Den gångna veckan utnyttjade Centerkvinnornas ordf Sofia Jarl skamlöst Förintelsens minnesdag (27/1) till att varna Liberalerna för att lämna JÖK-boet. I en debattartikel i Altinget vill Centerkvinnorna ”vädja till Liberalerna att fortsätta stå för den demokrati som de hittills har spelat en viktig roll för att värna”.

Sabunis pågående markering mot såssarna och migrationsöverenskommelsen ses av Centerkvinnorna inte som en hälsosam markering mot ett makthungrigt S utan närmast som ett hot mot demokratin:

-Vad vi har lärt oss av Förintelsen är att vi inte får vara tysta. På Förintelsens minnesdag vill Centerkvinnorna därför uppmana till att våga ta ställning för friheten och individerna i den. För Centerkvinnorna har Liberalerna varit ett parti som har gjort det och som alltid har varit en kraft i arbetet för att slå vakt om vår liberala demokrati.

Slå vakt om vår liberala demokrati? Magstarkt! Hur lågt kan man sjunka för att rädda sig kvar vid makten? Oavsett vilket, är det inte i själva verket JÖK-boet, som är det största hotet mot demokratin? JÖK-boet bildades av partier som politiskt sett inte har mycket gemensamt förutom makthunger. Syftet med JÖK-boet (liksom föregångaren DÖ) var enbart att se till att väljarnas röster i valet 2018 inte skulle respekteras och att ’ytterkantspartierna’ (Lööfs benämning) SD och V skulle utestängas från den politiska makten. Är det vad ’godingarna’ i Centerkvinnorna menar med att ”vi måste stå på godhetens sida”?

Att Lööf gick till val med målet att bilda regering med övr allianspartier men istället blev stödhjul åt en rödgrön regering, torde vara ett av århundradets värsta politiska svek och bedrägerier och definitivt inte ”en kraft i arbetet att slå vakt om vår liberala demokrati”. Tvärtom! ”Vi måste våga ta ställning för friheten. Liberala demokratiska värderingar kan inte kompromissas bort”. Har inte deras egen partiledare aktivt varit med och kompromissat bort ”liberala demokratiska värderingar”? Utan Lööfs aktiva insats hade JÖK-boet inte bildats.

Att Centerkvinnorna utnämner sig själva som ’de goda’ tyder på självförhärligande, något Lööf banat väg för t ex genom att ständigt sätta sig på sina höga hästar och referera till sin oförvitliga moral. Eller att fullständigt ’glömma’ sin egen partihistoria:

-Det finns all anledning att bekämpa villfarelsen att det skulle vara möjligt för liberaler att kunna köpslå med nationalistiska idéströmningar med härkomst från samma ideologiska föreställningar som nazisterna

Dessbättre påminner oss Ledarsidorna om Centerns mörka förflutna i en krönika 28 jan /https://ledarsidorna.se/2021/01/en-lang-historia-av-intolerans/:

”Under hela 1920- och 30-talet fanns inom dåvarande Bondeförbundet (som centern hette på den tiden) drag av antisemitism och rasmystik. Vid sidan av nazisterna var Bondeförbundet det enda parti som hade rasismen inskrivet i sitt partiprogram. Och i och med detta det enda riksdagsparti som var både formellt och officiellt antisemitiskt.

Enligt 1933 års version av stadgarna skulle Centerpartiet (dе Bondeförbundet), i enlighet med paragraf IV, kämpa mot “inblandning av mindervärdiga utländska raselement” och skydda “folkmaterialet” mot “degenererade inflytelser”.

Dåvarande Centerpartiets ungdomsförbund var i allra högsta grad en förespråkare för “den slutliga lösningen”. Samma ungdomsförbund som idag, 80 år senare, vill sänka skyddsåldern för sexuella debuter samt i varje fall tidigare, inklusive partiledaren Annie Lööf varit förespråkare för månggifte. En tolerans inför en intolerant kultur som öppnar för hedersrelaterat förtryck och sexuellt utnyttjande av minderåriga.”

Lööfs oresonliga inställning mot SD har fått henne att göra våld på demokratin. Att utestänga SD från politisk makt och att inte respektera väljarnas val är helt oacceptabelt, inte minst mot bakgrund av Centerns egen rasistiska historia. Vidare har Centern varit rätt tolerant när företrädare visat sig värdera människor olika beroende på kultur, etnicitet och religion. 2018 tillämpade två centerpartistiska nämndemän sharialagstiftning i en dom som handlade om misshandel. I nättidskriften Kvartal dec 2020 läser jag bl a följ om C och islamismen:

Kopplingen mellan islamiska riksorganisationer och Centerpartiet går decennier tillbaka, skriver Sameh Egyptson, forskare i interreligiösa relationer. Partiet har fungerat som inkörsport och ett mål för infiltration från islamistiskt håll.

/https://kvartal.se/artiklar/centerpartiet-och-flirten-med-islamism/

Julia Eriksson, förbundsordf för Centerstudenter, skriver i a f att hon är ”så besviken över hur, bland andra, Centerkvinnorna valde att använda dagen som ett politiskt slagträ”.

”Det förminskar en dag som ska handla om att minnas och förfäras över det som skedde, de som drabbades och de som än i dag drabbas av hat och förnekelse”.

Ida Alterå, ordf i Centerns ungdomsförbund, skräder inte orden på Twitter:

”På förekommen andledning: det är ovärdigt att använda förintelsen för att plocka dagspolitiska poänger. Punkt”.

Den ’goda’ Lööf med sin höga moral har inte kommenterat Jarls utspel, men det behövs knappast. Lööfs tystnad säger mer än ord precis som när det gäller pedofiliskandalen.

Inför valet 2018 fick Lööf låna Isabella Löwengrips instagramkonto, där Lööf i en 15-20 minuter lång livesändning talade till bloggarens nästan 500 000 följare. Också influencern Bianca Ingrosso hjälpte Lööf genom att sända direkt på sitt instagramkonto, när hon guidades runt i riksdagen av Lööf. Ingrosso berättade att hon ska rösta på Centerpartiet och uppmanade sina 795 000 följare att göra likadant.

Kommer dessa influencers att lika välvilligt kampanja för Lööf efter att partiet visat sig tolerant mot pedofili, åtminstone när det gäller en av sina numera f d partitoppar, Fredrik Federley, som bott ihop med en pedofil och umgåtts med ytterligare pedofiler.

Inför valet 2002 föreslog Lars Leijonborg, partiledare för Folkpartiet (numera Liberalerna) att de som vill bli svenska medborgare ska ha kunskaper i svenska. Folkpartiet gjorde dundersuccé i valet och Leijonborg fick smeknamnet Lejonkungen. Såssarna med Göran Persson i spetsen anklagade Fp för att ”flirta med främlingsfientliga krafter”. Samma sak inför valet 2006 när Fp lanserade liknande krav för svenskt medborgarskap.

I feb 2008 var det dags för nästa grova och oanständiga såsse-attack. Då skrev Morgan Johansson följ inlägg (numera naturligtvis borttaget men nätet glömmer dessbättre aldrig) på sin blogg ”Morgan Johansson – Frihet och jämlikhet”:

”Reinfeldt spelar det främlingsfientliga kortet

Dagens huvudnyhet (SvD, DN) om att regeringen ska skärpa kraven för asylsökande som vill ta hit sin partner och barn, är ett symptom på stress. Pressad av låga opinionssiffror ser Reinfeldt ingen annan utväg än att spela det främlingsfientliga kortet, med förhoppning om att han ska kunna göra om  Leijonborgs tvivelaktiga bedrift från 2002.

Då tjänade förslaget om språkkrav för medborgarskap som en magnet för främlingsfientliga borgare till folkpartiet, och nu tror Reinfeldt kanske att detta nya förslag ska fungera på samma sätt för moderaterna.

Det är bedrövligt i sin utstuderade ömklighet, men så typiskt för en politiker som inte är så noga med de grundläggande värderingarna – bara man vinner val.” 

Vilket magplask av Johansson!

Liten på jorden men stor i orden, missar Johansson aldrig ett tillfälle att beskriva dem som ogillar hans förslag eller föraktfulla, illvilliga och nedlåtande retorik som odemokratiska och illegitima. Han påminner allt oftare om en gläfsande och argsint mops. Detta är ovärdigt en minister i allmänhet, en justitieminister i synnerhet. Besynnerligt är det också att Johansson och såsseregeringen nu lägger fram krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap för den som vill ha svenskt medborgarskap. Johansson anser idag att det är rimligt och att det inte alls innebär att man ’fiskar i grumligt vatten’. Vilket flagrant och ohederligt kappvänderi!

Johan Westerholms sammanfattning på Ledarsidorna.se är lysande:

-Det är förstås höjden av hyckleri att en socialdemokratisk regering, vars ansvarige minister anklagat politiska motståndare för främlingsfientlighet när de föreslagit språkkrav, går fram med dessa förslag i samarbete med just det parti som ansågs fiska i grumliga vatten 2002.

Men så fungerar politiken, i synnerhet när Socialdemokraterna styr. Det som var rena fascismen i går är rätt och riktigt i dag. Ja, till och med höjden av ansvarstagande.

I årets första partiledardebatt använde Löfven stormningen av Kapitolium för att piska upp stämningen och påminna om att något liknande skulle kunna hända i Sverige. Donald Trump och presidentvalet i USA ägnades långt mer uppmärksamhet än coronapandemin, regeringens eget ansvar, med mer än 10 000 döda och över 500 000 smittade och som fortsätter att härja och begränsa vårt samhälle. Syftet bakom att tala om stormningen av Kapitolium var ett taktiskt och strategiskt val för att slippa debattera coronakrisen och den ansvariga regeringens totala misslyckande att hantera den. Oanständigt och ovärdigt en statsminister, men ansvar och ledarskap är inte Löfvens styrkor.

Löfven inledde debatten med att säga att både EU och Sverige bör ”dra lärdom” av det som hände i Washington och lyfte fram att det finns ”människor som vill stänga våra öppna samhällen”. Att han inte nämnde allt hot och hat på sociala medier kan vara ett resultat av att han inte kan hantera nätet. Vi vet nu att han tvärtemot sina egna rekommendationer julshoppade mer än en gång i en galleria i Stockholm. Hans taffliga förklaring var att han aldrig handlat på nätet. Dags att kompetensutveckla sig?

Han varnade för att ”det finns krafter som vill undergräva demokratin.” Här syftar han förstås på att de partier som är villiga att samarbeta med SD ska ses som demokratifientliga krafter. Men är inte han och JÖK-boet ett reellt och konkret exempel på ”krafter som vill undergräva demokratin” och bidra till splittring och polarisering? Löfven blev statsminister för att han slöt kompromisser som han och partiet ogillar med partier som inte gillar honom och hans parti. Decemberöverenskommelsen är ett annat exempel på detta. Att hävda att ett parti som röstats fram av folket i demokratiska val inte skulle platsa i den demokratiska gemenskapen är ovärdigt. Det säger mycket om såssarnas bristande respekt för demokrati och folkets val.

Sina vana trogen attackerade Löfven Åkesson och SD. Åkesson blev inte svaret skyldig. Han sa bl a:

-Vad som däremot är seriöst är att påtala det demokratiska underskott som bildas genom att år in och år ut med närmast manisk systematik, utan saklig grund, koppla ihop politiska motståndare med historiens värsta mördaregimer.

Varje gång Stefan Löfven har stämplat Sverigedemokraterna som ett parti med nazistiska rötter eller implicit kallat våra väljare för rasister, har han i rollen som statsminister själv spätt på föraktet för demokratin och dess företrädare.

Stefans Löfven har med det bagage han bär på en trovärdighet som är lika skamfilad som hans eget partis historia, med allt vad detta innebär.

Såssarna tar sig gång på gång friheten att svartmåla de väljare som röstar på SD. Dessa väljare är inte sällan personer som fått nog av såssarnas politik och därför sökt sig till SD. Bör en statsminister f ö använda sin ställning till splittra sitt land genom att ’brunsmeta’ och underminera oppositionens demokratiska berättigande och därigenom undergräva den demokratiska gemenskapen?

Löfvens retorik avslöjar också vilka låga tankar han har om andra partiledare. Dessa har dock till dags dato inte visat sig lika makthungriga som han och hans parti, som alltid överskattar sig själva i samma utsträckning som de underskattar sina politiska motståndare.

Läs även

https://bulletin.nu/ledare/all/justitieminister-johansson-och-rasismen-en-fars-i-tre-akter

Dan Eliasson har gjort det igen. Dessutom igen och igen och igen. Efter varje flagrant misslyckande som generaldirektör eller högste chef för en myndighet har han ’återvunnits’ och drabbat en annan myndighet med sitt ifrågasatta och undermåliga chefskap.

Hans meritlista är lång, listan över hans kapitala misslyckanden som myndighetschef ännu längre. Oavsett vilken höjdarposition han får, ifrågasätts och förföljs han av kritiska, orättvisa och inkompetenta medarbetare och människor. Till råga på eländet får Jimmy Åkesson i TV-debatter den känslige Eliasson att kräkas, något som han bl a torgförde på en tweet i en TV-soffa 2014.  Inte ens hans ofta förekommande hänvisning till den s k Värdegrunden, el Visionen, tycks ha lindrat hans kval el hejdat honom fr att offentligt ta heder och ära av en demokratiskt vald politiker.

Men är det inte litet synd om den politiske broilern och myndighetsmarodören Dan Eliasson? Aldrig blir han uppskattad efter förtjänst, oavsett på vilken topposition han placeras. Alltid ifrågasatt och förföljd av negativa, obegåvade och okunniga människor, inte minst bland sina egna undersåtar, som varken förstår el förmår att uppskatta hans dysfunktionella arbetssätt och bristande ledarskap.

I början av 2000-talet var Eliasson statssekreterare på justitiedepartementet. När den första Alliansregeringen tillträdde hösten 2006 var Eliasson t f bitr chef vid Säpo och ansvarig för analys- och underrättelseverksamhet. Också hans sätt att sköta det jobbet medförde kritik och misstroende. Göran Lambertz, dåvarande justitiekansler, larmade 2007 t ex om att Eliasson försökt få honom att sluta kritisera rättsväsendets brister.

Men Alliansregeringen lät sig ingalunda avskräckas utan utnämnde 2007 Eliasson till GD för Migrationsverket (’Migränverket’). Där införde han LEAN-modellen (The Toyota Way), som syftar till att ”skapa värde för kunden”, vem det nu var. Förutom lagar och regleringsbrev skulle också en värdegrund, som han kallade Visionen, styra verksamheten. Under Eliassons chefskap ökade antalet beviljade uppehållstillstånd med 14%. Istället för att lyfta verksamheten sänkte Visionen den, något som bidrog till asylkrisen 2015.

Den andra Alliansregeringen hade fortfarande fullt förtroende för Eliasson och utnämnde honom 2011 istället till GD för Försäkringskassan. Varför var Ruinfeldt och Alliansen så angelägna om att ta hand om denne myndighetsmarodör med partibok i såssarna och med ett väldokumenterat dåligt rykte? Också på FK infördes Visionen, men personalen var tydligen inte entusiastisk över den nye GD:n; deras förtroende för honom sjönk på ett år från 68% till 26%. En av hans största ’bedrifter’ på FK var att radera miljontals email, som skickats mellan de 13 000 som jobbade där. De interna utredarna kunde därmed inte längre använda FK:s epostsystem för att avslöja brott och missförhållanden. Hur var detta möjligt?

När man väl hamnat på topp är det tydligen helt OK att missköta sitt jobb och ändå få nya prestigefyllda uppdrag. 2015 utnämnde den rödgröna regeringen honom till rikspolischef, trots att han saknade polisutbildning, ett tecken på att såssarna anser att rätt partibok är viktigare än rätt kompetens. Hans uppdrag var att genomföra den stora polisreformen och slå ihop 21 olika myndigheter, ett svårt uppdrag även för en person med rätt kompetens och goda ledaregenskaper.

Hans insatser som rikspolischef gav snarare negativa rubriker än önskade resultat. I sept 2017 krävde M, SD och L hans avgång för att han gett privata företag hemlig information om namn, personnummer, löner på alla polisanställda, samt uppgifter på närmast anhöriga och barn, meriter, scheman samt hur man rest. Dramatiskt ökande skjutningar och växande kriminalitet var andra stora misslyckanden. Och vem kommer t ex inte ihåg hans armband ”tafsainte”, som lanserades i en kampanj mot sexuella övergrepp eller hans desperata vädjan på en presskonferens, ”Andra samhällsaktörer, hjälp oss, hjälp oss”, när antalet utsatta områden ökade istället för att minska?

Eliasson var snarare orsaken till problemen inom polisen än lösningen, men i det längsta försökte Anders /dr/Ygeman att försvara Eliasson. Inför valet hösten 2018 insåg både han och partiet att det skulle bli svårt, för att inte säga omöjligt, att satsa på lag och ordning med Eliasson som rikspolischef. Eliasson tvingades avgå men meddelade själv på Facebook att ”jag hade gärna fortsatt arbetet tillsammans med alla fantastiska polisanställda”. Förmåga till självkritik och självinsikt saknar han uppenbarligen också. Och hur smart var det att offentliggöra att han föredrog att stanna kvar som rikspolischef framför att bli GD på MSB 2018?

MSB har blivit en allt viktigare myndighet inte minst under rådande pandemi. Den ska hantera vår beredskap inför kriser och katastrofer. Skogsbränderna 2018 visade att MSB trots de förödande bränderna i Västmanland 2015 inte hade tillräcklig krisberedskap. Mitt under coronakrisen i våras blev det tydligt att MSB än en gång misslyckats med sitt krisberedskapsuppdrag. Vi fick åter anledning att fråga ”Va’ fan får vi för skattepengarna?”. Under rådande pandemi gav sig MSB in i underhållningsbranschen och pytsade ut 600 000 kr på att betala ett antal utvalda artister att framträda framför en mobilkamera. Ytterligare ett tramsigt drag av myndighetsterminatorn Eliasson med ett förflutet i punkbandet Bad Boo Band som lanserade klassikern ”Knulla i Bangkok”. MSB:s uppdrag är att hjälpa till att hålla människor vid liv, inte att underhålla människor som riskerar att mista sina liv.

Just nu är det inte skogsbränder som ger MSB eld i baken utan deras GD, katastrofen Eliasson, som får det att hetta till och folkhumorn att döpa om myndigheten till Myndigheten för Sol & Bad.  Som ansvarig för krisberedskapen, mitt under den värsta pandemin på årtionden, flög Eliasson före jul, trots gällande smittskyddsråd och snabbt ökande smitta, till Las Palmas på semester. Efter lång tystnad och kritiska rubriker, masade han sig till slut fram och förklarade i Expressen:

-Jag har gjort bedömningen att resan är nödvändig. Jag har en dotter som vistas här och som jobbar här. Och jag firade jul med henne och min familj.

-Jag har avstått väldigt många resor under den här pandemin, men den här tyckte jag var nödvändig.

Igår kom han tillbaka till Sverige och smet med Swedavias hjälp ut från planet genom en sidoutgång, där bil väntade på att hjälpa honom ut från terminalen för att undvika journalister.  Så ynkligt av en man i hans position!  Blir intressant att se hur regeringen hanterar Eliasson efter detta. Kommer han att sparkas snett uppåt igen eller blir han kanske t o m minister nu?

Nu är Eliasson visserligen i gott sällskap, d v s dåligt och omdömeslöst sällskap utan ledaskapskompetens. Att Stefan Löfven, Morgan Johansson, Lena Hallengren och Magdalena Andersson trots rådande pandemi och påbjudna restriktioner/rekommendationer också brutit mot sina gällande påbud är ingen ursäkt, bara en ynklig bortförklaring. Flera fel och syndabockar är ingen förmildrande omständighet.

https://bulletin.nu/ledare/all/vilken-blir-nasta-myndighet-att-fa-smaka-pa-dan-eliasson