Ge regeringen ‘utvecklingstid’!

Varför sticker Sverige ut i Europa ifråga om skjutningar och sprängningar? Varför är Sverige så drabbat? Har det att göra med ’särskilt utsatta områden’ kombinerat med ett tafatt rättsväsende med låg uppklarningsprocent? Eller med undfallenhet inom alla områden från straffvärdering och påföljder till frihetsberövanden? Ifråga om unga förövare är detta särskilt märkbart:

- De straffsatser som står i lagboken får inte genomslag i praktiken. Alldeles för ofta blir det i stället skyddstillsyn, exempelvis att träffa en övervakare en gång i veckan. Fokus är alltid att gärningsmannen måste få en chans till.

Så sägerMalin Arentoft, tidigare kammaråklagare vid City åklagarkammare i Stockholm med inriktning på brott som främst begås av yrkeskriminella. Åklagare och poliser konstaterar att samma kriminella personer grips om och om igen, men det blir sällan några kännbara konsekvenser. Kan det delvis förklara att den organiserade brottsligheten kunnat växa och ta kontroll över hela bostadsområden?

Timing är viktig. Uppdrag Granskning hade i veckan (18/9) ett reportage om den multikriminelle ’Hassan’. Vi är många som upprörts över hans fall, som var ett utmärkt och skrämmande exempel på att vårt rättssystem inte verkar tro på bestraffning och fängelse. Reportaget tydliggjorde konsekvenserna av

’Hassan’ har varit kriminell sedan 9-årsåldern och har sedan dess åkt ut och in på olika boenden och anstalter. Han anser att ”fängelse är som en fritidsgård där man träffar likasinnade och lär sig att utveckla sin kriminalitet”, Han ångrar ingenting och har inga planer på att leva ett hederligt liv. Att nån gång hamna i fängelse är sånt man måste räkna med säger Hassan ”och den här gången var det min tur”.

Programmet besannar åklagare Arentofts ord och visar med skrämmande tydlighet hur handfallet samhället, rättsstaten och de sociala myndigheterna är, när det gäller att hantera minderåriga brottslingar. Sveriges vänsterliberala kriminalpolitik, som kännetecknas av idéer om sociala insatser, vård och rehabilitering i stället för straff och inlåsning, biter inte på många av dagens unga invandrarkriminella.

Idag har en minderårig person, som begått många brott, flera fördelar ifråga om påföljd. Först räknas halva straffvärdet av tack vare mängdrabatten. Den beryktade straffrabatten för låg ålder reducerar därefter straffet till en tiondel av det totala straffvärdet. Tvåtredjedelsprincipen, som gäller för alla som döms till fängelse eller liknande påföljd, innebär att ytterligare en tredjedel räknas bort. Av de 31,5 månaderna för 13 brott återstår till sist endast 2 månader, en straffrabatt på hisnande 93,7%! Fullständigt vettlöst och orimligt!

Gängkriminalitet, grov brottslighet och ett överflöd av tunga vapen är det nya svenska. Skjutglada kriminella ungdomsgäng underminerar statens våldsmonopol och tvingar fram en tystnadskultur. Vårt nuvarande rättssystem är inte anpassat till den grova brottsligheten. Det tvingar i sin tur fram ett systemskifte inom rättsväsendet och /o/ansvariga partier bjuder nu över varandra ifråga om hårdare tag. Det duger inte längre med politiker som anser att det är viktigare att förneka verkligheten och putsa på ’Sverigebilden’ än att tillhandahålla ett tryggt samhälle.

Morgan Johansson är känd bland justitiedepartementets opolitiska tjänstemän för att inte agera förrän omvärlden reagerar. Hans senfärdighet och ovilja att agera för att möta problem och samhällshot proaktivt har varit ett av problemen.  De politiker som år efter år passivt sett på hur denna utveckling kunnat ske är sålunda inte lösningen. De är själva problemet och mer av samma fungerar inte. Statens fundamentala uppgift är att garantera medborgarnas säkerhet. När samhället inte längre känns säkert eller tryggt begränsas vår frihet. Mindre fluffluff och mer konkret och handfast åtgärdspolitik är vad som krävs. Ju förr desto bättre!

Löfvens mantra om att vara tuff mot brottet men också mot brottets orsaker (lånat från den brittiske f d premiärministern Tony Blair) är bara väl inövad retorik och plakatpolitik, som inte knäcker några gäng. Regeringen har haft 5 år på sig att leverera på båda dessa punkter men kapitalt misslyckats. Att regeringen så totalt tappat kontrollen över gängvåldet och gängkriminaliteten var bakgrunden till att moderaterna föreslog en uppgörelse över partigränserna. Samtidigt presenterade de 10 konkreta punkter för att stävja gängbrottsligheten. Regeringen bjöd snabbt in till partisamtal, men uteslöt SD; de rödgröna ”delar inte deras värdegrund”. Demokrati är inte de rödgrönas paradgren. Genom att befria SD från ansvarstagande gjorde regeringen dem till landets enda oppositionsparti.

I fredags under partisamtal nr 3 havererade så 7-klöverns samtal om gängkriminalitet och gängvåld och M, KD och L lämnade samtalen. De ansåg att förutsättningarna för att komma fram till ett gemensamt handlingsprogram för att lösa de problem som gängkriminalitet och gängvåld orsakat inte fanns. Regeringen, som med dessa samtal ville demonstrera handlingskraft, och dess samarbetspartier kallade detta för dålig stil. Det moraliskt överlägsna C uppmanade ’avvikarna’ att ”ta sitt förnuft till fånga”. Särskilt kännbart måste det vara att också samarbetspartiet L lämnade samtalen.

Dagens akuta situation löses inte av något ’quick fix’ eller ’lullull’. Det viktiga nu är att reformera svenska rättsstatens rättstillämpning och att minska gapet mellan allmänhetens rättsuppfattning och domstolarnas domar. Ge därför den rödgröna regeringen lång ’utvecklingstid’, eller ännu hellre kort ’avvecklingstid’!

Menlöst och meningslöst

Jag vet inte vilken gång i ordningen som jag konstaterar att metallgutten är tomhänt och naken och hans besättning besatt av att käbbla och babbla. Nu har den rödgröna röran haft mer än en mandatperiod på sig att få stopp på gängkriminalitet och gängvåld, men problemen bara vuxit ytterligare och drabbar idag oskyldiga medborgare och t o m barn. Samhället har helt enkelt förlorat makten över våldsmonopolet. Undra på att endast 4% av de tillfrågade i Novus färska opinionsundersökning anser sig mycket trygga med landets ledarskap!

Regeringen bjöd som bekant in företrädare för alla partier utom SD till ett första samtal för ett par veckor sedan. Kritiken mot mobbningen av SD överskuggade dock själva samtalet. Såssarna ska ha ’credit’ för sin oförtröttliga lobbying för SD, vars opinionssiffror steg ett par procent i senaste mätningarna. Ett resultat av Putin-robotar?

För att riktigt visa hur handlingskraftiga de är, arrangerade regeringen förra veckan samtal nr 2 med 7-klövern. Konkret resultat av andra mötet? Noll trots att läget är akut och att allt fler oskyldiga drabbas av det dödliga våldet, när det skjuts på våra gator och sprängs i våra bostadsområden. Det är lätt att instämma i ett inlägg av Marcus Westermark@marcusdubbelv:

-Du vet att du är i Sverige när det är viktigare att stoppa SD från samtal än att stoppa gängkriminella från skottlossningar.

De politiskt /o/ansvariga är fullt medvetna om problemet, men har tappat greppet om det. Morgan Johansson, stor i orden men liten på jorden, har visserligen höjt rösten, pratat om ”avskyvärda djur” och hotat med att jaga de kriminella till ”världens ände”, men det är bara ’politiskt käbbel’ och ett spel för gallerierna.  Så länge han och de rödgröna vägrar att ta in verkligheten och fortsätter försköna ’Sverigebilden’, kommer inget att stoppa gängkriminaliteten och gängvåldet och allmänheten kommer i allt högre grad att drabbas av gängvåldet.

Wilhelm Agrell, senior professor, skriver 13/9 i en debattartikel (Vi måste agera för att rädda landet) i SvD:

-Samhällets våldsmonopol, själva kännetecknet för en suverän fungerande statsmakt, har bit för bit gröpts ur och finns inte längre. Det väpnade kriminella våldet får effekter som alltmer liknar terrorismens.

Samma dag skrev journalisten Janne Josefsson en krönika i DN; Det osar krutrök i väldens bästa land. Han anser t ex att mångkultur i själva verket skapat apartheid i Sverige, som inte är ett land längre, det är skilda världar och ”ett politiskt fulländat misslyckande” och skolorna är ”löpande band” som levererar pojkar till de kriminella gängen. Enl Josefsson visar Morgan Johanssons brösttoner och prat om ”avskyvärda odjur” bara att ”ju mindre de vet hur det sociala läget i landet ska kunna lösas” desto kraftigare ord tar de till. Om argumenten är svaga höj rösten!

Så kommer JÖK-boet att vakna och agera nu, när allt fler påtalar landets akuta situation och sprängningar, skjutningar och mord avlöser varandra, eller kommer de att framhärda i sin rädsla för att erkänna verkligheten och anklaga Putins trollarmé eller Trump för att sprida en nidbild av Sverige?

Johan Forsell, som representerat moderaterna i samtalen med regeringen, sa i Svt att samtalen går långsamt och att man inte kommit igång med förhandlingar om åtgärder. Mikael Damberg sa i Svt att partierna presenterat sina ingångsvärden under de två samtalen. Det låter olycksbådande. Under de rödgrönas fem år vid makten torde partiernas olika ingångsvärden ha varit väl kända. SD:s ingångsvärden är t o m så kända att de inte fick delta i samtalen. Man har heller inte bestämt ngt datum för nästa samtal. Så hur akut är läget enl de rödgröna?

Har ’de goda’ över huvud taget den mentala och intellektuella kapaciteten eller kompetensen att göra något konkret för att rädda landet? De har så länge brunmålat alla som försökt varna för och beskriva dagens verklighet, speciellt SD, att det måste vara svårt att erkänna att de haft fel och därigenom orsakat landet och verklighetens folk stor skada. Dessutom har ju deras politik gått ut på att oavsett vad SD sagt eller gjort i frågan, har de vägrat dela deras ståndpunkter av rädsla för att förknippas med dem eller för att de ska bli ännu större. Vem som föreslår eller säger ngt har i detta land blivit viktigare än vad man föreslår eller säger. Hellre än att samarbeta med SD och erkänna att de haft rätt på många punkter, offrar de landet. Mandom, mod och morske män är sedan länge historia.

Än en gång tvingas jag konstatera att de rödgröna saknar viljan, modet, förmågan, handlingskraften, ledarskapet och verktygslådan som krävs för att rädda Sverige. En menlös regering som ägnar sig åt meningslösa samtal och symbolpolitik ska vi inte ha kvar. Så låt oss börja med att följa det förslag som Christian Sonesson, moderat kommunalråd i Staffanstorp, lanserat på Facebook! Han är också trött på det ökande våldet i samhället och anser att misstroende ska väckas mot Morgan Johanssons ’undfallenhet’ mot våldet.

Avslutar med ännu ett inlägg av Marcus Westermark:

-Du vet att du är i Sverige när tusentals judar lämnar Malmö pga hot och trakasserier utan att någon reagerar, men när Sölvesborg inte längre ska flagga under Prideveckan utlyser MSB nationellt krisläge, RFSL börjar bygga skyddsrum och Vänsterpartiet kräver ny terroristlagstiftning.

(S)jälvskadebeteende och värdegrundshaveri

”Värdegrund” är ett ord som är lika unikt för Sverige som ordet lagom och lika svårt att översätta. Begreppet värdegrund används inte någon annanstans i världen (förutom i ett par termer i den norska grundskolans läroplan). Värdegrundfinns inte i internationell diskussion och diskurs, är tomt innehåll och kan bestå av vilka värderingar som helst.

Självklart har Sverige också inrättat en värdegrundsdelegation med bl a Erik Amnå, f d biskop, Lennart Koskinen, välkänd debattör, föreläsare och f d präst, samt Anne Ramberg, f d ordf i Advokatsamfundet, samtliga flitiga föreläsare och konsulter i ämnet.  Uppdraget: att ta fram en gemensam värdegrund för statsanställda. Resultatet: en osalig blandning av etiska, politiska och ekonomiska värden, en produkt formad efter såssarnas politik och PK-korridorens krav.

I Svt:s Agenda (1/9) diskuterades den senaste tidens bombdåd/sprängningar och de mord som drabbat 2 unga kvinnor inom ett par dagar. Regeringens grundstötning och handfallenhet inför dagens verklighet är ”fullständigt oacceptabel”. Deras tama åtgärder, utredningar, samtal och upprepade floskler för att möta det växande gängvåldet och den ökande otryggheten i landet har totalt misslyckats. Regeringen har undvikit att ta ansvar för landet och misskött statens kärnuppgifter av rädsla för att lägga sig för nära SD:s politik.

För en vecka sedan efterlyste därför moderatledaren Kristersson omgående en politisk mobilisering för att komma till rätta med problemen. Med kniven på strupen försökte regeringen demonstrera handlingskraft genom att svara med att bjuda in gruppledarna i samtliga riksdagspartier – utom SD – till överläggningar redan inom några dagar. Hur kan regeringen mot denna allvarliga bakgrund ens komma på tanken att utestänga över en miljon av väljarna från denna träff? Respektlöst, klandervärt, odemokratiskt och ytterst enfaldigt! Ett flagrant exempel på vuxenmobbning, som späder på politikerföraktet.

Inrikesminister Dumberg utgjorde en ynklig figur i Agenda (1/9) när han förklarade varför SD skulle utestängas:

-Vi har en annan värdegrund än Sverigedemokraterna. Det är också så att Sverigedemokraternas förklaringsmodell på det här är för grund. Det här är ganska komplexa frågor.

För att ingen skulle missförstå, upprepade han med en dåres envishet förklaringen flera gånger. Programledaren borde ha frågat Dumberg hur V:s värdegrund stämmer överens med såssarnas och hur djup han anser V:s förklaringsmodell vara. Men public service ställer alldeles för sällan vassa och relevanta frågor.

Från initierat håll i partiet har det i åratal hävdats att Dumbergs ambition är att bli partiledare för såssarna. Hans senaste agerande har knappast stärkt hans chanser. Det visar med all önskvärd tydlighet hur respektlöst han och partiet väljer att hantera värdegrunden, demokratin och väljarna. Allas lika värde innebär för de makthungriga såssarna ingenting när det gäller SD. Å andra sidan visar det vilken makt SD har i såssarnas ögon; inget annat parti kan få dem att nedlåta sig till att agera så skämmigt och undermåligt.

Att Dumberg hävdar att ”SD:s förklaringsmodell är för grund” innebär att han kastar betongblock i glashus. Sve-Tsaren Löfven har i sammanhanget gått ut och förklarat att partyknarkarna i Djursholm är orsaken till gängvåldet och kriminaliteten. Ett annat exempel på sve-Tsarens grunda förklaringsmodeller är en partiledardebatt i Svt i maj 2018, där sexuella övergrepp debatterades. Enligt BRÅ:s trygghetsundersökning har andelen kvinnor som uppger att de utsatts för sexualbrott ökat de senaste åren. Löfvens känslor svallade över och han hoppade då plötsligt över till att prata om löntagarnas ställning på arbetsmarknaden.

-Då förstår jag inte varför man lägger förslag om att försvaga löntagarnas ställning på arbetsmarknaden. Då kommer dessa kvinnor som är utsatta på jobbet att bli rejält utsatta.

Åkesson m fl hade svårt att hålla sig för skratt och programledaren bad Löfven hålla sig till ämnet.

Såssarnas beslut att stänga SD ute från gruppledarnas samtal om gängvåldet m m har fått välförtjänt kritik från många håll, t ex från de f d allianspartierna, ledarskribenter och krönikörer. Johan Westerholm (ledarsidorna.se) skrev (6/9) bl a följ:

Regeringen har genom Mikael Dambergs försorg återigen bjudit Jimmie Åkesson på en gratisresa i opinionen, oavsett utgången av samtalen. 

  • Lyckas de sju partierna med sin föresats – Jimmie Åkesson kan hänvisa till att hans vakande hand har vilat över moderaternas krav.
  • Misslyckas de sju partierna med att bryta trenden – Jimmie Åkesson kan med viss trovärdighet säga att det inte är Sverigedemokraterna som skall lastas för samhällsutvecklingen eftersom de inte fick chansen vara med.

Alldeles oavsett vad de sakpolitiska förslagen sedan mynnar ut i och alldeles oavsett vad den enskilde väljaren anser om Sverigedemokraterna som parti i allmänhet och deras företrädare i synnerhet blir det Sverigedemokraterna som kommer dra de politiska vinsterna av samtalen. Inte regeringen.

Det kan därmed inte uteslutas att Mikael Damberg i ensamt majestät och utan egentlig konkurrens tilldelas utmärkelserna att bli både Sverigedemokraternas ”Årets opinionsbildare” och ”Årets politiska strateg”.

I Demoskops mätning för 27 aug till 3 sep tappar S 1,9 procentenheter (resultat av veckans värdegrundshaveri?) och ligger nu 4,3 procentenheter under valresultatet 2018, deras sämsta valresultat någonsin. Inget annat parti har heller tappat så mycket sedan valet 2018. SD ökar 1,8 procentenheter i samma mätning.

Dumberg och hans parti har åter lyckats ge SD maximal uppmärksamhet och stort utrymme. Vilken tur att de inte lyckas lika bra att lobba för sitt eget parti! Med politiker som Dumberg, Löfven, Johansson och drYgeman kan man klamra sig fast vid köttgrytorna endast med hjälp av stödpartier. Såssarnas storhetstid är historia. Vidare bör de korta partinamnet till Socialisterna för några demokrater är de inte!

Olikhet inför lagen

De senaste veckorna har den amerikanske artisten ASAP Rocky varit förstasidesstoff i media. Rapporteringen har överskridit alla rimliga proportioner och kommentatorer och ’experter’ med varierande kompetens och förtroende har uttalat sig om artistens fall. Också president Trump har som bekant agerat i frågan.

Bakgrunden var att en 19-årig afghan och hans 20-årige kompis trakasserade och provocerade rapartisten och hans följe för i centrala Stockholm i slutet av juni. Trots upprepade tillsägelser fortsatte de båda afghanerna att förfölja sällskapet i flera kvarter. Rapparna ansåg det ytterst märkligt att en så spinkig person som 19-åringen vågade attackera en biffig livvakt och misstänkte att  det kanske berodde på att han var ”sinnessjuk, påtänd av narkotika eller beväpnad”. Men19-åringen kände sig kränkt av att bli bryskt avvisad av det amerikanska sällskapet och av att ha förlorat ansiktet inför dem som sett händelsen. Han följde därför efter sällskapet tillsammans med sin kompis för att få upprättelse. Till slut fick följet nog och ’satte ner foten’ så kraftfullt att det ledde till en anmälan om misshandel och åtal.

ASAP Rocky och två av hans medarbetare satt därefter häktade i ca 1 månad. Det är mkt ovanligt vid ”misshandel av normalgraden”. Orsaken var att man bedömt att det funnits en risk för att de misstänkta skulle avvika. Den världskände rapparen med följe var som bekant ute på en europaturné men tvingades ställa in ett stort antal konserter p g a häktningen. Hur svårt hade det varit att få tag i dem och få dem att infinna sig i Stockholms tingsrätt? Denna orimliga häktning för ’misshandel av normalgraden’ kräver en ordentlig granskning och offentlig förklaring.

Huvudförhandlingen tog hela 3 dgr och avslutades i fredags (2/8). De misstänkta släpptes fria efter avslutad förhandling och lämnade omedelbart Sverige för att åka hem till USA. Dom meddelas om 2 veckor.

Förundersökningen är mycket grundligt genomförd (552 sidor), något som jurister m fl ser som ett tecken på det svenska rättssystemets opartiskhet och att ”alla i Sverige är lika inför lagen”. Men hade polisen satsat så mycket resurser för att utreda ett slagsmål av normalgraden, om det inte handlat om en världskändis? Kriminologiprofessor Leif GW Persson tror inte det:

-Istället har polisen genomfört en förundersökning på fem hundra sidor. Jag har inga invändningar mot det eller det polisiära hantverket i sig men givet omständigheterna torde detta vara det mest utredda brottet av den här digniteten i vår polisiära historia.

Varför lägger man så orimligt mycket resurser på ett vanligt misshandelsfall, när man ständigt klagar över bristande resurser? Så noggranna och gedigna borde naturligtvis alla förundersökningar vara, men dagligen kan vi läsa om att polisanmälningar om våldtäkter, våld i nära relationer, misshandel, rån, inbrott, stöld, bedrägerier m m inte leder till någon förundersökning. Åklagare lägger inte sällan helt enkelt ner förundersökningar, ofta med mer el mindre godtagbara motiveringar. Rapporterna om att Polisen tvingas lägga våldtäktsutredningar m m på hög för att de måste utreda grövre brottslighet tyder på att de inte skulle ha lagt ned så mycket tid och möda på en ’misshandel av normalgraden’ om fallet rört någon annan än en ’kändis’. Förundersökningens omfattning är därför snarare ett argument för att alla i Sverige inte alls är lika inför lagen.

Att så mycket resurser lagts ned på att utreda ASAP Rockys fall, samtidigt som utredningen mot målsägaren, som också anmäldes för de våldsbrott han syns begå på det filmade material som spridits på nätet, har fått många att reagera. Varför lades utredningen mot dem som attackerade Rocky med följe ned så snabbt? Båda afghanerna förekommer i flera avsnitt i Belastningsregistret; de har dömts bl a för narkotikabrott, misshandel och stöld. Varför kontrollerade inte polisen om de hade narkotika och knivar på sig, när de attackerade hiphopparna? 20-åringen häktades kort efter attacken mot hiphopparna för två fall av stöld och ett brott mot knivlagen. Han måste därför hämtas ur häktet för att kunna vittna under rättegången mot ASAP Rocky med följe. Det är helt obegripligt att den polisanmälan som gjordes p g a de båda afghanernas trakasserier och provokationer bara lades ned. Detta måste Polisen ge en rimlig förklaring till.

Fallet blottlägger med skrämmande tydlighet hur illa integrationen fungerar i Sverige. 19-åringen anlände till Sverige som s k ensamkommande flyktingbarn i jan 2015 och uppgav att han då var 14 år. Han hade flytt från Iran, där han bott med sin familj sedan han var 6 år, och sökte asyl i Sverige. Skälet var att han ska ha varit tvungen att fly på grund av hot mot sin person. Det hotet måste ha varit tillfälligt, eftersom han varit dit på semester flera ggr under åren här. Senast inför den aktuella rättegången meddelade han polisen via tolk att han inte skulle kunna närvara p g a att han skulle semestra i Iran fram t o m 31 aug. 19-åringen har under sina 4½ år i Sverige uppenbarligen inte lyckats lära sig svenska ordentligt; all konversation med honom sköttes av två tolkar som pratade persiska.

I en krönika i Expressen säger G W Persson bl a följ om 19-åringen:

-Han är klandervärd. Det är en person som sedan han kom hit för fyra år sedan ägnat sig åt brottslig verksamhet och narkotikamissbruk, så jag betraktar honom som högst klandervärd.

-de rättsvårdande myndigheterna kommer även att behandla honom och hans kompis med allt tänkbart framtida överseende ända till dess att de begår något riktigt djävulskap som kvalificerar dem för såväl medias löpsedlar som en längre tid på någon av våra säkerhetsanstalter.

Vi är nog många som delar Perssons uppfattning.

Sverige blir allt mer absurt och verklighetsfrämmande för verklighetens folk. Hur kan asylsystemet ge livsstilskriminella migranter tillåtelse att stanna i Sverige trots upprepade brott och domar och de höga kostnader detta leder till? Och hur kan dessa asylanter som den självklaraste sak i världen åka på semester till landet man säger sig ha flytt från p g a div hotbilder? Varför ska vi acceptera och bekosta en överdriven generositet mot invandrade livsstilskriminella, som gör vårt samhälle otryggare och inte på minsta sätt inte bidrar på annat sätt än att höja skatterna och urholka välfärden?

19-åringen kräver ett skadestånd på ca 140 000 av hiphopparna för kränkning, sveda och verk, förlorad inkomst och utseendemässiga skadeföljder.  Förlorad inkomst låter märkligt då han inte verkar ha haft något jobb och då han eg hade planerat att resa till Iran under sommaren? Skadeståndet torde dock bli blygsamt i förhållande till kravet.

Mental härdsmälta och intellektuellt haveri

I nov 2017 under Aktuellts partiledarutfrågning fick Ebba Busch Thor (KD) tre frågor författare som skrivit svenska klassiker. Hon kunde inte svara på vem som skrivit Gösta Berlings saga (Selma Lagerlöf), Giftas (novellsamling av August Strindberg) och Gentlemen (roman av Klas Östergren). Vilken snackis det blev! Bokförlaget Daidalos ville väcka EBT:s läslust och levererade en julklapp med 500 kilo littereratur inom vitt skilda ämnen per gaffeltruck till högkvarteret på Munkbron.

Flera kulturskribenter ondgjorde sig över EBT:s litterära magplask, t ex Jens Liljestrand, Expressen. Han såg behovet av behovet av en politik för att stärka en gemensam bildningsbas och skrev att ”Sveriges djupt illitterata politiska kultur kräver en kanon för rikspolitiker” och ”Sverige har en djupt illitterat politisk kultur” (16/11-17). Ja, Reinfeldt läste förstås Läckberg, men hur belästa är vänsterblivna skribenter, professionella tyckare och den självutnämnda eliten inom medier och politikerkretsar?

Vänsterblivna fick frispel och gick omedelbart ut hårt och kritiserade Jimmy Åkesson (SD) för hans tal i Almedalen, nästan innan han slutat tala.  Han inledde sitt tal med ett längre citat ur Vilhelm Mobergs rätt kända text ur broschyren Svensk Strävan (1941), som handlar om svenska folkets gemensamma strävan genom seklerna. Försvarsstaben gav ut denna broschyr när man var rädd för att Nazityskland skulle invadera Sverige.

Vår svenska självutnämnda ’intelligentia’ verkar dock inte känna till Vilhelm Moberg, ett tecken på att bildning blivit en bristvara och att historielöshet blivit vanligare. Är det inte märkligt att de proffstyckare och vänsterblivna, som ofta varnar för att 30-talets nationalistiska strömningar är tillbaka (i synnerhet i SD), inte tycks känna till det svenska motstånd som förekom under andra världskriget? Moberg var f ö anti-nazist.

Snart var drevet i full gång och en efter en twittrade upprört, eller skrev artiklar, om hur de lyssnat på talet och chockerats av ”en sådan ohöljd nationalism”. Trots att Åkesson fyra ggr upprepade att detta var ett citat, lyssnade ingen av dem tillräckligt uppmärksamt för att fatta att Åkesson citerade Moberg. Deras förutfattade uppfattningar om SD gjorde att de hörde vad de ville höra.

Först ut var Lina Stenberg, ledarskribent på tidningen Arbetet, där hon analyserar Åkessons almedalstal:

- Lyssnade på Jimmie Åkesson och det var obehagligt på riktigt. Mest för att 3,5 miljoner svenskar inte räknas in i SD:s – tredje största partiets -Sverige.

Under rubriken Jimmie Åkesson utesluter alla ”icke-svenskar” i sitt Sverige skriver hon:

-”Sverige är vårt sedan årtusenden, genom fädernas offer i blod”, säger Åkesson. Låt oss hoppas att vi aldrig någonsin mer behöver höra sådana skrämmande ord eller ett lika aggressivt nationalistiskt tal under den så viktiga politikerveckan i Almedalen.

- Det är riktigt otäckt hur långt SD har gått i att öppet visa upp sin extrema nationalism och sin rasistiska grundideologi.

Stenbergs litterära bildning och historiekunskaper har tydligen skrämmande luckor. Pinsamt även för en vänsterbliven ledarskribent.

Ungefär samtidigt dök s-märkta Helle Kleins tweet upp. Hon marknadsför sig som journalist, debattör och präst, chefredaktör/VD för Dagens Arbete och twittrade:

-Förfärligt men tydligt nationalistiskt. Åkessons tal ger kalla kårar och detta parti vill KD samarbeta med. Sanslöst!

Sanslöst och omdömeslöst av Klein, som nog inte har  tillräcklig självkritik för att förstå sin fadäs.

’Folkpartisten’ Olle Wästberg var också snabbt ute. Han är politiker, humanist och publicist och har bl a varit svensk generalkonsul i New York och generaldirektör för Svenska institutet. Borde man inte kunna begära att han med sin bakgrund har ett visst mått av bildning och historiekunskap. Men icke! Så här twittrade han:

-Nyss beskrev Jimmie Åkesson i sitt Almedalstal Sverige som ”Sex och en kvarts miljoner levande svenskars land”. D v s att 3.750.000 i vårt land inte räknas som svenskar. Det säger mycket om SD och vad som kan hända om de får inflytande.

Många liberaler gillade hans tweet. Självfallet hängde också Annika Strandhäll (S), regeringens okrönta twittermadame, på och ’retweetade’ inlägget. Hon brukar ofta twittra innan hon hunnit koppla  på hjärnan. När en TT-journalist upplyste henne om att Åkesson citerat Moberg svarade hon:

-Jo. Det är precis det han kommer säga.

Pinsamt och som klippt direkt ur Public Service, satirprogrammet i SR:s Go’morron världen. Det var förresten hon som hävdade att hon tillhör ”smartaste bästa tjejgänget” och som nyligen fått hård kritik av KU för att hon utan grund i våras avskedade Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler. Hon gör sannerligen allt för att visa att i hennes hjärna finns gott om utrymme för påfyllning av kompetens, bildning, förnuft, sans och andra nödvändiga egenskaper och kunskaper för en minister.

Även Ursula Berge, vänsterdebattör och fackföreningstopp på Akademikerförbundet, twittrade:

-Otroligt obehagligt framtidsscenario. Skriker tidigt tyskt 30-tal…Ledsen att ta i, men att dela upp folk i vi och dem är bara så fel. Oavsett vad gränsdragningen baseras på. Hudfärg, religion, kön, sexualitet eller något annat…

Berge tyckte också att Almedalsveckan bör begränsas till 6 dagar och att SD och KD permanent bör flyttas till helgen efter så att ”alla vettiga” redan åkt hem och slipper dessa partier, som hon beskriver som ett ”moraliskt moras”. Vilken inskränkt syn på demokrati! Fast det är förstås helt i linje med sve-Tsaren Löfven, som i en riksdagsdebatt för inte så länge sedan tog sig rätten att säga till Åkesson att denne ”hade ingen rätt” att använda ordet ’folkhem’.  Löfven verkar inte ha någon nedre gräns i sin kamp mot nya oppositionella krafter i allmänhet, SD i synnerhet.  För att behålla greppet om makten tar han sig t o m rätten att bestämma vad andra har rätt att säga. Är det yttrandefrihet i hans ögon?

När nättidningen Samhällsnyttringde upp Berge vägrar hon att kommentera sina utspel i sociala medier och slängde sedan på luren. Är det ett värdigt uppförande av en samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet?

Ivar Arpi, ledarskribent på SvD, kommenterar Wästbergs och Berges klavertramp som han beskriver som ”obildade” och ”imbecilla”:

-Tragikomiskt eller skrämmande, att inte kunna höra vad någon faktiskt säger, eftersom man redan på förhand bestämt sig för vad man ska tycka.

-Att Sveriges intelligentia inte ens känner till Vilhelm Moberg… Sanningen kryper fram. Folk på den vänsterliberala kanten är så obildade att de inte ens känner igen direkta citat.

Också Tomas Gür, konservativ journalist och samhällsdebattör, utdelade svidande kritik till Berge och Wästberg för deras okunnighet:

-Här gör Ursula Berge Vilhelm Moberg till nazist. Det är inte ens oförskämt, utan väldigt okunnigt.

För Vilhelm Moberg var det självklart att patriotism handlar om kärlek till sitt land, inte om hat mot andra länder och folk. Det är tydligen en främmande tanke som vänsterblivna och proffstyckare inte ens förmår att ta till sig. Den mentala härdsmälta som drabbat ovan nämnda proffstyckare har obarmhärtigt avslöjat deras avsaknad av bildning, kunskap, sans och självkritik. Tur att det fortfarande finns kompetenta och trovärdiga journalister och krönikörer, som inte passerat anständighetens gräns!

 

Kvartetten som trängdes

Annie Lööf (C) och Magdalena Andersson (S) har kraftfullt kritiserat Ebba Busch Thor (KD) för att hon i veckan samtalat med Jimmy Åkesson under en lunch. EBT anklagas för att därmed ha passerat en gräns och Lööf kräver därför att EBT nu ska välja sida, d v s välja C istället för SD.

Nyamko Sabuni gick ut hårt under sin kampanj för att bli liberalernas nya partiledare, så hårt att hon kände sig tvungen att gå ut och be om ursäkt för sina uttalanden om mångkultur och integration i en intervju med Expressen (27/6). Hon sa bl a att ”mångkultur är inte något att eftersträva”:

-Det skapar isolerade öar av olika kulturer och etniciteter och nationaliteter. Det har inte varit en framgång.

Redan dagen efter (samma dag som L:s landsmöte valde henne till ny partiledare) publicerade Sabuni en video på sin Facebooksida, där hon modifierade en del av sina uttalanden.

Apropå EBT:s lunch med Åkesson skrev Sabuni i veckan till Expressen att hon inte fördömer EBT:s beslut, men hon tillägger att hon inte kommer att välja samma väg:

-Man får äta lunch med vem man vill.

Efter sitt ’jungfrutal’ i Almedalen säger Sabuni i intervju med Svt att EBT måste välja mellan SD och L. Hon gick alltså direkt i journalisternas fälla och har redan nu målat in sig i ett hörn som kan vara svårt att ta sig ur med trovärdigheten i behåll. Vi får kanske vänja oss vid att Sabuni ’skjuter från höften’ för att senare ’skademinimera’.

EBT har konsekvent påpekat att det självklara målet för politiska partier är att få igenom så mycket som möjligt av den egna politiken. Därför väljer KD att samtala med alla riksdagspartier och att göra allt för att leverera sin politik till väljarna. Det är naturligtvis också vad övr partier vill. Därför protesterar t ex inte den rödgröna regeringen när SD stöder deras förslag i riksdagen.

Lööf anser att det är ”anmärkningsvärt och beklagligt” att EBT haft mage att prata politik (sjukvård, energipolitik och migration) med SD och anklagar KD för att därigenom ha svikit sitt vallöfte att inte samtala el samarbeta med SD. Jag anser att Lööf agerar både respektlöst och odemokratiskt genom att vägra samtala med alla riksdagspartier.

Lööf har tagit över Reinfeldts oresonliga hat mot SD och deras påstådda värderingar. Detta hat har varit en av hennes drivkrafter de senaste åren. Dåvarande partiledaren Maud Olofsson utlovade en sanningskommission som skulle dokumentera centerns bruna förflutna. Den ”juristutbildade”, moraliskt högtstående Lööf talar ofta om värderingar, men på sin väg ”framåt” visar hon inget som helst intresse för en sanningskommission eller vitbok om sitt eget parti. Varför är hon mer intresserad av ”ytterkantspartiet” SD:s förflutna än av att göra upp med C:s eget mörka förflutna?

Bondeförbundet, centerns tidigare partinamn, ”utmärkte sig bland alla andra svenska partier när det gällde rasbiologi och band till det nationalsocialistiska idégodset”. Bondeförbundet var mest ’hardcore’ och hade nazismen inskriven i sitt partiprogram. Centerpartisten Per-Olof Sundman var t ex nazist hela livet. Han gick med i Lindholmsnazisterna 1939 och hjälpte till att smuggla och gömma nazister och landsförrädare i Norge ef­ter kriget. Han var också ledamot av Svenska Akademien.

Ledarsidorna. se skriver (25/3-19) att 1940-talets centerpartiintog en särställning vad avser judefientlighet, rasbiologi och främlingshat.Etnologen Ingvar Svanberg och historikern Mattias Tydén framhåller i sin bokSverige och Förintelsen” (1997):

…. bortsett från de svenska nazisterna, var det Bondeförbundet som sedan 1920-talet starkast tagit till sig de rasbiologiska föreställningarna. Och det är egentligen inte konstigt då den rasbiologiska litteraturen ofta framhöll att en ‘sund’ och ‘rasren’ bondebefolkning utgjorde svenska folkets grundstomme”.

1946 var C det enda öppet rasistiska riksdagspartiet. Lööfs föregångare ansåg ända fram till 1946 att judar var mindervärdiga raselement (Ledarsidorna.se 5/7-19).

Att Lööf nu kallar EBT:s samtal med SD för svek är provocerande. Större svikare än Lööf får man leta efter i dagens politik. Hon gick till val på att bilda en alliansregering med Kristersson (M) som statsminister. Men hon svek både M och KD och knäckte Alliansen genom att istället gå över till den rödgröna sidan och släppa fram Löfven, som hon med hjälp av SD först var med om att rösta ned 2 ggr, när riksdagen efter valet skulle välja en statsminister. Lööf har nu blivit en beskyddare av såssarnas maktfullkomlighet och garanten för att de ska kunna uppfylla sina två mål: ”att ta makten och att behålla den” (Vilhelm Moberg). Hon verkar trivas utmärkt med Löfven och med att sitta på läktaren, medan den rödgröna regeringen genomför en borgerlig politik som oroar de egna väljarna.

Också Andersson ondgjorde sig i Svt (5/7) över EBT:s lunch med Åkesson :

-Ebba Busch Thor träder nu över en gräns som vi har haft i svensk politik. Det är ingen slump att vi har haft den gränsen. Det som skiljer Sverigedemokraterna från andra partier är att de inte vilar på en demokratisk grund. 

Häpnadsväckande kommentar! Är det någon som ”gått över en gräns i svensk politik” är det väl Andersson och hennes parti, som av makthunger nu driver borgerlig politik.

Vidare kastar Andersson sten i glashus när hon påstår att SD inte vilar på demokratisk grund till skillnad från övriga partier. Genom att höja rösten hoppas hon förstås att vi glömt såssarnas ’bruna’ förflutna, t ex socialdemokraten Richard Sandler, tillika handelsminister, statssekreterare och statsmininister. Tillsammans med andra socialdemokrater slog han fast att rashygien var en viktig del av den socialdemokratiska drömmen om folkhemmet:

-Värdet av att vårt lands befolkning är av sällsynt, oblandad ras kan knappast överskattas. Det är därför av betydelse att kontrollera invandring av folkslag, som ej till båtnad för oss låta sig sammanblandas med vår befolkning.

(2015 kompenserade S dock för sin tidigare kontrollerade invandring av andra folkslag genom att öppna gränserna och släppa in hundratusentals migranter från MENA-länder).

S protesterade heller inte när nationalsocialisterna i Tyskland började fängsla och avrätta judar, zigenare, homosexuella, kommunister och socialister. Också i Sverige hade vi koncentrationsläger. Socialminister Gustav Möller (S) var den högste politiske ansvarige för lägren. Tjänstemannaansvaret hade den inte helt obekante Tage Erlander. Han var chef för lägren, där arbetsovilliga, kriminella, ’mindervärdiga’ och defekta människor spärrades in. Det rasbiologiska institutet fanns kvar ända fram till 1976! Hur var detta möjligt?

Alva Myrdal, svensk diplomat och framstående socialdemokrat bedrev ”förädling av folkmaterialet” med tvångssteriliseringar. Partiet trodde allmänt att just ”undermåliga ynglade av sig mer än vanligt folk.” Det om något visar att såssarna själva inte vilar på demokratisk grund. De borde därför sopa rent för egen dörr och sänka tonläget om SD:s bakgrund.

S saknar trovärdighet också när det gäller kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Löfven har visserligen i retoriken förklarat krig mot detta, men hans tomma ord och löften omsätts inte i praktiken så könsstympningar, tvångsgiften, hedersrelaterat våld och mord kan fortsätta med oförminskad styrka. S har heller inte gjort mycket för att ta tag i de antisemitiska strömningar som finns i partiet. Deras kraft och energi har istället gått åt till att brunsmeta och utestänga SD, en misslyckad strategi, som inneburit en kraftig tillbakagång för S och en betydande ökning för SD. Undra på att S idag har sina lägsta opinionssiffror på 100 år!

Ansvarslöst är bara förnamnet

Riksadagsvalet 2018 resulterade i en klar borgerlig majoritet. P g a Anniepulatörens trixandeoch piruetter i månader efter valet reducerades denna borgerliga majoritet. C och dess lydparti L gjorde som bekant upp med såssarna, som därigenom kunde säkra makten ännu en mandatperiod. Därmed uppstod JÖKboet, en katastrofal fyrpartiöverenskommelse som visat sig sakna kunskap om vad som på allvar påverkar och formar landets utveckling; förmågan att upprätthålla våldsmonopolet, eliminera hedersnormer, förbättra skolan samt göra det möjligt för kommuner och landsting att säkra och stärka välfärden. Detta kan man bara lyckas med om man kan uppnå en väl fungerande migrationspolitik.

2017 slår Riksrevisionen fast i en rapport att de underlag som riksdagen fick inför de migrationspolitiska besluten under åren 2004–2015 bara undantagsvis uppfyllde kraven på heltäckande, långsiktig och dynamisk analys av de ekonomiska effekterna:

”I fler än hälften av underlagen saknas beskrivning av möjliga kommunala konsekvenser helt. I de fall ekonomiska effekter på statlig och kommunal verksamhet redovisas, saknas ofta förklaring till hur dessa har räknats fram och vilka antaganden som ligger bakom resultaten.”

Regeringen informerar m a o inte riksdagen fullt ut i en fråga som skapat politiska konvulsioner i hela västvärlden. Det är ytterst upprörande och anmärkningsvärt och leder till stora kunskapsluckor. Riksrevisionens granskning av regeringens propositioner mellan 2004 och 2015 som berör migrationspolitik, totalt 26 stycken, visar att regeringen styrs nästan helt utan konsekvensanalys. Många propositioner saknar bedömningar av hur antalet ansökningar om uppehållstillstånd kan komma att påverkas. Om sådana ändå görs, är de så dåligt underbyggda och vaga att de är värdelösa.

De ekonomiska bedömningarna är undermåliga. I de flesta propositionerna uppges att förslagen inte kommer att ha några konsekvenser för statens budget överhuvudtaget. Ofta bygger detta antagande på bristfälliga beräkningar. Även i fall där remissinstanser protesterar blundar regeringen för eventuella konsekvenser. Bedömningar för landsting och kommun görs inte heller annat än undantagsvis.

Detta sättatt tänka – eller snarare att inte tänka – har lett till stora problem. Samtliga långtidsprognoser på det migrationspolitiska området mellan åren 2004 och 2015 har underskattat statens utgifter, konstaterar Riksrevisionen. På senare tid har underskattningarna varit åtskilliga miljarder kronor om året. Det är inte så att regeringskansliet saknar regler. Det handlar helt enkelt om att normalt byråkratiskt ekonomiskt tänkande inte gäller invandring. Där är det plötsligt tabu.  Riksrevisionen noterar exempelvis att Finland däremot gör överskådliga och transparenta beräkningar i sina migrationspropositioner. (SvD 17/11-18).

På tisdag kommer riksdagen utan föregående konsekvensanalys att rösta igenom en ny hastigt framtagen för att underlätta anhöriginvandring. Den tillfälliga lagen från sommaren 2016, med tillfälliga uppehållstillstånd som huvudregel, ska förlängas i två år, JÖKboet vill tillsammans med KD ge gruppen alternativt skyddsbehövande samma möjligheter som personer med flyktingstatus att ta hit sina anhöriga. Det innebär sannolikt att de s k ’ensamkommande barnen’, vars asylskäl var att de saknade anhöriga i hemlandet, nu kommer att få ta hit sina anhöriga som de uppgett att de inte har! Helt absurt!

Inte nog med det. De kan få ta hit hela den familj som bor i huset i hemlandet; fastrar, mostrar, farbröder, morbröder, syskon och kusiner till dem som saknar både språk, utbildning och jobb. Hur kan vi godkänna att de som ljugit om att de är ’ensamkommande’ plötsligt ska få ta hit en storfamilj? Vem ska försörja dem alla? Redan idag är en fjärdedel av kommunerna näst intill konkursmässiga och flera landsting/regioner har stora budgetunderskott, som tvingar dem till enorma och svåra besparingar inom t ex välfärden. Och hur och vem ska ordna bostäder till dessa familjer? Det enda vettiga vore att repatriera dessa ’ensamkommande barn’ till de nu plötsligt upphittade familjerna. Det måste vara betydligt enklare och billigare för alla parter, inte minst för oss skattebetalare som ska stå för notan.

2015 stod våra dörrar vidöppna och sveTsaren basunerade ut att Sverige bygger inga murar. Ska vi nu tvingas se på hur JÖKboets signalpolitik åter lockar med EU:s generösaste migrationsregler? Det är t ex helt orimligt att vi redan idag per capita tar emot mer än tre ggr fler migranter än våra nordiska grannländer.  Lär de politiskt ansvariga sig aldrig något av tidigare kritik och misstag? Ser de inte vad verklighetens folk ser? Är deras förmåga att leva sig in i andra människors perspektiv nedsatt liksom deras förmåga att ta in konsekvenserna av sin politik och dess ekonomiska följder? Lider de kanske av någon form av ’förståndsnedsättning’?

Migrationsverket varnar för att ”lagen får konsekvenser som vi aldrig sett tidigare” när lapptäcket av tillfälliga lagar ska tolkas. Lööf brukar ofta påpeka att hon har en juridisk examen, men det innebär tydligen inte att hon förstår innebörden och konsekvenserna av vad hon beslutar. Hur kan hon så bekymmerslöst föreslå att vi ska ta in ännu fler, som riskerar att hamna i utanförskap, arbetslöshet, bidragsberoende m m? Borde inte JÖKboet istället på allvar ta tag i de mångåriga integrationsproblemen och alla de problem som kommuner och landsting nu brottas med bl a som en följd av 2015 års ohämmade invandring?

Hade valresultatet blivit detsamma om JÖKboets partier och KD innan valet klart deklarerat att de ville ge gruppen alternativt skyddsbehövande samma möjligheter att ta hit sina anhöriga som personer med flyktingstatus?

 

Vinnare var dom allihopa

EU-valet är över och alla utropade sig till vinnare. Deras valvakor, som bevakades av Svt, liknade rena sektmöten, där man prisade den egna valrörelsen och det egna valresultatet, även om man förlorat mandat. Vänstersidan förlorade drygt 8,8% och bara 41,7% av väljarna röstade på de 3 rödgröna partierna. Det hindrade ingalunda dessa partier att brista ut i lovsång. Den konservativa högersidan däremot ökade 11,6% trots smutskastning, lögner och ‘brunsmetning’ från främst såssarna, som t ex varnade för att en röst på SD kunde innebära cancer. Så lågt! Partiets fokus på SD verkar vara deras ’unique selling point’.

Såssarnas valkampanj innehöll osanningar och medvetna missförstånd om motståndarna, som de dessutom framställde som extremister. Såssarna gjorde sitt sämsta nationella resultat någonsin och minskade 7,4% jämfört med EU-valet 2014. På valvakan märktes inget av detta nederlag. Där visade partitopparna upp idel glada miner. De vann dock SM i smutskastning och ’dirty campaigning’, men dessbättre gick det inte hem bland väljarna. Enl Löfven var EU-valet en folkomröstning om den liberala demokratin, mänskliga rättigheter, värderingar och en kamp mot högerextremister och högerpopulister. Vilka dessa extremister och populister är framgick inte, men gissningsvis är det alla som inte röstar på de rödgröna samt L och C. Löfven insinuerade dock i sitt 1:a majtal att M och KD är högerextrema partier. Tror han verkligen själv på det?

Inte presenterade såssarna heller några konkreta förslag på reformer. Deras toppkandidat Fritzon förvandlades till en politisk slugger med sitt oanständiga och desperata personangrepp på Skyttedal (KD):

-Jag har sett dig nu i hela valrörelsen. Du pratar och åker runt i din sportbil, du tar exempel med dina Gucciväskor, du kallar väljarna för dumpuckon, och du skålar i champagne när du tycker att du vunnit en politisk seger, sade Fritzon.

Väskan var ingen Gucciväska och sportbilen hade Skyttedal lånat av sin pojkvän, men det bekom inte Fritzon. Reagerade hon förresten likadant när Mona Sahlin gick omkring med en väska av Louis Vuitton? Och kommer hon att testa samma sluggerstil även mot motståndare i EU?

I riksdagens partiledardebatt i början av maj var det Lööfs tur att ’brunsmeta’:

-Orbán, Le Pen, Kaczynski, Åkesson – oavsett namn är budskapen från Europas högerpopulister desamma.

Federley gjorde sedan i valkampanjen sitt bästa för att smutskasta KD genom att anklaga Skyttedal för att inte kunna välja mellan Orbán och Macron. Skyttedal vägrade att välja mellan de två, eftersom hon inte vill ha någon av dem. Dessutom hade Skyttedal varit med och röstat för att Orbán skulle tvingas lämna sin grupp i EU-parlamentet. Men det tog Federley inte hänsyn till. Hade han kanske svårt att hålla två tankar i huvudet samtidigt? Jag gissar att C känner viss stress över Busch Thors och KD:s framgångar under våren och därför tog chansen att tvåla till dem. Både KD och C lyckades i a f vinna ytterligare 1 mandat och därmed säkra 2 mandat var.

Även MP gjorde ett dåligt val trots att Bah Kuhnke strålade över att de vunnit. Ja, möjligen jämfört med det låga resultat de hade väntat sig. Nu förlorade de ’bara’ 2 mandat. Hon blev dessutom den mest kryssade EU-kandidaten. Märkligt! Hon är ett konkret exempel på att det är viktigare att ’gå igenom rutan’ än att vara kunnig och relevant. Detta beskriver kulturredaktören Elsa Westerstad på ett mycket träffsäkert sätt (SvD 1/6):

”Om demokrati och mänskliga rättigheter var Alice Bah Kuhnkes svar på kulturens alla problem, heter svaret på klimatfrågan en vetenskapligt grundad ”metod”. Att förklara vad det faktiskt innebär, verkar mindre viktigt.”

Torbjörn Nilsson, Expressen, uttryckte det så här i samband med EU-valet:

”Att tala med Alice Bah Kuhnke är lite som att tala med ett hav. Man sveps liksom i en våg av ordmassor som drar en ut i skummet, långt bort från där man var, och kan man någon gång sticka upp näsan och kippa efter andan kommer det snart en ny våg och sköljer bort allt vad man sagt. Hon är skicklig på att sabotera samtal.”

Att vara skicklig på att sabotera ett samtal och i stort sett inte säga någonting kan illustreras med t ex följ uttalande:

-Det är ett löfte att det är en målsättning som vi lovar att vi har som mål att arbeta för.

Men varför överge ett vinnande koncept? Det blir intressant att följa hennes verbala fluff i EU. För att inte bidra till utsläpp från flygresor kommer hon nu att bosätta sig med familjen i Bryssel. Det har dock i dagarna avslöjats att våra kläder orsakar större utsläpp av växthusgaser än flyget och sjöfarten tillsammans. Det blir spännande att se om detta innebär att ’flygskam’ nu övergår till ’klädskam’ och om det påverkar Bah Kuhnkes klädinköp. Under den gångna mandatperioden har hon visat upp sig i än den ena än den andra kreationen och därmed bidragit till ökat utsläpp av växthusgaser. Spännande blir det också att följa hennes partikollega, tillika ny parlamentsledamot, Pär Holmgren, som förespråkat klimatdiktatur.

M:s valvaka var också en glädjefylld fest. De lyckades bättre än de själva förväntat sig och gick från 3 till 4 mandat. De förklarade detta med att de inte nedlåtit sig till att smutskasta andra partier och tala illa om deras politik utan istället presenterat sin egen politik och sina egna förslag. Det belönades.

V kunde besviket konstatera att de varken vunnit eller förlorat. De behåller sitt enda mandat även under den kommande perioden.

Folkpartiet förlorade ett mandat men jublade över att precis ha klarat spärren till EU och säkrat 1 mandat. Den glädjen kan man förstå efter all kalabalik som föregått partiets EU-val. Men nog är det märkligt att Sveriges EU-vänligaste parti inte blev större. Eller?

SD var valets vinnare i procent och gick från 2 till 3 mandat. Fast de hade nog hoppats på att bli ännu större. Antagligen bidrog skandalen kring deras toppkandidat Peter Lundgrens tafsande på en partikollega till att partiet inte lyckades ännu bättre.

F! lyckades inte alls och tvingas nu lämna parlamentet, sörjt och saknat av få.

Johan Westerholm (ledarsidorna.se) konstaterar (27/5) följ:

”Den svenska EU-valrörelsen blev istället summan av medias och de politiska partiernas låga kompetens och låga intresse för Europa.”

Ändå deltog 55% av väljarna, en uppgång med några procent jämfört med förra EU-valet. Det är glädjande. Att alla förlorare utom F! försökte framställa sig själva som vinnare är ett desperat och genomskinligt försök att hålla skenet uppe och vittnar om en grov underskattning av väljarnas intelligens.

Den liberale maktspelaren

Tvåan på liberalernas EU-valsedel är Said Abdu, född i Saudiarabien av eritreanska föräldrar.  Han är företagare och samlade ihop en etnisk grupp i Trollhättan för att kunna ’kuppa’ en lokal liberal förening där 2015. Till årsmötet dök helt plötsligt ett stort antal främmande personer upp för att kuppa bort den dåvarande ordf i föreningen. Abdu skickade dessutom följ sms till honom:

”Vidrig själ är vad du har, som omgående borde skrivas in på psyket för att få hjälp, om inte för dig själv så för dina nära….”

Sms:et diariefördes av kommunen som ett dokument rörande hot och kränkning. Abdu krävde att styrelseprotokollet skulle sekretessbeläggas, men kommunens tjänsteman vägrade göra det. Då hotade Abdu honom med att detta skulle han få sota för.

Trots att Abdu saknade politisk erfarenhet lyckades han tack vare intriger och röstfiske i lokala moskéer 2014 bli personvald riksdagsledamot. Att behärska det politiska spelet, att inte besväras av en inre kompass och att omge sig med lojala ’hovnarrar’ är en klar fördel om du vill nå toppen i politiken. Han sitter nu i näringsutskottet och är liberalernas nya talesperson för näringslivs- och personfrågor.

Abdu har bl a varit delägare i en krog, som tidningen Arbetet skrev om våren 2015. Krogen hade då dragit på sig betalningsanmärkningar för en halv miljon och smitit från att betala personalens löner. De anställda tvingades gå till Kronofogden för att få ut sina löner och Abdu utreddes av Ekobrottsmyndigheten för att ha anlitat ’svart arbetskraft’ och för misstänkt skattebrott.

Så vad åstadkom Abdu som kommunpolitiker i Trollhättan förutom att kuppa, hota, kränka, dra på sig betalningsanmärkningar och ’röstfiska’? Han var L:s representant i miljönämnden och i utbildningsnämnden i Trollhättan. Enl kommunens sammanträdesprotokoll uteblev han från mer än hälften av alla sammanträden i miljönämnden och de möten han deltog i lämnade han ibland innan besluten togs. 2013 – 2014 satt han också i utbildningsnämnden, där han deltog i 5 av 13 sammanträden. Man skulle nästan kunna tro att detta är meriter när det gäller att göra kometkarriär i liberalerna.

Abdu kom in i riksdagen 2014. Där var han bl a L:s arbetsmarknadspolitiske talesperson. Han toppar också frånvarolistan i riksdagen när det gäller voteringar. Hur meriterande är det för en ’toppkandidat’ som vill ha väjarnas förtroende för att ta sig in i EU-parlamentet? Kommer Abdu att ha lika stor frånvaro i parlamentet som han enl uppgift haft i Trollhättan och i riksdagen?

Inför EU-valet petades den erfarne och mycket kompetente L-toppen Allan Widman ner på EU-listan till förmån för nykomlingen Said Abdu. Att en av liberalernas mest namnkunniga petas ner tolkar jag som ett straff för att han röstade för att stödja Kristersson istället för Löfven. En annan orsak är antagligen partiets identitetspolitik.

Som bekant petades också Cecilia Wikström, som var etta på EU-listan efter att hennes styrelseuppdrag i ett par börsnoterade bolag plötsligt och oväntat blivit förstasidesstoff i pressen. Trots att båda hennes styrelseuppdrag blev kända och godkända av partiet redan förra året ledde detta till stora rubriker först i mitten av februari i år, en händelse som ser ut som en tanke i mina ögon. Under min tid som politiskt aktiv lärde jag mig att det mesta som händer i ett parti sällan är en slump. Taktik och strategi liksom kotterier och konspirationer styr ofta och bra ’tajming’ är A och O, speciellt inför nomineringar och val.

Efter den sista februari får inga nya kandidater läggas till på partiernas EU-listor. Däremot får de befintliga kandidaterna byta plats. Så vem kan ha haft ett intresse av att Wikström lyftes ut i media just i mitten av februari? Vem skulle vilja ta över hennes förstaplats? Eftersom Allan Widman mig veterligen aldrig gjort sig känd som en intrigmakare och makthungrig politiker kan vi utesluta honom. Karin Karlsbro, som idag ersatt Wikström som etta på L:s EU-lista, kan vi nog också utesluta. Så vem kan ha tjänat på att Wikström försvann? Vem tipsade i februari Svt om att göra en affär av Wikströms sedan länge offentligt kända bolagsengagemang? Eftersom L ser ut att knappt klara ett mandat i EU innebär det att tvåan på listan, Said Abdu, skulle vara chanslös. Men han gav inte upp så lätt utan  meddelade ’ödmjukt’ att han kunde tänka sig att flyttas upp till första plats.

Så var det Abdu som tipsade media? Knappast. Han behärskar det politiska spelet bättre än politiken och därför använde han sig sannolikt av en bulvan förvissad om att media skyddar sina informationskällor. Att tipsandet inträffade bara drygt en vecka innan slutdatum för anmälning av nya kandidater inträffade visar att man noggrant planerat detta och att man till punkt och pricka följt det politiska spelet för att optimera och maximera sina chanser att bli vald.

Nu dök emellertid ett hinder upp i form av Karin Karlsbro, som ersatte Wikström som etta. Därmed fick Abdu inte chansen att ta alla debatter och inbokade framträdanden, men han är ändå den kandidat som L har betalat mest för att marknadsföra, 72 034 kronor (DN 23/5). Det kanske behövs då han inte är särskilt känd utanför partiet och det han är känd för utanför partiet inte är särskilt smickrande. Vidare kan han med största sannolikhet åter räkna med personkryss från Afrosvenskarnas riksförbund, imamers lobbying och många muslimers röster. Det kan i värsta fall innebära att han och inte Karlsbro blir EU-parlamentariker. Detta hot får mig att hoppas att liberalerna blir utan mandat i EU-parlamentet.

Läs även:

https://uvell.se/2019/03/11/vem-tjanar-pa-att-wikstrom-har-fallit/

http://www.news55.se/tt-nyheter/gar-inte-att-kontrollera-dubbla-eu-roster/

 

Rödbruna V:s värdegrund

Vänsterpartiets rättspolitiska talesperson, Linda Westerlund Snecker, vägrar sitta bredvid sverigedemokrater i riksdagens justitieutskott. Därför begärde hon att få byta plats, vilket hon beviljades! Att just justitieutskottet skulle ställa upp på sådana odemokratiska och kränkande nycker är häpnadsväckande. Mobbning och ’puerilt uppförande’ är oacceptabelt i alla sammanhang.

Enligt Adam Marttinen, SD, sitter man ”platsvis efter en invalsordning i utskottet”. Han och Westerlund Snecker har suttit bredvid varandra i flera år och det har enl honom rått en bra stämning mellan dem. Flera ledamöter i utskottet reagerade och en av dem frågade henne varför hon bytt sida. Hon ska då ha svarat att hon vägrar sitta bredvid nazister. Jag har verkligen inget till övers för nazisterna, men jämfört med kommunisterna har de betydligt färre mord på sina samveten och mindre blod på sina fingrar. Hur fick Westerlund Snecker detta infall efter flera år bredvid Marttinen och hur kan man agera så omoget i ’vuxen’ ålder? Riksdagen är en arbetsplats för förtroendevalda, inte en sandlåda i förskolan. Skämmigt!

V med sina kommunistiska rötter och mycket blodiga historia verkar ha svårt med demokratins spelregler och Westerlund Snecker tycks även ha problem med den s k värdegrunden. Nyligen deklarerade hon från riksdagens talarstol att ”Vi förutsätter att alla män är våldtäktsmän”. Nu har denna uppfattning inte hindrat henne från att gifta sig. Vad säger hennes egen man om att bli betraktad som våldtäktsman? Vad säger Sjöstedt om det? Är det förresten inte förtal och hets mot folkgrupp att offentligt påstå att ”alla män är våldtäktsmän” Vad stöder hon sitt påstående på?

Den minnesgode läsaren kommer kanske ihåg att Westerlund Snecker fick barn för några år sedan (april 2015) och väckte stor uppmärksamhet och ilska för sitt trixande med riksdagslönen under sin föräldraledighet. Hon var föräldraledig från april till midsommar när riksdagen stängde. Då började hon jobba igen för att åter begära föräldraledigt när riksdagen öppnade för hösten. Detta innebar att hon kunde få ut full riksdagslön under sommaren och därmed spara föräldraledigheten till ett senare tillfälle. När hon konfronterades av Svt sommaren 2015 svarade hon så här:

- Jag vill vara så aktiv som möjligt, fast jag är föräldraledig. I sommar ska jag skriva motioner och jag kan inte kräva av min ersättare att han ska vara insatt i de frågor som jag drivit och skriva motioner som jag kommer att arbeta med i flera år framöver.

-Jag har planerat föräldraledigheten med min gruppledning. Jag tror att Vänsterpartiets väljare är glada att jag är så pass aktiv och att jag kan skriva motionerna när min ersättare kliver av och jag kliver på.

En sanning med modifikation? När hennes trixande med riksdagslönen under föräldraledigheten blivit känt och ifrågasatt, trädde Sjöstedt fram och krävde i intervju med Svt att hon skulle jobba under den tid hon fick lön från riksdagen. Sjöstedt sa bl a att han anser att man ska göra sin plikt och arbeta när man får en lön. Detta fick flera vänsterpartister att rasa och beskylla honom för att ”driva partiet i en antifeministisk linje” Varför klagar inga vänsterpartister på att Westerlund Snecker nu driver en ’antimaskulin’ linje genom att beskylla alla män för att vara våldtäktsmän?

Kanske skulle Westerlund Snecker även nu helst jobba när andra, speciellt sverigedemokrater, inte finns på plats i riksdagen. Hon borde betänka att SD är mer än dubbelt så stora som V och har blivit det genom demokratiska val. Nära en femtedel av väljarna har valt SD. Därför är det ytterst respektlöst av henne att plötsligt vägra sitta bredvid en SD-representant.

Nu är kanske respekt och demokrati inte det första man förknippar V med. Vem kommer inte ihåg hennes partikamrat Dinamarcas barnsliga demonstration mot dåvarande talmannen Björn Söder, SD? Hon gick återkommande offentligt ut och deklarerade att han inte var hennes talman och att SD är rasister. Nu är hon inte kvar i riksdagen så kanske har Westerlund Snecker beslutat sig för att ta på sig Dinamarcas fallna mantel eller T-shirts med kränkande budskap mot SD. Hur lyckas V rekrytera dessa odemokratiska och omogna politiker?

Känslostyrning, barnsligt uppträdande, aggressioner o dyl förväntar man sig inte av förtroendevalda i riksdagen. Det må praktiseras av barn, som inte förstår bättre, men man måste kunna kräva att ledamöterna i Sverige Riksdag uppträder vuxet och respektfullt mot varandra. Klarar man inte det bör man söka sig någon annanstans. Det blir antagligen svårt för Westerlund Snecker att få ett annat jobb med en månadslön på ca 67 000 kronor och med möjlighet att jobba på de tider och med de personer hon själv väljer. Hennes uppfattning att alla män är våldtäktsmän kommer heller inte att göra det lättare. Den uppfattningen accepteras nog bara i V och i riksdagen.

V:s ihåliga värdegrund och bristande demokrati drabbar också deras egna partimedlemmar. Amineh Kakabaveh berättade i december (Expr 30/12) hur partiet försökt mobba ut henne. Inför riksdagsvalet i höstas petades hon från partiets riksdagslista med motiveringen att det saknades förtroende för henne. Efter en medlemsomröstning hamnade hon ändå på valbar plats, men strax innan valet hade hon ett möte med Sjöstedt, som frågade henne om hon ville hoppa av. I valet blev hon dock den ledamot som i sin valkrets fick flest personkryss efter Sjöstedt. Därmed kom hon åter in i riksdagen, men mobbningen och utfrysningen fortsatte:

-De vänder bort blicken när de ser mig, säger hon om partikollegorna i riksdagen. 

Varje tisdag sjukskrev hon sig för att slippa gå på partiets obligatoriska gruppmöte för riksdagsledamöter:

-Men det är klart att man inte vill gå dit om ingen hälsar på en och vänder bort blicken när de ser mig. Sedan finns det säkert de som vill hälsa men som inte vågar göra det inför de andra. Jag sjukskriver mig varje tisdagseftermiddag

Hon anser att partiledningen och riksdagsgruppen mobbar henne p g a att hon drivit ”fel” frågor, bl a om hedersförtryck. Känns detta igen från vad som hänt de socialdemokratiska medlemmar som aktivt jobbat mot hedersförtryck och hedersvåld t ex Nalin Pekgul, Carina Hägg, Ann-Sofie Hermansson m fl? Flera partier är beroende av invandrarnas röster och vågar inte jobba aktivt mot hedersförtryck av rädsla för att stöta sig med denna väljargrupp. För maktens skull offrar man hellre alla kvinnor som lever under hedersförtryck i Sverige. I jämförelse med makt och positioner väger värdegrunden och demokratin mycket lätt.

Avslutningsvis rapporterade DN (28/4) att Sjöstedt och EU-kandidaten Malin Björk på bilder inför EU-valet poserar med en person iklädd en tröja med texten ’Antifascistisk aktion’. Denna grupp är ledande inom den vänsterextrema och våldsbejakande autonoma rörelsen i Sverige. Våldsbejakande vänsterextremister eller ’röd makt-rörelsen’ är tydligen också OK i V. Hur skulle Sjöstedt ha reagerat om SD haft en kampanjbild med en person iklädd tröja med text för en högerextrem rörelse? Då hade i stridens hetta talat på både in- och utandning. Hans tystnad ifråga om vänsterextremismen i de egna leden är ytterst talande. Enl uppgift har man nu på en del håll klistrat svart tejp över AFA-texten, men den antifascistiska förespråkaren är kvar på bilden.

På 1a maj marscherade partiet i Umeå med revolutionära kommunister; organisationen Revolution och Kommunistiska partiet. Båda är rörelser som förespråkar väpnad revolution för att förstöra vårt demokratiska samhälle. Sjöstedt och hans rödbruna ’ytterkantsparti’ har en hel del interna problem att ta tag i innan han och hans partiföreträdare attackerar de demokratiskt valda riksdagsledamöter.