Jag är tredelad kring Tommy och chokladhistorien

[dagens musiktips]

Jag är tredelad. Hade egentligen inte tänkt skriva något om Black-historien, men kan inte låta bli. Det är alltid farligt att ge sig in och recensera andra byråers förehavanden, men det här har ju faktiskt växt förbi kampanjstadiet, så jag ger mig på några korta reflektioner.

Hur då tredelad? Jag är utbildad journalist och arbetade några somrar och något år på Sveriges Radio innan jag blev reklamare på heltid. Jag arbetade sedan som copywriter och projektledare på reklambyrå i tio år innan jag sökte mig till Umeå universitet. Där hjälpte jag universitetet bland annat igång med sociala medier, vilket lockade mig ut i näringslivet igen. Och nu arbetar jag med rådgivning kring sociala medier och med mer traditionell PR.

Jag har alltså haft tre olika inriktningar på mitt yrkesliv, och kan kanske därför också se lite mer problem och storheter med Black-historien.

1) Som reklammänniska är det ju bara att ta på stora hatten för att få lyfta den! Lysande exempel på hur man skapar buzz i de sociala medierna idag. Man ger helt enkelt folk något att berätta om. Punkt. Det är klart att det gör folk nyfikna på den där chokladkakan. Risken finns förstås att några konsumenter känner sig ”blåsta” och lite dumförklarade som gick på det hela, men jag tror nog att det positiva överväger. Ett gott skratt, helt enkelt.

2) Som PR-konsult och rådgivare kring sociala medier är jag mer tveksam till hur bra detta var. Att luras är aldrig någon bra idé om du vill skapa ett långsiktigt förtroende, vilket du oftast vill med din traditionella PR och i dina sociala kanaler. Å andra sidan vill du, som sagt, ha något att prata om på dina sociala plattformar. Men, ändå, det här naggar alldeles för mycket på förtroendet för att vara långsiktigt smart för kunden. Ur ett strikt PR-perspektiv.

3) Som journalist blir man lite beklämd. Visst anade många journalister att det var något lurt med det hela, men ingen tog egentligen reda på något. Och kanske ska journalisterna ägna sig åt mer viktiga gräv än just det här. Dilemmat för journalisterna är ju när alla på de sociala medierna pratar om något så måste de hänga på för att få läsare och trafik till sina sajter. Men så fort de hänger på gör de exakt det som företaget bakom buzzet vill. Nu blev alla dessutom ”tvingade” att redovisa exakt vad det var för lurigt bakom det hela, eftersom de hade rapporterat så mycket om det från början.

Jag kan, som vanligt, ha helt fel, men detta är bara en bris av den storm som kommer om vi inte lär oss att bli bättre på att hantera källkritiken. Av gemene man kan vi kanske inte begära allt för mycket, mer än att hoppas att vi får in källkritiken tidigt i skolan så att våra barn lär sig att värdera. Däremot tycker jag att vi kan begära mer av journalisterna.

/ @jmjobring

Detta är blogginlägg 58 i mitt försök att blogga 100 dagar i rad tillsammans med ett gäng andra bloggare i Sverige under taggen #blogg100. Läs mer här.

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>