Attackera, tortera, förnedra och dominera

Statistiken bekräftar att grov brottslighet bland unga växer lavinartat. Sedan 2015 har antalet unga som rånas i stockholmsområdet tredubblats; fr 284 personer jan – sept 2015 till 845 personer jan – sept 2019. Rånen mot unga personer är enl polisen ofta hänsynslösa och förövarna ofta mellan 15 och 17 år. Att barn begår allvarliga brott skyller makthavare och tjänstemän ofta på att samhället inte gjort sitt och att barnen själva är offer. Så naivt och lättvindigt får man dock inte hantera detta växande och ytterst allvarliga problem.

Rånöverfall, där unga män utsätts för omfattande våld och kränkningar av gärningsmän i grupp, har blivit allt vanligare i Sverige. Ett av de senaste exemplen på denna nya form av rånöverfall hände nyligen i Göteborg, där en 18-åring omringades av ca 10 personer som tvingade offret att följa med ned i ett parkeringsgarage. Där misshandlades han och rånades på allt utom sina kalsonger. För att kröna förnedringen skar förövarna av honom en del av ena örat. Enl GP hittade en polispatrull senare biten av örat. Naturligtvis vägrar polisen att lämna ut signalement på de misstänkta gärningsmännen. Det tolkar verklighetens folk numera som att förövarna inte är ’svenskar’.

Den underbemannade och överbelastade polisen i Göteborg har i sommar fått hantera 108 personrån förutom all övrig gängrelaterad brottslighet. Enl polisen handlar det om antisociala och småkriminella invandrarungdomar, som opererar i gäng och driver runt på stan.  De letar upp rånoffer t ex vid bankomater och jagar ofta i flock under kvällar och nätter.

Lunds universitet publicerade 2005 en studie om ungdomar som rånar. Titeln var Vi krigar mot svenskarna. Kniv, som de trycker mot halsen, används ofta och en del av taktiken är att omringa offret, vilket gör det svårt för förbipasserande att se vad som pågår. Många av personrånen eller misshandel mot person handlar om att visa sin makt, dominera och förnedra sina offer, t ex genom att tvinga dem att kyssa förövarnas fötter, något som gärna filmas. Det är också en maktdemonstration som handlar om vi och dom, grupptillhörighet och status, ett uttryck för en ”hämndlysten klasskamp med etniska dimensioner”.

I Danmark har man en ny brottsrubricering, ”dominanskrimnalitet”, eftersom många brott mot person, t ex rån och misshandel, handlar om att visa makt och förnedra sina offer. Expressen har intervjuat en kommissarie fr Göteborg, Thomas Pettersson, som rapporterar att man sett samma utveckling där som i Danmark. Rebekka Weidmo Uvell (uvell.se) skriver:

-Raseriet de känner kommer från att de känner att de “inte är accepterade” och de känner sig själva förödmjukade av de klasskillnader de ser. Att infödda svenskar av svenska föräldrar bor bättre, har bättre ekonomi, deras föräldrar har bra jobb och de själva har ett betydligt mer privilegierat liv. För att majoriteten av deras föräldrar inte jobbar utan lever på bidrag. 

De vill hämnas och tar ut ilskan på helt oskyldiga jämnåriga barn. De krigar. 

I hela landet har antalet barn under 15 år misstänkta för våldsbrott nästan fördubblats på 5 år. Carin Götblad, regionpolischef i region Mitt, berättar att det är ”ganska förfärliga saker vi talar om”. Det innefattar mordhot, knivrån, kidnappningar och andra ”ganska förfärliga saker”. Både brottsoffer och gärningsmän blir allt yngre. Vem hade t ex kunnat tro att Sverige idag skulle ha 12-åriga knarkkurirer eller 16-åringar som utför beställningsmord? I Expressen i ett reportage från Angered (25/12-16) berättade lokalpolischef Ulf Merlander bl a följande:

-Unga killar står i kö för att bli kriminella.

Regeringens förslag är att man ska kunna tvinga unga brottslingar till stöd och samtalsbehandling utan föräldrarnas samtycke. Tror de ansvariga verkligen att barn och unga som ägnar sig åt ”ganska förfärliga saker” ska omvändas av socialtjänst, stöd och samtalsbehandling, träff med pizza, mer resurser till familjer, hopp med käpphäst m m? Då finns det inget hopp för Sverige.

”Det svenska tillståndet”, där personer med utländsk bakgrund är tydligt överrepresenterade bland ungdomsligor och våldskriminella, har länge speglats och diskuterats i vår omvärld:

”Den svenska brottsepidemin och dess koppling till invandring dominerar inte bara de svenska nyheterna, utan når långt utanför landets gränser. Numera rapporteras regelbundet i internationella medier om svenskt gängvåld och problemet diskuteras i akademiska kretsar utanför landet” ( Öner, SvD 24/11).

Ungdomsligorna, ’dominansvåldet’ m m är resultatet av den ansvarslösa integrations- och migrationspolitik som pågått i åratal. Den handfallne Löfven hävdar dock med en dåres envishet att ursprungsland inte är viktigt i sammanhanget; han vill inte ”etnifiera” debatten. 2017 vägrade Morgan Johansson att publicera statistik om brottslingarnas etniska bakgrund. Den senast publicerade studien, Rapport om Invandring och Brottslighet (Adamson, 2019; Engellau, 2019), som presenterades i Almedalen i somras, bygger till stor del på Brås tidigare undersökningar och tillämpar metoder utvecklade av BRÅ. Rapporten visar att den allra farligast gruppen idag är inte utlandsfödda, utan barn till dem; invandrares barn med två utländska föräldrar har högre brottslighet än invandrarna. Särskilt brottsbenägna ifråga om mord, dråp och rån är människor från Västra Asien (inklusive Turkiet, Iran, Irak, Syrien och Afghanistan), vilket också tidigare studier konstaterat. Men Löfven verkar inte ha tagit del av vad som avslöjas i media, vad som sker i verkligheten eller vad olika studier kommit fram till, så han ”har inte sett det komma”! ’Sverigebilden’ är hans verklighet.

Barn och ungdomar som växer upp i Sverige har tills nyligen varit mer eller mindre förskonade från våld. Enl vår svenska värdegrund är våld av ondo, t o m i självförsvar. Våra barn och ungdomar är därför dåligt förberedda för från våldsverkare som drivs av raseri och viljan att hämnas på majoritetssamhället. Att inte kunna hantera eller slå tillbaka de unga, ofta afghanska, våldsmännens attacker ses som ett svaghetstecken. Att våldsmännen i grupp ger sig på en ensam svensk ungdom måste väl ändå vara det yttersta tecknet på svaghet.  Ungdomsgängen behöver heller inte oroa sig för att åka fast, då de unga svenska offren sällan våga anmäla förövarna t ex av rädsla för repressalier. Det har gått så långt att polisen t o m rekommenderar familjer med barn som förföljs av ungdomsgäng att inte polisanmäla utan rentav flytta till annan ort. Polisen erkänner m a o att man inte kan skydda hotade medborgare. Skamligt!

Under lång tid har myndigheterna försökt förminska denna form av brottslighet genom att uppmana föräldrar att avråda sina barn att ha dyra kläder, klockor, mobiler m m på sig, då detta ökar risken att bli rånad. Och vem kommer inte ihåg när dåvarande rikspolischef Dan Eliasson delade ut ”Tafsa inte-armband” till unga kvinnor som riskerade sexuella trakasserier eller våldtäkt? Likaså uppmanades kvinnor att inte gå ute ensamma efter mörkrets inbrott och att undvika vissa gator/områden.

Vill vi ha det så här? Verkligen inte! Men så länge lagbokens straffsatser inte tillämpas i praktiken, kan vi bara uppgivet konstatera att det nu krävs ett systemskifte inom svenskt rättsväsende.  Ett av de största problemen är den misstro mot bestraffning som dagens rättssystem uppvisar. Ett annat stort problem är straff- och mängdrabatterna. Vi måste helt enkelt införa en lagstiftning som kan hantera de våldsamma, ointegrerade unga män (inte sällan utan asylskäl) som begår ytterst allvarliga brott mot oss svenskar, som generöst erbjudit dem att ta del av vår välfärd. Bristen på respekt och föraktet mot oss är ren och skär rasism och borde straffas därefter. Dessa våldsamma och kriminella gäng förtjänar varken uppehållstillstånd eller silkesvantar. De ska placeras i fängelse och utvisas.

Nya former av kriminalitet kräver nya lösningar och svar. Det är dags för staten och de politiskt ansvariga att sätta ner foten och visa vem som bestämmer. Men till detta krävs nya politiker och tjänstemän som prioriterar folkets och landets bästa.

Läs också:

https://uvell.se/2019/11/13/raseri-inte-ran/

https://detgodasamhalletdotcom.files.wordpress.com/2019/06/rapport-om-invandring-och-brottslighet.pdf

Borde Sverige tvångsförvaltas?

Ingen torde ha missat att de sex manliga radikala salafistiska islamister som SÄPO pekat ut som säkerhetshot mot Sverige har frigetts. De har varit centralgestalter i den radikala islamistiska miljön och enligt Säpo bidrar de till islamistisk radikalisering och utgör hot mot rikets säkerhet.

Ingen torde heller ha missat att Sverige inte kan utvisa dessa män då de hotas, eller riskerar tortyr, i sina ursprungsländer: Egypten, Irak och Ryssland. Dessa tre länder har dock alla skrivit på FN:s tortyrkonvention om att avstå från kroppslig bestraffning. Litar inte Sverige på att FN säkerställer att länderna ifråga lever upp till sina åtaganden?

Sverige har sin vana trogen och efter minimal konsekvensanalys skrivit under det mesta när det gäller FN:s konventioner och förordningar. Det innebär att dessa säkerhetshot kan fortsätta att härja fritt i sina radikala islamistiska miljöer, ägna sig åt att bekämpa allt vad västerländsk demokrati står för och uppmuntra till att våra moderna samhällen utplånas med terror. Svensk lagstiftning och våra skattepengar möjliggör uppenbarligen att de radikala islamisternas säkerhet går före Sveriges säkerhet. Så absurt fungerar det i ett land som utropat sig själv till en humanitär stormakt. I valet mellan islamisternas trygghet och den svenska demokratin väljer regeringen att prioritera islamisternas intressen. Landsförräderi?

Utlänningslagen medger att de sex islamisterna kunde ha hållits frihetsberövade i upp till 12 mån. Så varför släpptes de sex redan nu? Damberg hävdar att det ”saknas förutsättningar” att hålla kvar dem, men han försäkrar att de hinder mot utvisning som finns ska undanröjas. Att de nu släppts fria innebär troligen att oavsett hur mycket Damberg lovar att försöka hitta en lösning att utvisa dem innan 12 mån gått (den maximala tiden att hålla någon frihetsberövad), erkänner han indirekt att han och regeringen inte kommer att kunna lösa detta inom tidsramen. Prat i kvadrat som vanligt. Varför har regeringen inte kontaktat och förhandlat med länder som skulle kunna ta emot dessa säkerhetshot? I Utlänningslagen finns en paragraf som möjliggör utvisning till alternativa länder. Varför har den inte tillämpats i dessa fall? Om inte annat hade de sex säkerhetshoten kunnat utvisas t ex till Qatar eller Saudiarabien, som båda finansierar moskéer i Sverige, t ex moskén i Gävle.

Molgan Johansson, /o/ansvarig migrationsminister, lovade att de utvisade, som är ’outvisade’, skulle ha ”sträng bevakning”. Det har inneburit att de sex haft anmälningsplikt, d v s att på vardagar anmäla sig på en polisstation och bli avprickade. Vilket hyckleri! En av de sex har nu enl uppgift försvunnit eller utvisat sig själv (vilket är tillåtet). Det är Vetenskapsskolans förre VD, egyptiern Abdel-Nasser El Nadi. Hur rimmar detta försvinnande med Molgans utfästelse om ”sträng bevakning”? Hur förklarar han att de sex inte hölls kvar i förvar i de 12 mån som Utlänningslagen medger? Molgan håller f n en mycket låg profil och skickar istället fram Damberg att hantera de kritiska frågorna. SveTsaren själv har som vanligt när det hettar till försvunnit från scenen och söks nu av Missing people och Åkesson.

Expressen/GT:s Daniel Olsson och Frida Sundkvist samt stiftelsen Doku:s Magnus Sandelin(Doku.se)harden senaste veckan publicerat flera avslöjanden om det som tidigare hette Vetenskapsskolan, nu Safirskolan. Där var den utvisade imamen Abdel-Nasser El Nadi VD, rektor och huvudman. Denna muslimskola har i åratal kritiserats för att den har för få utbildade lärare, undermålig sexualundervisning, otillåten religionsundervisning i islam på lågstadiet, könsseparation och för att i praktiken ha varit en muslimsk skola trots att den utgett sig för att vara icke konfessionell.

Redan i juni rapporterade Expressen i samarbete med Doku att minst fyra personer som återvänt från krigets Syrien fått jobb där. I sept arbetade tre av dem fortfarande kvar på denna svenska grundskola med kända kopplingar till våldsbejakande islamistisk extremism. Hur är det möjligt? Varför har Skolinspektionen inte stängt den? Och varför har inga journalister tidigare rapporterat om detta?

Efter att Expressens och Dokus granskning i somras avslöjat att flera i personalen har, eller har haft, kopplingar till IS, utreder nu Skolinspektionen om skolan uppfyller kraven för att erhålla skattemedel. Det är som att tillsätta jästen när brödet är klart och bagaren försvunnen!

Vetenskapsskolan i Göteborg startade 2009 och har sedan dess fått 275 miljoner av våra skattepengar i skolpeng. När El Nadi i maj sålde Vetenskapsskolan (köpeskillingen för aktierna är enl GP 25 miljoner) förband sig köparen, Safirskolan, att varje månad betala 250 000 kronor (=175 000 kr efter skatt) till hans bolag Kunskapsmakten AB. Safirskolans skolchef, Sven-Erik Berg, säger att det innebär att 500 kronor av elevpengen, som vi skattebetalare betalar till skolan, ska enl avtalet, som skrevs under 29 maj medan El Nadi var frihetsberövad, betalas ut till Kunskapsmakten AB fram till 1 jan 2028. Utbetalningarna ska ske genom koncernbidrag som lämnas från skolan.

Enl Bolagsverkets handlingar höll Kunskapsmakten AB i mitten av sept en extra bolagsstämma, där El Nadi formellt lämnade styrelsen. Två av hans nära anhöriga tog då över styrelsen och en av dem äger nu aktierna i Kunskapsmakten AB. Denne uppger att inga pengar kommer att gå till El Nadi och att den nya ägaren redan missat två månadsinbetalningar. Enl avtalet kan El Nadis Kunskapsskolan AB återta skolan om inbetalningarna uteblir i ytterligare två månader. Ska vi sätta en slant på att detta händer?

I årtionden har Sverige tillåtit utländsk finansiering av moskéer och gett miljoner i statsbidrag till radikala islamister som drivit friskolor. Dessa miljoner var avsedda till att stärka vårt civilsamhälle, inte att göda islamistiska organisationer med inskränkt demokratisyn och ambition att bygga parallella strukturer och samhällen. Alla de hundratals svenska män och kvinnor som åkt iväg för att ansluta till IS terrorstyrkor är t ex ett resultat av denna vettlösa och absurda politik. Dags att sätta landet och regeringen under tvångsförvaltning?

Läs även:

https://ledarsidorna.se/2019/11/de-utvisade-icke-utvisade-imamerna-fler-fragor-an-svar/

https://ledarsidorna.se/2019/11/darfor-har-inte-sverige-en-effektiv-lagstiftning-mot-terrorism/

Uuut ur landet NU!

SÄPO pekade i våras ut sex manliga radikala salafistiska imamer som säkerhetshot mot Sverige. De har varit centralgestalter i den radikala islamistiska miljön och frihetsberövades under Säpos offensiv i våras. Enligt Säpo bidrar männen till islamistisk radikalisering och utgör hot mot rikets säkerhet.

Så här säger Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism:

- Det vi kan se utifrån vår horisont är att de här personerna radikaliserar, rekryterar och finansierar våldsbejakande extremism. I förlängningen är det ett hot mot demokratin och vår rättsstat.

-De har så starkt inflytande att de försvårar arbetet som utförs av kommunerna, civilsamhället och framför allt de goda krafterna inom det muslimska samhället. De är starka och tunga aktörer och har tjänat som inspiration för de som rest i väg till terrorgrupper.

Regeringen gick på Säpos linje och beslutade i veckan att de sex islamisterna ska utvisas.Gott så!

Trots att de sex islamisterna utgör ”kvalificerade säkerhetshot” (Damberg), kommer nu, som ett brev på posten, uppgifter om att de kommer att släppas fria i enlighet med Lagen om särskild utlänningskontroll. Den möjliggör att de släpps fria om verkställighet av utvisningen hindras av t ex att de hotas eller riskerar tortyr i sina ursprungsländer. Personer som dömts till utvisning ska i första hand utvisas till sina ursprungsländer. Att de riskerar tortyr där kan inte vara vårt problem och att Irak skulle döma dem till dödsstraff stämmer knappast med Sveriges erfarenhet av irakiska myndigheter. Om de är så rädda för att utvisas p g a sina gärningar i Sverige, borde de ha tänkt på det och levt i enlighet med våra lagar. De har naturligtvis varit helt medvetna om att deras aktiviteter betraktats som hot mot rikets säkerhet.

Flera politiker har pekat på att det av humanitära skäl är olämpligt att frihetsberöva någon under långa perioder. Men nu gäller det faktiskt personer som utgör ett säkerhetshot mot Sverige. Då måste ansvariga politikers främsta uppgift vara att garantera landets och svenskarnas säkerhet mot terroristhot och terrorister. Ett flagrant exempel på hur de politiskt /o/ansvariga redan misslyckats med detta är terroristen Akilov.

Akilov kunde trots utvisningsbeslut uppehålla sig och t o m arbeta i landet samt genomföra sitt terrordåd på Drottninggatan i Stockholm. Hade han låsts in efter utvisningsbeslutet till dess att utvisningen verkställts, skulle mycket lidande ha undvikits och dödsoffren hade levt idag. Det är ytterst provocerande att den politiska makten månar mer om personer som är ett säkerhetshot mot Sverige än om sitt eget folk. Hur kommer det sig att regeringen inte lärt sig något av Akilovkatastrofen? Varför har regeringen så svårt att laga efter läge? Varför har man inte liksom många andra länder redan en adekvat lagstiftning på plats?

Har vi någonsin haft en mindre trovärdig, kompetent och handlingskraftig regering? Man beslutar att utvisa dessa uppenbara säkerhetsrisker, men man utvisar dem inte eftersom de kan riskera förföljelse i hemlandet. Istället släpper man ut dem så att de kan återgå till sina radikala miljöer, fortsätta radikalisera unga muslimer och hetsa till terrordåd mot svenska folket. Vilken triumf för islamismen! Så här säger Magnus Ranstorp, väletablerad terrorforskare, till TT resp Expressen:

-Men självfallet kan [frisläppandet] också slå tillbaka om de kommer stärkta ur detta och kan fortsätta sin verksamhet.

– De kommer att tas emot som hjältar när de släpps.

Vårt skattefinansierade public service/Svt var inte sena att rapportera om hur Abu Raad, den frisläppte imamen från Gävle, hyllades som en ”rockstjärna” när han vid hemkomsten deltog i fredagsbönen i moskén i Gävle:

”Kramkalas när Abo Raad var tillbaka vid fredagsbönen i Gävle moské”

På tillhörande bildtext stod:

”Abu Raad gör entré som en rockstjärna i Gävle moské”

Vilken triumf för de utsläppta säkerhetshoten och för islmaisterna!

Innan kvällen hade Svt ändrat rubrik och bildtext, men då var skadan redan skedd och deras varumärke skadat av det provocerande och omdömeslösa ’hyllningsreportaget’ från Gävle.

Svt har i veckan f ö tydligt visat att de inte klarar av att leva upp till kraven på saklighet och opartiskhet. I sitt reportage för några dagar sedan om Leif Östlings medverkan i Swebb-TV, påstod Svt att Swebb-TV har kopplingar till ”vit makt-miljön”, ”fakta” som de fått av vänsterextrema Expo. Vilket magplask! Ett public service som inte klarar av att granska sina källor! Dags att utkräva ansvar av dess ansvariga och att strypa tillförseln av skattepengar! (Kan tillägga att man 2 ggr försökte stoppa Swebb-TV:s inslag med Östlings intervju, med det gick inte; den kom tillbaka.)

Att utvisningsbeslut inte verkställs p g a att de utvisade kan drabbas av sin egen medicin i hemlandet är helt absurt. Varför ska vi ta hänsyn till vad som händer dessa radikala extremister efter utvisning, när de föraktar vårt samhälle och våra värderingar? Och varför ska Sveriges säkerhet offras för att de som hotar vår säkerhet riskerar att förföljas vid utvisning till sina hemländer? Där måste väl ändå gränsen gå t o m för den humanitära stormakten och dess syltryggar till politiker.

Så vad tänker den rödgröna röran till regering nu göra? Tillsätta ännu en kommission? Bjuda in alla partier utom SD till nya terapisamtal med dopp? Dra frågan i långbänk? Oavsett vilket lär det dröja länge tills vi ha en lagstiftning på plats, som sätter landets och folkets säkerhet i främsta rummet. Det är allvarligt, mycket allvarligt. Och klandervärt!