[dagens musiktips]
Det är klart att det vi idag kallar sociala medier kommer att försvinna. Vi läser på The Verge att tonåringarna kanske börjar lämna Facebook. Twitter växer visserligen fortfarande rejält, men döms ändå gärna ut som en ankdam. Instagram är för hipsters, vilka nu det är? LinkedIn håller sig på sin kant. YouTube är fullt av katter som pratar. Google+ förstår sig ingen på. Och mitt allt detta ska vi försöka driva affärer och kommunicera som organisationer – på plattformar vi egentligen tror är förvirrade flugor.
Vi kan inget förutse
Men hur vi än tittar, tänker, funderar och lägger våra skrynkliga hjärnor i veck kommer vi aldrig att kunna förutse speciellt mycket. Därför är det nog ändå vettigare att vi fokuserar på det vi ställs inför just idag. När det där nya kommer lär vi hinna se det och anpassa vår affär till just det.
Ändå lägger många ganska mycket tid på att försöka hitta förklaringar och tecken i tiden på att de 65.520 personer som finns på Facebook i Umeå med omnejd kommer att lämna plattformen när som helst. Vips, så är de alla borta!
Ja, en vacker dag kanske de alla stänger ner sina Facebook-konton, men fundamentet som sociala medier vilar på lär inte förändras oavsett hur många som lessnar på Facebook nästa vecka. Tanken på att vi alla kan kommunicera med vem som helst när som helst lär vi inte en dag helt bara släppa. Den möjligheten lär inte hela mänskligheten helt plötsligt ge upp. I varje fall inte frivilligt.
Kan du språket?
I samma andetag som vi inser att så kanske ändå är fallet borde vi också inse att vi måste lära oss det nya språket. Vi måste lära oss hur vi ska kunna göra affärer på denna nya arena. Precis som när bönderna en gång gick in till staden med sina varor till marknaden och lärde sig att lägga upp äggen snyggt, pruta på hönsfodret och slänga käft med kunderna för att hålla dem på gott humör. Precis som vi byggde upp våra webbplatser för att visa upp våra varor och göra det enkelt för kunderna att hitta och tycka om oss när Internet slog igenom på allvar. Precis så måste vi göra även denna gång.
Vi måste lära oss hur vi gör affärer och kommunicerar i det som kallas sociala medier. Inte nödvändigtvis för att Facebook kommer att leva för alltid, men för att vårt sätt att kommunicera är för evigt förändrat. Som vanligt vid skiften finns det ingen väg tillbaka. Däremot finns det många vägar framåt.
En handvändning som tar tid
Det finns också en poäng med att finnas hyfsat snabbt på arenan. Att bygga upp en meningsfull närvaro och börja forma sin digitala identitet till något som befintliga och framtida kunder uppskattar är inte gjort i en handvändning. Och det bör väl kanske inte göras helt utan planering och eftertanke då det trots allt är vår framtida affär vi pratar om.
Jag kan, som vanligt, ha helt fel, men de bönder som vägrade gå till marknaden fick förmodligen aldrig uppleva hur butikerna började växa fram. De lärde sig aldrig hur de skulle göra affärer på en konkurrensutsatt marknad och tynade troligen bort hemma på sina gårdar när äggköparna slutade knacka på. Frågan är vilka som tynar bort hemma på gården nu? Vilka tror du det är som sitter och väntar på att kunderna fortfarande ska komma och knacka på?
/ @jmjobring
Det här är inlägg 40 i mitt försök att blogga 100 dagar i rad tillsammans med ett gäng andra bloggare i Sverige under taggen #blogg100. Läs mer här.
