler krävs det fortfarande en del erfarenhet och specialistkunskap för att hjälpa till med insikter och strategier. Men en solig dag kommer vi förstås inte att prata om sociala medier som ett eget väsen utan på allvar betrakta det som en självklar del av den kommunikation som vårt företag måste ägna sig åt för att alls överleva. Den soliga dagen byter jag gladeligen titel igen ;–)

Eller vad tror du? Är det galet att skriva ”Strateg sociala medier” på visitkortet? Vad tycker du att det ska stå? Jag är öppen för alla förslag!

/ @jmjobring

 

 

 

Reklamtrötthet, podcasts, social film och sidoinkomster. Är det 2013?

[Big Boi svänger]

Så här några dagar in på det nya året tänker även jag kosta på mig en blick framåt. Några snackisar under 2013 tror jag blir:

Reklamtrötthet
Det pratas allt mer om hur mycket reklam det är på Facebook. Och visst är det så, men  en del av den går faktiskt att välja bort, som jag beskrev här. Jag kan inte låta bli att dra vissa paralleller till reklam-tv. Vi är många som även där gnäller över alla dessa reklamavbrott som duggar riktigt tätt. Men samtidigt ser vi på program som har reklam och delar reklamfilmsguldkornen till våra vänner. Utmaningen för företagen är att inte tränga sig på, utan att bidra. Och just den aspekten är vi inte driekt bortskämda med i reklambudskapen på Facebook. Trots att plattformen nu har några år på nacken känns Facebookreklamen fortfarande ganska omogen. Jag tror att hur mycket vi än gnäller så har vi investerat så mycket i Facebook att det är jobbigt att helt kliva ur. Vi får hoppas att reklamköparna inser att vi kommer att tycka mindre illa om deras reklam om de bidrar med något till våra liv, och inte bara skriker oss i ansiktet.

Podcast
Man kan argumentera att 2012 var genombrottsåret för podcasts, jag skrev själv om det i maj och tipsade om några kul podcasts. Men jag tror att 2013 kommer att innebära att vi får se kommersiella podcasts samtidigt som utbudet breddas. Vi får alltså även där se allt fler reklamköpare kliva in och sponsra populära podcasts, eller starta helt egna. Skulle inte förvåna mig om t ex Coop och ICA drar igång podcasts under året med matprat och diskussioner kring var vår mat kommer från. Eller varför inte Norrmejerier som låter bönderna de värnar om komma till tals, och varför inte prata produktutveckling och konkurrens med mera? Jag tror helt enkelt att podcasts blir en del av mediemixen för allt fler företag under 2013. Den som startar ett produktionsbolag inriktat mot podcasts tror jag har ett bra räkenskapsår framför sig.

Social film
I flera år har jag sagt att vi ska börja dela mer film på våra sociala plattformar, men det verkar vara en väldigt hög tröskel mellan bilder och filmer. Kanske, kanske tar vi klivet under 2013. Appar som Strum och VideofyMe börjar få större spridning, så helt omöjligt är det inte.

Sidoinkomster
Lite mer otippat kanske 2013 också blir året då allt fler skaffar sig sidoinkomster. Appar som svensk Foap (bild nedan) ger dig chansen att tjäna pengar på din mobilbilder. Du lär inte bli rik, men det är ju lite kittlande att någon kanske kan ha nytta av din bild på ännu en lyftkran. Eller så kanske du lyckas utveckla en egen app, tekniken blir enklare och enklare även om konkurrensen givetvis blir hårdare och hårdare. Men helt omöjligt är det ju inte att någon här i världen faktiskt lägger sju kronor på att få använda din app. Idag finns det dessutom en god chans att crowdfunda det där projektet du länge har drömt om. Kanske slår Kickstarter och FundedByMe (som bland annat hjälper Umeå2014) brett och gör det till en folkrörelse att finansiera sina smådrömmar den vägen. Dags för artistdebut?

MySpace
En riktig slamkrypare är att MySpace helt plötsligt återuppstår och blir superhippt igen. Men när man får mail som det nedan undrar man ju vad de håller på med. Lite boo.com-vibbar. Eller Second Life?

Jag kan, som vanligt, ha helt fel. Och mest troligt har jag det. Det är svårt att blicka framåt idag eftersom allting utvecklas med en sådan hastighet och entusiasm. Men det är underbart att få vara mitt i det och bara njuta av alla möjligheter. Vi lever i en fantastiskt omvälvande tid, och man måste ju bara älska det.

Eller som general Eric Shinseki, fd U.S. Army Chief of Staff så träffande formulerade det: ”If you don’t like change, you’re going to like irrelevance even less.”

/ @jmjobring