Birgitta Ohlsson, Liberalerna, anser att David Cameron ”……. öppnade Pandoras ask när han gav beskedet att en folkomröstning skulle hållas”. Pandoras ask innehöll all världens elände, olyckor, strid och sjukdomar. Det är häpnadsväckande att Ohlsson anser så hemskt att låta folk i en demokrati säga vad de tycker.
Politiker, ekonomer och journalister delar Ohlssons uppfattning och anser att Cameron gjorde ett misstag när han lät folket folkomrösta om landets EU-medlemskap utan att vara säker på att folket skulle rösta rätt. Man ska istället undvika att ta reda på och lyssna på vad folk tycker och låsa in deras obekväma åsikter i en ask.
Även i Sverige har vi väljare röstat ’fel’, t ex när vi 2003 sa nej till euron och när vi 2010 röstade in SD i riksdagen. Reinfeldt har t ex i sin bok Halvvägs uttryckt stort förakt för SD:s väljare och fortfarande vägrar 7 av riksdagspartierna att samverka med SD. Att straffa och brännmärka oss väljare för att vi väljer fel är inget framgångsrecept. Istället borde de etablerade partierna analysera och reflektera över varför allt fler väljare vänder deras partier ryggen och söker sig till nya partier.
Johan Hakelius skrev för några dagar sedan en träffande krönika i Expressen, Hotet mot EU är den maktelit som inte vill bli störd:
–När medborgarna nämns i EU-sammanhang är det nästan uteslutande som hot och belastning. Ledande politiker och byråkrater besvärar sig knappt med omskrivningar: de tycker att det vore mycket bättre om de fick ratta EU, utan att störas av viskningar och rop från det demokratiska baksätet.
Unionen måste äntligen omvandlas till ett projekt som inte ser medborgarna och deras uppfattningar som ett hot. Alla politiker och kommentatorer som om och om igen dömer ut David Camerons fråga och britternas svar har inte förstått vad demokrati innebär. Det främsta hotet mot EU är inte stökiga östeuropéer, brexitväljare, franska Nationella Fronten, Ukip m fl utan den maktelit som inte vill bli störd av medborgarna i sitt EU-projekt. Att inte ställa upp bakom EU-medlemskapet är enligt makteliten liktydigt med att vara dum, fördomsfull, obehaglig och rasistisk.
EU började som en handelsunion men det uttalade målet för dagens EU är mer och mer överstatlighet. Beslut tas långt över huvudet på väljarna som körs över, valutaunioner drivs igenom och tioårsplaner antas i hopp om att göra unionens ekonomi till världens mest konkurrenskraftiga. EU:s arroganta makthavare tar ingen hänsyn till den vrede man väcker eller de katastrofala följder deras politik kan få.
Dick Erixon sammanfattar på sin blogg (erixon.com) vad många av oss anser:
–Själv hoppas jag dock, som nämnts tidigare, att det brittiska beslutet ska få Europas länder att förstå att nuvarande union är vid vägs ände. Europasamarbetet måste förändras i grunden. Det måste återgå till mellanstatlighet och ansvar måste kunna utkrävas. Det är förhandlingar om detta som borde inledas, snarare än ett lands utträde.
Det brittiska beslutet är revolutionärt därför att det utmanar makten så som den kommit till uttryck på senare årtionden. Men beslutet är i högsta grad befogat. Ibland måste drastiska åtgärder vidtas för att komma framåt i rätt riktning.
Det är dags även för oss i Sverige att ifrågasätta maktelitens sätt att köra över oss som är deras uppdragsgivare. Inte minst måste vi börja ifrågasätta alla ’brysslingar’ som inte är valda politiker men ändå utövar ett avgörande inflytande på de beslut som fattas i slutna rum i Bryssel. Bristen på transparens och ansvarsutkrävande är inte förenligt med demokrati.
